måndag 18 april 2011

Tusen och en natt och tusen och en natt


Jag har börjat att läsa Tusen och en natt, i den svenska versionen av J. Östrups danska översättning. Den gjordes på 1920-talet.

Därmed är det inte så förvånande att texten är något censurerad. "Orientens föreställning om 'vad man kan säga' avviker icke så litet från vår" som Östrup uttrycker det i förordet. Östrup säjer att det är självklart att inte återge de erotiska skildringarna.
Att Burtons engelska och Mardrus franska översättning varit texten i detta avseende trogen framställs närmast som ett opassande sätt att söka uppmärksamhet (dessa två är också de populäraste versionerna). Det är flera noter som talar om att berättelser uteslutits ur anständighetssynpunkt. Berättelsen om "Bäraren och de tre damerna i Bagdad" är den enda som Östrup riktigt beklagar att han inte kunde ha med.

Nu börjar ändå boken med en orgie. Även om den beskrivs med ord som kyssar och famntag. Och var och varannan av Gudmund Hentzes illustrationer föreställer en barbröstad kvinna.

Jag har förutom Östrups version ett urval ur Nils Holmbergs översättning av Mardrus version (tyvärr saknas i urvalet "Bäraren och de tre damerna i Bagdad" - men den finns med i Pier Paolo Pasolinis Tusen och en natt).

Då Holmbergs översättning är från början av 60-talet så skulle man kunna befara att också den tonat ned den här aspekten. Men när man bläddrar i boken hittar man en del rätt så obscena historier.

Till en början skiljer sej inte Holmberg/Mardru särskilt mycket från Östrup. I orgiescenen finns en mening om att en kvinna välts på rygg och blir tagen. Men annars skiljer de två sej inte så mycket åt. Det är större skillnad på berättelsen strax efter (som bilden ovan är en illustration av).
Två bröder möter en kvinna och en sovande ande. Kvinnan kräver att bröderna ska "vila hos henne", respektive att "Skynda nu och stöt in era lansar i mig, hårt och häftigt" annars så väcker hon anden. När de är klara tackar kvinnan hos Holmberg/Mardru de med orden 'Ni är ju riktigt duktiga!".

Efter ett tag börjar ordningen på berättelserna i de två versionerna att skilja sej åt. Det finns också många varianter av Tusen och en nat. Också de olika översättningarna är i sej komplicerade att hålla reda på. Östrups version brukar räknas upp bland de viktiga och Östrup var en av sin tids ledande experter på ämnet.

Förutom Holmbergs av Mardru så finns Burtons översättning översatt till svenska. Den senaste versionen på svenska verkar faktiskt vara Holmbergs. Och det finns så vitt jag förstår ingen svensk översättning från arabiskan. Torsten Wennströms översättning av Östrup är det närmaste vi kommer (språken är ändå rätt lika).

4 kommentarer:

Anonym sa...

Det är intressant att tänka på att Tusen och en natt lade grunden för mycket medeltida europeisk litteratur, som t ex Decamerone och Canterbury Tales. E

Anonym sa...

Ramberättelsen är också en fantastisk berättelse om berättelsens kraft. E

Petter Malmberg sa...

Jag tror inte att det är riktigt sant att Tusen och en natt skulle lagt grunden för Decaremone eller Chaucer.

En (eller kanske två) av berättelserna hos Chaucer brukar ibland säjas vara släkt med en historia från Tusen och en natt. Men det är så vitt jag förstår ifrågasatt.

Anonym sa...

Det var själva metoden att använda ramberättelsen jag var ute efter. E