Visar inlägg med etikett a. l. lloyd. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett a. l. lloyd. Visa alla inlägg

onsdag 1 december 2010

So Mary mild fetched home her child and laid him across her knee


Maddy Prior - Bitter Withy:


Även om det är december så är det kanske lite tidigt för jullåtar.
Men "Bitter Withy" är bara halvt en jullåt. Det är en carol men inte en christmas carol. Förr sjöng man carols också vid andra helgdagar.
Att den ändå handlar om jesusbarnet och carollens betydelseförskjutning har gjort att den i vår tid ofta dyker upp på julskivor med folkmusiker.

I de apokryfiska skrifterna lär det finnas flera berättelser om Jesus som liten. Han har där redan superkrafter vilket kan ställa till det.
Möjligen är denna sång påverkad av dessa historier.

Vår frälsare frågar sin mor Maria om han får gå och leka. Det får han, men Maria vill inte få höra att han haft några hyss för sej när han kommer tillbaka.
Jesus råkar på tre rikemansbarn och frågar dem om han får vara med och leka. Men de kallar honom för en fattig stackare och säjer att han föddes i ett stall.
Då gör jesusbarnet en bro av solens strålar över en flod och går ut på den. När de rika barnen följer efter försvinner bron och de drunknar.

Då det i omkvädet sjungs om att springer upp och ned för backar så uppfattade jag första gången jag hörde sången att vår lille frälsare sprang för att undkomma den rasande jungfrumodern. Jag föreställde mej scenen som slutet på en av Carl Barks Kalle Anka-serier där Kalle med en gren i handen springer efter knattarna. Fast med Maria som Kalle och Jesus i knattarnas roll.
I stället hämtar hon honom bara och ger honom ett kok stryk. "And with a handful of withy twigs/She gave him lashes three."

"Bitter Withy" är här med Maddy Prior, från Steeleye Span. Från soloalbumet Flesh and blood från 1997.
Denna en gång mycket populära carollen har också spelats in av Young Tradition och A. L. Lloyd. Och av gruppen Bitter Withy. Videon till sången är med bilder på Lesley Hale som sjöng i det bandet.

fredag 25 december 2009

De tio bästa sångerna om Jesus


Om hin den andre kunde få en lista så är det klart Jesusbarnet ska ha en på sin fölsedag. Här är vi neutrala. Bägge sidor har starka argument.

A. L. Lloyd - Bitter withy
En annan hyfsad version är denna med John Tams (klippet är illustrerat med foton av Diane Arbus). Jesus springer från Jungfru Maria som knattarna från Kalle Anka.

Tom Waits - Chocolate Jesus

Terry Allen - Gimme a ride to heaven boy

Arrogant Worms - Jesus' brother Bob

Nick Cave - Jesus met the woman at the well

Pete Seeger - Mary had a baby

Paul Newman - Plastic Jesus
Låten i sej är kanske inte så märkvärdig, men den här scenen ur filmen Cool Hand Luke är rörande.

Alan Stivell - Son ar chistr
Det verkar som om "Son ar chistr" inte alls, som jag alltid trott handlar om Jesus Kristus utan om att dricka sej full. Men i alla fall. Klippet på länken är sammansatt av en massa versioner av låten (två med Stivell) och nånstans i nån av dem åkallas säkert Jesus. Klippe är illustrerat med bilder ur George Melies Gullivers resor.

Nina Simone - Suzanne
Leonard Cohen gjorde som bekant originalet. Under namnet "Suzanne Takes You Down" fanns texten, vars mittparti handlar om Jesus, som dikt i samlingen Parasites of Heaven

Imperiet - Tonårs-Jesus
Då kom han från himlen en atombombsdag
och han red en elektrisk vit svan

tisdag 6 januari 2009

Magnetic Fields Wi´ Nae Wee Bairn Ye´ll Me Beget och Two Magicians

Magnetic Fields 69 Lovesongs från 1999 är ett trippelalbum med sextionio kärlekslåtar (även om en del av sångerna, såsom Punk Love, är kärlekslåtar endast enligt en mycket generös definition.)

Som konceptalbum kan 69 Lovesongs på ett sätt tyckas vara rätt vagt. Kärlek som tema är ju ändå gemensamt för en stor del av populärmusiken. Men konceptet handlar om olika sorters kärlekslåtar och blir därmed en undersökning av popmusiken och vissa av dess beståndsdelar.

En del av spåren anknyter till olika genrer, såsom Magnetic Fields gjort tidigare i country- och flickpopspastischalbum. Andra vrider på metaforer vanliga inom popmusiken och (den för Magnetic Fields ledarfigur Stephen Merrit minst lika viktiga musikaltraditionen).

Wi´ Nae Wee Bairn Ye´ll Me Beget är som namnet nog antyder en hommage till/parodi av folkmusikens ballader och deras ofta nonsensaktiga omkväden. Men texten utgår också från en bestämd engelsk ballad.

Two Magicians (ibland Twa Magicians):



(här med A. L. Lloyd)

Twa Magicians handlar om en trollkunnig smed som kurtiserar en likaledes trollkunnig kvinna. Kvinnan förvandlar sej till en duva, smeden till en annan fågel. Kvinnan blir en hingst; smeden en sadel och så vidare.

Liknande förvandlingsberättelser finns i många kulturer.

Magnetic Fields ändrar på ordningsföljden mellan mannens och kvinnans rader och därmed på maktpositionen. Där kvinnan börjar och mannen följer i den gamla balladen så måste mannen, trots liknande mål, göra första draget i Magnetic Fields-låten.

I Wi´ Nae Wee Bairn Ye´ll Me Beget förvandlar mannen sej till en näktergal för att som han sjunger värma hennes hjärta. Hon blir till ett tröskverk och sliter honom itu.
Han blir till en vampyr, hon till ett kors. Sen stegras förvandlingarna. Att bli en vätebomb tjänar lika lite till som att bli en supernova, för att bränna upp allting.

Till slut förvandlar sej sångaren till Gud så att hon ska komma till honom men sångerskan vägrar helt enkelt att tro på honom och till skillnad från smeden i Two Magicians får han se sej besegrad.'

Two Magicians har spelats in av flera artister. Såsom Steeleye Span.

söndag 4 januari 2009

Bonden och kråkan och Derby Ram





Bonden och kråkan, här som Bonden og kråka i en norsk version med Lillebjørn Nilsen, är en skandinavisk medeltida skämtballad. En ynka kråka får gigantiska proportioner. Överflödet i den karnevaliska traditionen.

Derby Ram, här med A.L.Lloyd, har en liknande burlesk monströisering av ett djur.

Att märka är att både Lillebjørn Nilsen och A.L. Lloyd presenterar visorna ett steg ifrån sina karnevaliska ursprung. Hos A. L. Lloyd har låten blivit dryckesvisa hos Nilsen blir skämtballaden barnmusik.

Dryckes- och barnvisan är där skämtballaden lever, försvagad.

(Bonden och Kråkan har även spelats in av Folk och rackare, Derby Ram, ibland kallad Darby Ram, av bland andra Pete Seeger.)