Ivanhoe

"Vår historia måste nu gå något tillbaka i tiden, för att underrätta läsaren om vissa tilldragelser, som äro väsentliga för att kunna förstå det följande af denna vigtiga berättelse."

På nyårsdagen läste jag om Ivanhoe av Walter Scott. Det är en bra roman. Vilket de av er som brukar se den på TV istället kanske har svårt att tro. Men det är en trivsam gammal historisk roman. Trivsamheten ökas av att mitt exemplar är från 1887 (det är troligtvis den äldsta bok jag äger) och har en för genren passande gammalstavning. Framförallt gillar jag att 'tyvärr' stavas 'ty värr'.

Berättelsen utspelar sej i slutet av 1100-talet i ett England där saxare hatar normander och normander hatar saxare. De två folkslagen är bara överens om en sak: de tycker alla lika illa om judar. De flesta personnager i boken, till och med broder Tuck, är antisemiter.

Ivanhoe är bland annat en roman om antisemitism. Den kom ut första gången 1820 så det är inte förvånande att det finns en del i skildringen av judarna här som det går att ha invändningar emot. Den vackra judiska unga kvinnan och hennes rike far är en kliché ända sen Köpmannen från Venedig (som Scott citerar i början av ett kapitel, alla kapitlen inleds med citat). Och den judiske fadern är snål. Och denna snålhet skildras ofta på ett skämtsamt sätt.
Men i ett par scener kommer det fram att han har en god anledning att vara snål.

Redan när Ivanhoe först kom ut ville många läsare att Ivanhoe skulle bli ihop med judinnan Rebecka istället för "den mindre intressanta Rowena". Det är Scott själv som kallar den stackars Rowena för mindre intressant i ett förord från 1830. Där svarar han de läsare (eller "läsarinnor" som han kallar dem) som shippat Rebecka och Ivanhoe på två sätt. Dels menar han att detta inte vore möjligt på den tiden. Men franförallt hävdar han att det vore fel att på detta sätt låta Rebeckas dygd få en belöning. Dygden bör vara sin egen belöning och inte ge timlig lycka.

Ivanhoe har sina brister. Upplösningen lyckas förena det osannolikt melodramatiska med en västgötaklimax. Och en del av romanfigurertna är lite platta. Men det är fortfarande en spännande och roande roman. Som spelat en stor roll för den medeltida berättelsen i allmänhet och Robin Hood-äventyren i synnerhet. 

(Först publicerad i januari 2014.)