RAGNARÖK

Jag håller på och läser Förmyndarberättelser, en novellsamling av Villy Sørensen från 1964. Hittills, två noveller in, så är den bra.

Jag har tidigare bara läst en bok av Sørensen (och ett par noveller). Detta trots att den roman som jag läst av honom, Ragnarök (1982), är sen länge en av mina favoritböcker.

Att jag ändå inte läst mer av den på svenska rätt rikligt representerade Sørensen är att jag först läste den i en ålder då jag snarare såg den som en bok som handlade om nordisk nytologi än en bok av en dansk hyllad författare (jag minns inte exakt vilken ålder jag var när jag läste den, på svenska kom den 1984 så jag måste ha varit åtminstone tio, troligen lite äldre).

Ragnarök återberättar flera av de mest kända myterna om asagudarna. Här berättas bland annat om besöket om Utgårdaloke, kedjandet av fenrisulven och Balders död.
Sørensen flätar ihop historierna så de får en riktning och ett mål. Och det är då ragnarök, "det ohyggligaste ordet" i gudarnas språk.

Den korta romanen blir till en tät och spännande och rätt så vemodig berättelse.