Visar inlägg med etikett olli jalonen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett olli jalonen. Visa alla inlägg

söndag 7 april 2013

Citerat från läsning under pausen

"Jag tycker om att sitta där; man ser så mycket otålighet vid en stoppskylt, man kan till och med få se en och annan olycka. Inte så att jag trår efter olyckor, men om exempelvis ett flygplan av någon anledning skulle explodera i luften, så skulle jag inte ha något emot att vara en av dem, gärna den ende, som observerade det."
ur "Johannes uppmuntrande begravning" i Ett stort öde landskap av Kjell Askildsen, övers. Urban Andersson

"Jyri skrattade för full hals, och det gjorde Marileena också. Alla skrattade så gott att skrattet steg upp bland molnen och gled omkring där, gungade och svävade, sänkte sig ned och körde fåglarna, vita och färgade, all världens väg; allt bara svävade omkring."
ur "Allt lyfte och gungade" av Olli Jalonen, övers. Johan Bargum. I antologin Den svarta måsen. 30 moderna finska berättare i urval av Johan Bargum och Bo Carpelan


torsdag 6 december 2012

5 bra finska romaner

Det är Finlands nationaldag eller självständighetsdag som de kallar det. Det firas med denna lista.

Anna-Leena Härkönen - Tjurdödarvapnet
Härkönen debuterade redan som 18-åring med den här berättelsen om en ung man som skickas till släktingar på landet. Han är inte så glad över detta. Stor succé i Finland när den kom på 80-talet. Mycket underhållande. 

Olli Jalonen - Far med dotter
Andra delen i en trilogi vars första bok Johan och Johan vart med förra gången jag firade Finlands självständighetsdag med en boklista. Men det är svårt att tänka sej en lista med finländska böcker utan Jalonen. Vemodig och vacker och sånt. Jag har gett bort den här boken. Jag har gett bort alla Jalonen jag ägt. Man vill sprida de vidare efter att ha läst dem.

Väinö Linna - Okänd soldat
En av de stora krigsskildringarna. Möjligen den stora krigsskildringen.

Sofi Oksanen - Utrensning
Den mest hyllade finska romanen på senare tid. Jag var lite tveksam till den när jag läste den, strukturen är konstlad, språket ojämnt och en del scener är spekulativa. Men efter hand fångas man också in och det går att förstå lovorden även om jag inte helt instämmer i dem. 

Mika Waltari - Mikael Ludenfot
"Hans ungdoms öden och äventyr i många länder intill år 1527, sanningsenligt framställda av honom själv i tio böcker"
Finsk 40-talsroman. På sin tid en bestseller. Om en man utan börd som drar omkring i 1500-talets Europa. Romanen är indelad i någorlunda fristående böcker. Bäst är sjätte boken, "Bålet", som handlar om häxförföljelse.


Tidigare listor med finlandtema:
10 bra finska böcker
10 bra finlandssvenska böcker
5 bra finska filmer
5 bra finska skivor

tisdag 11 oktober 2011

Nordiska


Bokmässans tema nästa år är Norden (jag tror de har haft både Danmark, Norge och Skandinavien som tema innan - men kan Sverige få åtta nobelpris i litteratur kan Norden väl vara värd en mässa). Därför har också Lyran tema Norden. Och uppmanar en att skriva om tre nordiska favoriter:

Espen Haavardsholm
När Dag Solstad fyllde jämnt för ett tag sen så fick han en park uppkallad efter sej. En gång i tiden var Haavardsholm och Solstad två namn som liksom hörde ihop. Men Haavardsholm har inte ens fått en parkbänk - olika falla ödets lotter (han fick emellertid Aschehougpriset, ett stort norskt litteraturpris, 2006). Jag tycker nog han är lite roligare än Solstad.
Haavardsholm har skrivit ett tjugotal böcker. Varav ett par essäsamlingar och en bok om Aksel Sandemose (han med Jante). Rätt lite av Haavardsholms senare produktion finns på svenska. Jag har mest läst de som finns översatta. Som debuten Munnarna från 1966. Bäst tycker jag fortfarande om Zink, sju läsestycken om det norska samhället.

Olli Jalonen
Jsg har inte särskilt mycket Jalonen i mina bokhyllor då jag har en tendens att ge bort hans böcker. Den underbara Johan och Johan har jag nog gett bort fyra gånger. Han var väl lite mer upphausad här i Sverige på 90-talet men är så vitt jag förstår fortsatt populär i Finland.

Pia Tafdrup

Mellan alltid och aldrig

Mellan alltid och aldrig
är det som tingen äger rum
en andlös sekund
när man minst väntar det
förändras världen

sjunken in i sig själv
på sju hjärtans djup
är det som man plötsligt föreställer sig
en tid då stenar börjar att blöda.

Pia Tafdrup
1983
övers. Marie Silkeberg & Magnus William-Olsson
På danska i diktsamlingen Den inderste zone
på svenska i Tafdrup-urvalet Dagen ditt ljus. Dikter 1981 - 1994
Tafdrup ingick i en våg av spännande 80-talspoeter från Danmark. Hon har fortsatt skriva ett stort antal diktsamlingar, som liksom andas språk. Hennes dikter är andliga och oanständiga och alltid vackra, både på danska och svenska. Förutom urvalsvolymen ovan så finns ett par av hennes samlingar översatta i sin helhet. Hon går också utmärkt att läsa på danska. "och för att det aldrig ska upphöra/skriver jag det här://dina läppar/sökande minna/för att uppfatta himlen//inget annat" (ur dikten "För att det aldrig ska upphöra" ur samlingen Hvid feber).

onsdag 27 oktober 2010

Bok-Finnar


O har kommit till Finland i sin bokgeografi. Hade detta varit en regelrätt geografisk utmaning så är detta ett av de få länder jag med säkerhet skulle kunna peka ut på en världskarta. I> min lista med 10 bra finska böcker så hade jag med många finlandssvenska sådana. För att gottgöra det något så följer tre finlandsfinska:

en finsk bok: Mika Waltari - Mikael Ludenfot
Det här är en bok jag läser just nu. Om den unge Mikael i början av 1500-talet. Historisk roman från 1948 när den historiska romanen var en av de populärare av populärgenrerna. Boken är skriven i jagform. Det är en rolig och medryckande text. En av de mer sympatiska karaktärerna är en bödel som är ett stort fan av den konst som kallas politik då alla ställningstaganden förr eller senare leder en antingen till ett svärdshugg i magen eller ett rep om halsen. De som möter det senare alternativet önskar han betjäna smärtfritt efter bästa förmåga "Endast bödeln är opartisk emedan såväl jute som sves har behov av honom." Romanen påminner en del om 1600-talsklassikern Den äventyrlige Simplicissimus av Hans Jakob Christoffel von Grimmelshausen. Om det rör sej om en påverkan så skulle det vara ett exempel (Brechtpjäsen Mor Courage är ett annat) på hur andra världskriget gör att den då lite bortglömde Grimmelshausen åter blr aktuell.

en finsk författare: Olli Jalonen
På nittiotalet så fick Olli Jalonen flera romaner översatta till svenska och hyllades av svenska kritiker. I Finland lär han fortfarande vara ett stort namn. Den bästa av hans böcker som jag läst är Johan och Johan. Jag tvingade ett tag på den på alla som råkade fylla år eller av andra anledningar förväntade sej att få presenter. Far med dotter är också riktigt bra.

en finsk bok som jag inte läst: Sirpa Kähkönen - Lakanasiivet
I en intervju med Monika Fagerholm som jag läste idag så nämner hon Sirpa Kähkönen samman med Jalonen och Sofi Oksanen som en av de främsta samtida finskspråkiga författarna. Och man ser hennes namn nämnt rätt ofta. I Finland verkar hon vara en både kritikerhyllad och populär författare. Men så vitt jag vet är hon inte översatt till svenska. Lakanasiivet är fjärde delen i en historisk romansvit. Den handlar om hur Sovjet bombar en finsk by i början av fyrtiotalet och evakueringen efteråt. Titeln lär betyda lakansvingar.

söndag 6 december 2009

10 bra finska böcker


Finlands självständighetsdag firas med en lista:

Juhani Aho - Järnvägen
Från 1882. Om två män på den finska landsbygden som ställs inför en företeelse de aldrig förr hört talas om. En järnväg.
(Ett kort utdrag ur romanen finns här)

Elmer Diktonius - Hårda sånger
"Solen skiner/gatorna är bara./Djur blommar/putsar sig till spel./Mänskorna/insuper vårluft./Mig kommer dikt."
Diktsamling från 1922. Inte nödvändigtvis Diktonius bästa, även om jag gillar hans tidiga poesi, men den med den bästa titeln.
Jag har den i en volym samman med Min dikt kallad Hård början.

Monika Fagerholm - Underbara kvinnor vid vatten
Också en bra titel. Jag tycker inte Fagerholms senare kommit upp i samma klass, fast de är populära, men den här är också svår att slå.

Tua Forsström - Marianergraven
Diktsamling (eller oratorium) från 1990. "Var inte rädd./Jag kommer inte/för att straffa dig./Vem ser vilddjurets/märke på den/älskades kläder?/Det regnar på vatten/löv och bark/Det regnar på kråkors/och änglars fjädrar/Inför din svaghet/är du stark."

Olli Jalonen - Johan och Johan
Johan och Johan är den bok som jag gett bort till flest människor.

Aleksis Kivi - Sju bröder
En del böcker är klassiker av god anledning. Jag såg TV-serien innan boken. Den såg jag om nåt avsnitt senast den gick i repris. Den hade inte hållit ärskilt bra. Medan romanen håller utmärkt.

Väinö Linna - Här under polsjärnan
Trilogi som utgörs av Högt bland Saarijärvis moar, Upp, trälar! och Söner av ett folk. En skildring av Finland under första halvan av 1900-talet som visar att den realistiska romanen kan när den vill. Finlands Krig och fred, fast bättre.

Elias Lönnroth - Kalevala
Lönnroths nedskrivning av runberättelser. Som den om flickan som blir gravid av att äta ett lingon.

Henry Parland - Sönder
Med undertiteln "(Om framkallning av Veloxpapper)".

Henrik Tikkanen - 30-åriga kriget
Om en soldat som inte vet att kriget tagit slut. En idé som gjorts flera gånger efter Tikkanens roman och kanske också innan. Men aldrig lika bra.