Tio böcker som passar att läsa när man är riktigt förkyld:
Gummitummen av Hans AlfredsonEn bok som är roligare ju mer förkyld du är. Skriven i dagboksform. Den börjar med en anteckning daterad måndagen den 11 september: "I dag är det torsdag."
Om du hade varit förkyld hade du tyckt det var väldigt roligt.
Mina vänner av Emmanuel BoveEn bok om en man som misslyckas med att skaffa vänner. Piggar upp en.
Om olägenheten i att vara född av E. M. CioranKorta, mörka, beska stycken om alltings fåfänglighet. Man måste ha ett hjärta av sten om man kan låta bli att le åt rader som "Sedan flera år tillbaka iinget kaffe, ingen sprit, ingen tobak! Lyckligtvis har jag ångesten, som med fördel ersätter de starkaste droger".
Henrietta ska du också glömma av Stig Claesson (Slas)När man är förkyld, och endast när man är förkyld, har man rätt att vara en smula sentimental. Denna är bra till sånt.
Den sista striden av C. S. LewisEller om man då inte läste narnia-böckerna som liten något motsvarande. Poängen är att man ska ha läst den så många gånger att man i stort sett kan den utantill. Denna den sista boken i serien är en dråplig drift med den kristna tron.
The Authority av Mark Millar - tecknad av Frank Quitely med fleraMillars fortsättning på Warren Ellis-serien är mer av allt och ofta för mycket. Teckningarna är ojämna i de sista två tredjedelarna då Quitely tillhör de artister som uppskattar deadlines och det schwischande ljud de gör när de flyger förbi. Ena ersättningsartisten passar serien mycket illa. På slutet tar Art Adams över, men andra schema- och censurproblem försvagar serien. Men en av seriens hjälter säjer: "You realize you're talking to a man with a human head in his hands who has every intention of using it to beat these people to death?" En för serien typisk replik.
Sanning är ett udda tal av Flann O'BrienMan brukar prata om bokens metanarrativa struktur. Som förkyld kan man se förbi sånt och läsa den som den roliga bok det är.
Livet. En bruksanvisning av Georges PerecOm det är passager man inte skulle hänga med i kan man allti skylla på förkylningen. Eller bläddra fram till roligare bitar.
Stjärnsnäckan av Kilgore TroutSkriven av författaren i Vonnegut-romanerna (fast egentligen av Philip José Farmer). En resa genom ett bisarrt universum i jakt efter en mening. En föregångare till Douglas Adams
Liftarens guide till galaxen-svit.
Presstopp av Evelyn WaughÄven om förkylning gör att man har lätt att tappa tråden så är Waughs - jag är säker på att Anna Faris karaktär i
Lost in translation visst visste vem Evelyn Waugh var - i sin klassiska komiska historia visserligen något av en förvecklingsroman men roande även om man skulle vara lika förvirrad som hjälten.
(På grund av förkylning så är dagens inlägg en repris. Från den 3:e november 2009. Nu ska jag gå och plocka fram
Stjärnsnäckan)
4 kommentarer:
Det ska va tunt papper så man har det till hands. E
Det härliga med Perec är att han kan läsas i små portioner eller lägenheter. E
Med tanke på dagens jubileum; Lotta Lotass: Tredje flykthastigheten. E
När Mats och jag hade halsfluss i mjölnarbostaden läste jag Klas Klättermus högt, och Rövarna i Kamomilla stad. Halsen sved mer och mer ju mer jag läste men det var högtidsstunder. E
Skicka en kommentar