fredag 3 december 2010

De tio bästa uppföljarna i böckernas värld


I början av filmen Scream 2 finns en diskussion om uppföljare. De kallas för en per definition sämre sorts film. Eleverna nämner några filmer som är bra tvåor. Till slut säjer en Gudfadern 2 och alla håller med. Det är en dålig scen i en usel film. Men själva diskussionen är ändå rätt typisk för när folk diuskuterar uppföljare. Mer sällan diskuteras böcker och uppföljare. Men också i böckernas värld är det vanligt att mjölka ur ett koncept till flera böcker. Oftast blir resultatet dåligt. Men inte alltid. Tio av de bättre boktvåarna är dessa:

Samuel Beckett - Malone dör
Andra boken i Molloy-trilogin. Upprepar händelser från den tidigare boken. Här är Beckett bara är halvvägs på väg mot slutet på berättandet.

Cervantes - Don Quijote 2
Den första styora uppföljaren. Cervantes skrev den för att andra hade skrivit uppföljare till romanen. En av dessa falska Don Quijotar möter vår hjälte.

Susan Cooper - En ring av järn
Inom ungdomsfantasygenren så är uppföljare mer regel än undantag. Coopers roman är ändå lite ovanlig då det dröjde rätt många år mellan första och andra boken. I de svenska utgåvorna av sviten är detta den första romanen.

P. J. Farmer - Wind Whales bof Ishmael
Ibland skriver författare uppföljare till andras böcker. Här är det Ishmael från Moby Dick som blir förd till en avlägsen framtid där det finns flygande valar.

Frank Miller - The Dark Knight Strikes Again
Uppföljare till The Dark Knight Returns. Blir av och till till en grotesk satir på den första serien. Millers mästerverk.

Michael Moorcock - A cure for cancer
Andra boken om Jerry Cornelius är den där konceptet lyfter.

Agnar Mykle - Sången om den röda rubinen
Samma kan säjas om andra boken om Ask. Som helt överskuggat den första - Lasso kring Fru Luna. Sången... är mest känd för att vara oanständig. Men den är riktigt bra. Och oanständig.

Jeff Noon - Automated Alice

Pär Rådström - Ärans portar
Det här liksom den föregående är då egentligen tredje boken i en serie. Men de får dispens. Rådströms största succé där de tidigare två Greg Bengtsson-böckerna inte gjorde så mycket väsen av sej.

August Strindberg - Götiska rummen
Uppföljare till Röda rummet. Och bättre än den.

8 kommentarer:

Vixxtoria sa...

Angående en ring av järn och ovan hav under sten så är de på sätt och vis böcker där det inte spelar någon roll vilken bok man läser först, skulle jag vilja påstå.

Jag har nog lite svårt att säga vilken av dem jag tycker är bäst, också, men jag har läst ovan hav under sten flest gånger. Jag har också besökt Cornwall nästan uteslutande på grund av den boken, men var En ring av järn utspelar sig har jag aldrig riktigt funderat över.

Petter Malmberg sa...

Jag tror den utspelar sej i England. Som är en plats i närheten av Cornwall.

Böckerna här är inte nödvändigtvis bättre än sina föregångare (Wind Whales of Ishmael är till exempel något sämre än Moby Dick). Men jag tror Ovan hav... förlorar en del på att läsas som tvåa då En ring av järn har tagit ett längre steg in i fantasyland.

Vixxtoria sa...

Visst utspelar den sig i England, i något grevskap nånstans i mitten (det är i alla fall inte Wales, för Wales dyker ju upp i en betydelsefull roll i de två sista böckerna).

En ring av järn är ju lite mer komplicerad än Ovan hav under sten – fler personer, tider, resonemang och framför allt alla dessa symboler och ringar, men jag tror på det stora hela att det spelar liten roll vilken bok man börjar med.

Konungen sa...

fan va bra dom böckerna e.
Minns när du fick en ring av järn i julklapp.
jag som är storebror tyckte ju det va skitmesigt, men jag hade fel
enda gången jag haft fel

Petter Malmberg sa...

Det är snygga böcker om inget annat.
Synd att Tua inte gillade dem.

Anonym sa...

Röda rummet har åldrats ojämnt, men där finns fina avsnitt, särskilt inledningen. E

Henrik Ö sa...

Oj, i seriesammanhang är det verkligen att sticka ut hakan att säga att The Dark Knight Strikes Again är Millers mästerverk! Men jag tycker ju själv att den är riktigt bra och har fått oförtjänt mycket fanboy-skit, så...

Petter Malmberg sa...

Jag har förstått att det råder delade meningar om DK2.
Och egentligen har jag inte läst tillräckligt av Frank Miller för att utnämna den till hans mästerverk. Jag har till exempel inye läst "Ronin", som jag vet många Miller-fans håller högt.
Men jag tycker DK2 har ett väldigt eget kraftfullt bildspråk.