fredag 14 augusti 2009
Eoin McNamees En självständig utåtriktad flicka - en roman om ett brott
Den svenska titeln på Eoin McNamees roman En självständig utåtriktad flicka är de ord som mordoffret Patricia Curran beskrivs med i tidningarna efter mordet. Då det är 50-talets Nordirland så är adjektiven inte egentligen positivt menade.
McNamee skildrar ett riktigt fall. Detta ska vara något han gjort en nisch av. Han utgår från tidningsartiklar och utredningen. Men det är inte direkt en dokumentärroman. På ett par punkter bryter den också mot den gängse deckargenren. Mot slutet av boken har läsaren en viss aning om vad som har hänt. Men vem som är mördaren är inte huvudfrågan. Men det är en roman om ett brott. Och om efterdyningarna efter detta brott. Hur ett brott till begås mot den man som sätts dit för mordet.
1841 kom två verk: Edgar Allan Poes "Morden i rue Morgue" och Honoré de Balzacs En skum historia. Bägge brukar nämnas i historiker över deckargenren. Där Poe är klar när detektiven kommit på den (något osannolika) lösningen på fallet så skildrar Balzac också rättsprocessen i alla sina led. Skillnaden mellan deckaren och kriminallitteraturen går att se redan här.
Det har blivit allt vanligare för kriminalgenren att utgå från verkligheten. Och även om McNamee brukar räknas till mainstream-litteraturen så ingår han i denna trend. Och liksom Balzac använder han rättsprocessen för att skildra samhället. Ur flera aspekter.
Jag avbröt först läsningen efter en femtio sidor, inte för att jag tyckte boken var dålig, men för att jag hade nackspärr i ett par dagar. Jag var inte säker på att jag skulle återvända till den då jag tyckte jag kunde den. Samhället på Nordirland på 50-talet skildrat genom en polisprocedur. Tvåhundra sidor till. Men när jag sen väl började läsa den igen så började den så sakta överraska mej.
Efter ett tag så stannar McNamee upp vid en del vittnesmål. Han gör utvikningar. Han skildrar hur barnen i samhället skapar en myt av skeendet. Romanen ringlar sej in i miljöerna den skildrar på ett, ja, spännande sätt.
Även om denna spänning kanske inte handlar om vem som är mördaren.
Etiketter:
balzac
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar