Hur du ska läsa superhjälteserier, och varför

Geoff Klocks How to read superhero comics and why från 2002 är en bok för de som både är intresserade av superhjälteserier och litterär teori och poetik. Vilket väl borde vara de flesta.

Boken inleds med två kapitel om Watchmen av Alan Moore och Dave Gibbons respektive The Dark Knight Returns av Frank Miller. Och tecknar sen dessa verks inflytande på en handfull superhjälteserier. Det avslutande kapitlet "The superhero as critic" handlar om Planetary av Warren Ellis och John Cassaday. Det inleds med ett citat ur Planetary-numret "Planet Fiction" och ett citat av Harold Bloom.

Titeln på Klocks bok är en referens till Harald Blooms bok Hur du ska läsa, och varför från 2000. Men citatet är från The Anxiety of Influence och det är snarare den Bloom som skrev den än den äldre Bloom som skrev Hur du ska läsa... som Klock utgår från (i och för sej så skulle man kunna hävda att den yngre Bloom förutsätter den äldre, även om de skiljer sej åt).

Enligt Klock visar Planetary hur den tecknade serien befinner sej i kamp med tidiga versioner av sej själv. Som i första numret där pulphjältarna ersätts av superhjältarna. Ett av de nummer han tittar närmare på är kapitel 10: "Magic & Loss" , där Elijah Snow hittar tre artefakter. En mantel, ett par guldarmband och en lykta. Numret återberättar kärnan av tre av de mest populära serietidningshjältarna. Gröna Lyktan, Mirakelkvinnan och Stålmannen. Dessa blir dödade av den Fantastiska Fyran, fellästa som nazistiska skurkar, innan de kan axla sin roll som hjältar. Liksom Marvel-hjältarna gjorde den gamla sortens hjältar irrelevanta - "Planetary stages the repression of the old, the 'impossibility' of writing the earlier form, when the new form literally kills the old[...]This is the kind of 'hidden road' (Bloom) that the Planetary are trying to make a part of their 'mapping [of] secret history of the twentieth century' (Ellis)", skriver Klock (citaten är ur de två citaten som står som motto för kapitlet).

Enligt Klock är Planetary berättelsen om hur man genom att se på "anxiety of influence" inom superhjältegenren - vilket här blir vad Planetarys kartläggning av det tjugonde århundradets historia handlar om - föder den moderna superhjälteberättelsen.

När How to read superhero comics and why kom ut så hade bara 14 nummer av tidningen (som skulle komma att bli 27 nummer allt som allt) publicerats. Och Planetary hade en starkare plats inom den amerikanska serietidningsmainstreamen.
Klock ser närmare på ytterligare ett par kapitel och gör en snabb genomgång av de flesta som då kommit ut. Men han behandlar alltså inte hela verket. Som kanske inte heller blev startskottet för den moderna superhjälteserien.
Men det är en på många sätt intressant läsning av Planetary. Och den bästa läsningen av superhjälteserier med hjälp av Harold Blooms teorier hittills (han använder sej också av Zizek i sin läsning av Ellis' och Mark Millars Authority).