
Anledningen till att böckerna är så stora är att förlaget Fantagraphics valt att bibehålla storleken på söndagssidan.
Det är en mycket trevlig serie, en blandning av skämt- och äventyrsstripp som var vanligare på den tiden (30-talet). Och stripparna är väl återgivna. Tyvärr har den första och andra volymen ett förord av den värsta sorten Comics Journal-snobberi, där serien säjs vara banbrytande hit och underminerade dit.
Jag håller på och läser den här tredje volymen. Det har jag gjort ett tag. Då jag tar en, två strippar i taget.

(ovanstående ruta är från den första volymen i serien).
1 kommentar:
När jag var barn och gick på bio i ordenshuset i Vissefjärda var det alltid en liten dokumentärkortfilm och så en tecknad film innan huvudfilmen visades. När "I´m Popeye the sailor man" hördes ur högtalaren blev det jubel, men inte tror jag att vi åt mer spenat och hamburgare hade vi ingen aning om vad det var. E
Skicka en kommentar