Bob Dylan och Murder Ballads

På Bob Dylans två coverplattor från början av nittitalet: Good As I Been To You och World Gone Wrong, finns tolkningar av tre av de fem traditionella sånger som tolkas på Nick Cave & The Bad Seeds Murder Ballads med tillhörande singelextralåtar.

Dessutom coveras "Death is Not The End" från det rätt svaga dylanalbumet Down in the Groove. (Dödssiffran är i och för sej högre än i någon annan sång. Gud måste väl ses som mördaren i dramat om man ser det som en mördarballad.)

Nu är Dylans versioner av "Henry Lee", "Stagger Lee" och "Froggie went a-courtin'" inte samma som Nick Caves. De har inte ens samma titlar. "Love Henry" som enligt Dylans noter bygger på Tom Paleys från New Lost City Ramblers version är den enda av dem som låter som om den kan ha påverkat Nick Cave-versionen.



Nick Cave & The Bad Seeds hade tidigare gjort den dylanskrivna "Wanted Man". Och under den korta Nick Cave & The Cavemen-perioden ingick "Knocking on Heavens Door"
i gruppens repertoar.

Bob Dylans skugga vilar tung och mörk över resten av musikvärlden. De mest disparata artister har benämnts den nye Dylan. Mej veterligen har dock Nick Cave sluppit den äran. Nick Cave & The Cavemen/The Bad Seeds fick aldrig heller öppna för Bob Dylan - konserten ställdes in.

Henry Lee och Young Hunting - Child Ballad 68 i många skepnader

En Child Ballad är inte en barnvisa utan en ballad som ingår i en svit engelska och skottska sånger insamlade av den amerikanske folkloristen Francis James Child.

Balladernas innehåll skvallrar väl om att de inte är barnvisor. Dödsfrekvensen är minst lika hög som i Nick Cave-låtar.

De 305 Childballaderna finns alla i flera versioner. "Henry Lee" är en variant på Child Ballad nummer 68: Young Hunting.

Dessutom är ju Nick Caves "Henry Lee" en rätt förändrad "Henry Lee" och därmed ytterligare en variant på den av Child nedtecknade balladen.

Nick Cave har skapat en refräng och gjort om låten till duett, med PJ Harvey i mördarrollen.

Att sjunga den som duett är möjligt att någon kommit på att göra innan.
Tim Hart & Maddy Prior (Steeleye Span) sjöng en del ballader gjorda för en person på det viset. Att dela upp dialogen i en ballad som om den vore en duett.
De gör en variant av "Henry Lee" kallad Earl Richards (Child 68F) på den bästa av deras tre skivor utan Steeleye: Tim Hart & Maddy Prior - Folk Songs Of Old England - Vol. 2 (länken leder till ett ställe där man kan ladda ner albumet, annars finns de tre Tim Hart och Maddy Prior-skivorna utgivna på en cd om du nu skulle föredra lagliga lyssningsmetoder).

Andra versioner heter "False Lady", "The Proud Girl" och "False True Lovers" (som Shirley Collins spelat in). "Henry Lee" innan Nick Caves ändringar är det Dick Justice som gör den definitiva versionen. En närliggande vid namn "Love Henry" är en av de vanligaste, inspelad av såväl June Tabor som Bob Dylan. Dylan bygger på den version Tom Paley från New Lost City Ramblers spelat in.