Sagan om ringens popularitet kan göra att man inte tänker på hur underligt det verket av J. R. R. Tolkien egentligen är. Med trädvarelser som talar ett fiktivt finsk-ugrisktspråk, de ständiga rabblandena av släkthistorier och utvikningar från handlingen.
Tolkien skrev en massa historier från sitt påhittade land som inte kom med i boken. Dessa gav kanske romanen en undertext och därmed en större tyngd åt Sagan om ringen-världen.
Men de har getts ut i bokform av Tolkiens son. Bland annat i den tjocka boken Sagor från Midgård. Som heter Unfinished tales. Att berättelserna ibland är rätt så fragmentariska gr det hela till en extra besynnerlig läsning. Krönikelängder förses med noter av sonen där berättelsen skiljer sej från andra Midgårdsagor.
För den som liksom jag aldrig orkat läsa hela Sagan om ringen-trilogin är det en extra udda läsupplevelse. Här är det på något sätt bara utvikningarna kvar.
Om man tänker sej att de här texterna skulle varit det enda som blivit kvar av Tolkiens skrifter så skulle man mycket väl kunna föreställa sej att de skulle kunna hamna i sådana där antologier med pekoral av excentriska misslyckade författare.
Om de nu inte var skrivna av en visserligen lite excentrisk men (med tiden) mycket framgångsrik författare.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar