fredag 15 april 2011

Tomas Tranströmers tio bästa dikter


Tomas Tranströmer fyller idag 80 år. Detta har uppmärksammats en hel del den sista tiden. Tranströmer är en poet som alla verkar gilla (åtminstone numera - fast föreställningen om Tranströmer som en i Sverige stundom motarbetad poet verkar mest vara en myt). Men han är bra ändå. Vi firar hans födelsedag med en lista (som snarare är med tio egentligen rätt slumpmässigt valda dikter av Tranströmer som jag tycker om - men den rubriken har inte riktigt samma schwung)

Air Mail
"Sanningen ligger på marken/men ingen vågar ta den./Sanningen ligger på gatan./Ingen gör den till sin."
ur För levande och döda från 1989 (eller "För levade och döda" som den, lite komiskt, kallas på två ställen i MånPocket-utgåvan av Tranströmers dikter - å andra sidan skrev jag nu först "Från levande och döda").

April och tystnad
"Det enda jag vill säga/glimmar utom räckhåll/som silvret/hos pantlånaren." Från Sorgegondolen från 1996 (det är mest de raderna i dikten jag gillar, som helhet sett finns det bättre dikter i samlingen, men den är passande för årstiden).

Det blå huset
Prosadikt från Det vilda torget från 1983. "Vi vet det egentligen inte, men anar det: det finns ett systerfartyg till vårt liv, som går en helt annan trad."

Elegi
"Jag öppnar dörr nummer två./Vänner! Ni drack mörkret/och blev synliga."
Avslutningsdikten i Stigar. Det blir mer om den samlingen här senare idag. Jag tror att utropstecken är rätt ovanliga i Tranströmers poesi ändå finns det utropstecken i tre av dikterna här. Så det är lite underligt valt av mej.

Epigram
"Kapitalets byggnader, mördarbinas kupor, honung för de få.
Där tjänade han. Men i en mörk tunnel vecklade han ut sina vingar och flög när ingen såg. Han måste leva om sitt liv."
(Citerad i sin helhet. Också från För levande och döda - det var den första Tranströmer-samling som jag läste)

Med älven
"Deras cyklar/begravda i grönskan - bara hornen/stack upp." Ur Mörkerseende från 1970)

Nocturne
"Jag ligger och ska somna, jag ser okända bilder/och tecken klottrande sig själva bakom ögonlocken/på mörkrets vägg. I springan mellan vakenhet och dröm/försöker ett stort brev tränga sig in förgäves." ur Den halvfärdiga himlen från 1962.

Preludium
Första dikten i den första diktsamlingen - "I dagens första timmar kan medvetandet omfatta världen/som handen griper en solvarm sten." Ur 17 dikter (1954)

Sommarslätt
ur Klanger och spår (1966)

Östersjöar
Långdikt utgiven i egen volym 1974.
"Det händer att man vaknar om natten
och kastar ner några ord snabbt
på närmaste papper, på kanten av en tidning
(orden strålar av mening!)
men på morgonen: samma ord säger ingenting längre, klotter, felsägningar.
Eller fragment av den stora nattliga stilen som drog förbi?"

Inga kommentarer: