onsdag 1 oktober 2025

Läst i september

I september blev jag klar med Jan Myrdals 1970-tal i min kronologiska genomläsning av hans författarskap. Hans 1970-tal var betydligt ojämnare än hans 1960-tal. Mina tre favoriter från det myrdaldecenniet är Karriär, Ondskan tar form (med Gun Kessle) och Skriftställning 5.

Om uträkning av omfång 3 av Solvej Balle 
Tredje romanen om kvinnan som fastnat i en evigt återkommande novemberdag. I den här delen så möter vår hjältinna en man som också är fast i dagen. På senare år har ett par av de bästa tidsloop-berättelserna – TV-serien Russian Doll och långfilmen Palm Springs – haft mer än en person som är fast i tidsloopen. Och greppet ger den här danska romansviten välbehövlig ny energi. Det är ändå svårt att se hur berättelsen ska klara att fylla hela sju böcker (tänk dej en Groundhog Day-franchise med sju Groundhog Day). Men däri ligger också en del av spänningen i läsandet.

Har revolutionen plats för sorg?: Postumt samtal med John Berger av Peter Ekström 
Peter Ekström "intervjuar" den döda John Berger som svarar med utdrag ur intervjuer och böcker. Det blir en slags The Essential John Berger. Läste den här efter Peter Ekströms Andra sätt att se på konst (men den här kom först) som tacklar liknande teman som de som diskuteras här.

Det möjliga av Lars Forssell 
"Men i tystnaden var det någon som sjöng / Starkt, inte sprött / varför och hur? / Och frågar du: Vem var det som sjöng? / så blir din fråga ett svar // Jag är ledsen som du / Jag vill gå min väg / men låt oss gå med långsamma steg / Mitt huvud är tomt, jag är feg som du / men vi har några timmar kvar // Och någon sjöng / Vem var det som sjöng? / och sången var underbar."

Skönhet är ett sår av Eka Kurniawan
Indonesisk roman. Jag tror min första indonesiska roman. Bokcirkelbok.

A Place for Us av Fatima Farheen Mirza
Roman om en muslimsk indisk familj i Förenta staterna. 

Kampuchea invaderat av Jan Myrdal 
Kampuchea hösten 1979 av Jan Myrdal
Jan Myrdal avslutar 1970-talet med några av sina mest tveksamma böcker. Jan Myrdals ställningstagande för Demokratiska Kampuchea har med åren kommit att ta allt större del i synen på honom. I debatten konflikten om Gaza har jag sett bägge sidor anklaga varandra för att vara som Jan Myrdal inför Pol Pot. Du kan läsa mer om Jan Myrdal och Kampuchea på länken ovan. Men kort sagt så är de här tre tunna böckerna (fast Kampuchea invaderat är snarare en pamflett än en bok) inte bra och bara av intresse för de som är specialintresserade av den dåtida debatten.

Strindberg och Balzac av Jan Myrdal 
Samlar texter om August Strindberg och Honoré de Balzac och några till texter om litteratur. De flesta från 70-talet. Har bland annat förorden till utgåvorna av Balzac som kom ut på Pan. Men inte Jan Myrdals noter till Liljan i dalen
Mycket intressant läsning. 

Jan Myrdal hade ett vacklande 70-tal men ett bättre 80-tal. Som börjar med en av hans allra bästa böcker Indien väntar. Mer om den på länken.
(En av Janken Myrdals anklagelsepunkter mot Jan Myrdal i efterordet till De hemliga breven var att kapitlet i Indien väntar om Jan Myrdals svärfar Kali Ghosh var "intellektuell stöld" och bygger på Kali Goshs då outgivna självbiografi. Jag har inte sett någon kommentera detta i mottagandet av De hemliga breven. Och jag tog heller inte upp det i min recension. Men tänkte på det när jag nu läste om Indien väntar. Kapitlet består av att Jan Myrdals minns ett samtal med Kali Ghosh och sen berättar om dennes liv. Enligt Janken Myrdal "låtsas [Jan Myrdal] att han själv intervjuat Kali". Men Jan Myrdal påstår inte att kapitlet bygger på en intervju. Det finns ingen källa till levnadsbeskrivningen (Indien väntar saknar källförteckning, vilket så klart är en brist) och det verkar troligt att den bygger på Kali Ghoshs självbiografi. Vilket i så fall borde ha angetts. Det bör emellertid säjas att Kali Ghosh skildras med stor respekt.)

Samlar texter från hösten 1978 till årsskiftet 1981–82. I länken ovan skriver jag om Per Olov Enquists positiva recension av boken. Där skriver P. O. Enquist om hur Jan Myrdal på 1960-talet befann sej "i den nya vänsterns mitt, stod i själva huvudströmmen" men hur många nu (1982) börjat se honom som reaktionär och säja att han var bättre förr. Numera säjs ibland att Jan Myrdal aldrig bytte åsikter vilket är ett absurt påstående för den som läst honom. 

Demokratins styvbarn av Margareta Persson 
Har undertiteln 'Funktionshinderrörelsen under 150 år" och skildrar funktionshinderrörelsens historia i Sverige. 

Flickvännen av Karolina Ramqvist 
Det är roligt när omtalade romaner lever upp till sina lovord.