I december förra året så började jag läsa Lars Gustafssons böcker I kronologisk ordning. Lars Gustafssons författarskap börjar år 1957 med Vägvila. Nu är jag framme vid 2010. Jag har fortfarande en bunt böcker kvar.
Vägvila hade jag inte läst tidigare men många av böckerna är omläsningar.
En sak som gör ett sånt här projekt intressant är att se hur saker återkommer. Så berättar Lars Gustafsson flera gånger hur hans drömmar förändrats och blivit mer politiska. Vi får i mer än en bok veta att gruvarbetarna ändrat sin ton i och med strejken: "De brydde sig inte längre om att spela sin arbetarroll. De talade med vuxna och myndiga röster igen." (ur Yllet (1973)). Och så återkommer som bekant frasen "Vi ger oss inte. Vi försöker igen." flera gånger (ibland lite varierad) i sviten Sprickorna i muren. Jag skulle kunna fortsätta rada upp exempel.
Därför måste jag säja att jag hoppade till lite när jag läste i kapitlet "Skrivandet" i Herr Gustafssons familjebok (2006) som Lars Gustafsson gav ut tillsammans med Agneta Blomqvist att "En författare kan begå många fel. De flesta förlåts honom [...] Men vad han eller hon inte får göra är att upprepa sig." (texten är som resten i boken osignerad men här framgår det att det är Lars Gustafsson som skrivit den).
Nu verkar det inte riktigt vara såna upprepningar som jag skrev om tidigare som Lars Gustafsson menar. Han skriver om nödvändigheten att inte försöka skriva samma bok som man haft framgång med tidigare. Och i Lars Gustafssons författarskap finns också många olika slags böcker.
Vilket är en anledning till att det spännande att följa hur de här sakerna återkommer i de olika böckerna, i olika sammanhang.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar