ABC.Juni, bokstaven B - Heidi von Born

Hon går och pickar som en hungrig fågel i bokhyllorna på biblioteket. Fortfarande blir hon arg för att man får veta så lite om böckerna. De gånger baksidestexten inte försvunnit genom biblioteksinbindningen läser hon mycket noga. Det händer att hon lånar boken och läser den men det är som om baksidan handlar om en annan bok än den hon läser.

Jag tar fram och bläddrar i fyra av de fem böckerna i Atlas-serien (jag saknar den sista delen), Heidi von Borns romansvit om Ella Ahrenfri-Bussoli.
Jag läser ett stycke här och ett stycke där. Born har här ett klart och friskt språk och det är en njutning att läsa även om berättelsen egentligen är rätt förskräcklig. Det handlar om ett syskonpar - en bror och en syster.
I den första boken Hungerbarnen går de ständigt hungriga. Denna hunger finns kvar hos Ella genom alla böckerna även efter det att hon kan äta sej mätt. Vilket kanske kan låta lite banalt. Men Born skildrar Ella på ett så självklart sätt att det aldrig blir det.

Böckerna i sviten, Hungerbarnen (1981), Kungariket Atlas (1984), Den vita öknen (1986), Tiden är en tjuv 1989, Ropa stenarna tillbaka (1991). Fick god kritik och läsare och priser och sånt när de kom. Men har inte riktigt fått den framskjutna plats i svensk litteratur som de förtjänar.

 Atlas är en stadsdel i Stockholm. Och Born kallas ofta för Stockholmsskildrare. Ett år var en av hennes böcker utvald till "Stockholm stad läser". En i en släktkrönika (återigen denna genre som Guillou anser sej vara den ende svensk som skriver) om en överklassfamilj (jag har inte läst den). Och hon har gett ut en antologi med berättelser om Stockholm.
Och visst skildrar hon Stockholm. Men hennes böcker har en betydligt vidare giltighet än det epitetet antyder.

Nån gång har jag sett henne jämförd med Margaret Atwood. Vilket nog mest beror på att hon översatt Atwood. Men om det är en engelskspråkig författare som hon påminner mej om så är det snarare Jayne Anne Phillips.
Språket mest då.

Born debuterade redan som tjugoåring 1956. Den tidigaste av hennes böcker jag läst är deckaren Spårhunden (1968). Hon har skrivit en stor mängd böcker. I tryck finns förutom släktkrönikan första delen av Ella-sviten eller Atlas-sviten (dumt nog verkar det inte finnas något etablerat namn för bokserien) Hungerbarnen och en annan bra 80-talsroman - Hummerkriget.