Gleipner av Lars Andersson

"Hur har man fått människorna att tro på tiden? Jag frågar mig detta och nödgas som tidigare konstatera att jag inte ser någon förklaring. Men mär den väl etablerats kom den väl till pass."
ur "Gumbril" av Lars Andersson

Lars Andersson var förr en läst och hyllad författare. Nu hör man inte så ofta talas om honom. Det är kanske inte så konstigt. Alla böcker kan inte överleva. Att det ofta är lite av en slump vilka författares verk som fortsätter att läsas är något man inte alltid låtsas om.

Jag har läst flera av Anderssons böcker men har bara en. Novellsamlingen Gleipner från 1977. Det var Anderssons fjärde bok. Den innehåller sex noveller som kan säjas ha samma tema. Tydligast är det temat i bokens bästa novell "Gumbril". I den diskuteras boktitelns Gleipner under en bilresa.

Gleipner är kedjan gudarna lät fjättra Fenrisulven med "förfärdigad av kattfjätens buller, kvinnans skägg, bergets rötter, björnens grönbete, fiskens andedräkt och fågelns spott" De börjar fantisera ihop en ny myt om en figur som under de yttersta dagarna ska befria Fenrisulven med sitt svärd. Svärdbäraren ges namnet Gumbril.

Novellen berättas i fem perspektiv, fem berättelser.

Man skulle önska att åtminstone denna novell överlevde.