Tim Burton håller just nu på att filma sin version av Alice i underlandet. Burton har en viss känsla för design så ur den synvinkeln så borde verket passa honom bra. Nu lär ju filmen bli usel eftersom det var länge sen Burton gjorde ens en halvbra film.
Den kommer inte att bli den första Alice-filmatiseringen (bilden ovan är från en version från början av 30-talet.). Det vimlar av Alice-filmer, animerade och med riktiga skådespelare.
Den första kända är väl Disney-versionen. Som är något bättre än sitt rykte. Det är en barnfilm utan de lager Carolls text har men den är rätt väl tecknad. Den lär ha varit en hit bland hippies som gick och såg den och rökte på. I brist på Fantasia-visningar får man anta.
De flesta filmversioner är rätt dåliga och tenderar att "förbättra" texten. Gärna så att Alice lär sej något under resans gång. Den någorlunda populära musikalversionen av William Sterling från 1966 med Fiona Fullerton i huvudrollen och då kända komiker i birollerna visar på styrkan i Carolls text när den står bredvid filmens egna försök till poesi.
De lite friare versionerna av Alice kan ibland bli intressantare som Dennis Potters märkliga Dreamchild där en åldrad Alice får hallucinationer eller flashbacks från boken. Figurerna är på en gång obehagliga och på nått sätt ändå trogna boken. Ett kort utdrag med scen från Mad Hatters tekalas här (men med väldigt dåligt ljud).
Den bästa Alice-filmen är Jan Svankmajers version - som kommer att få en egen post.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar