Grand Mal av Linda Boström Knausgård

Om jag ändå ska berätta någonting om värmen, om hur vi hade det där hemma, hur floden var brun och smutsade ner mig.
Om jag ska berätta om när jag såg dem.
- ur "Skogis"

Novellen "Ödet" i Linda Boström Knausgårds tunna novellsamling Grand Mal handlar om en kvinna som alltid blir hejdad när hon går på stan av människor som vill diskutera religion. I en annan berättelse gifter sej huvudpersonen med en man som om dagen är en björn.
Samlingen innehåller allt från fantastik till barndomsskildringar - "Det här är givetvis en sann historia" - heter det i en av dessa. Och flera av novellerna leker med den självbiografiska genren (i en novell arbetar berättaren till exempel med att göra radioprogram. Vilket också är Boström Knausgårds yrke).
Sagor och realistiska noveller binds ihop genom en ton och ett språk.

Som bokens titel och omslagets fotografi av Benjamin Goss väl antyder är detta ofta rätt högtravande. Snö skriker och droppar skimrar. Ordet "oerhörd" förekommer redan i andra meningen. Ibland blir det för mycket - som i just den inledande "Önskan" där jaget (nästan alla novellerna är skrivna i jag-form) vänder sej direkt till läsaren eller kanske till ödet eller nåt.

Men ofta fungerar det bra, som i barndomsberättelserna. Där det högt spända känsloläget känns mer naturligt. Och i berättelser som "Politiken" där tonfallet skruvas upp ytterligare ett snäpp med en märklig och ofta komisk effekt (här påminde novellerna mej ibland om Villy Sørensen).

Grand Mal är författarens andra bok (hennes förra, en diktsamling, kom 1998). Den är lite mer än hundra sidor lång. Det är tjugo noveller i - ungefär hälften är riktigt bra.

Citerat från veckans läsning

"Min barndom var full av sådana intrikata maktförhållanden, som jag inte var delaktig i, men ändå utnyttjade, i min roll som vän. Tobaksaffären på Markus gata på väg till skolan till exempel. Den kunde vi bara gå in i och ta vad vi ville ha, eftersom Markus pappas bolag lånat ut pengar till mannen som ägde affären. Pengar som han hade stora svårigheter att betala tillbaka. Den mannens plågade ansikte varje gång vi dök upp. Markus konversation inne i affären. Det orimliga i att denne vuxne man behövde krypa för ett gäng ungar."
ur "I oljerockarnas land" i Grand mal av Linda Boström Knausgård

"4) Alan Moore climbs into bed/Rests his weary little head/And blames it all on society//5) Since I turned into a rabbit I have lived in many different burrows.Allof them are called William"
ur "Elegy in a country sanitorium" ungdomsdikt av Alan Moore, publicerad i Embryo 2 och återgiven i Alan Moore - Storyteller av Gary Spencer Millidge.

"And, oh, what tales she told that afternoon! She told old ones, with which we were all familiar, that pulled from us all the old emotions, the more intense as the ruts along which they rolled into view were the more familiar, the more deeply worn they were! She told new ones, which puzzled us and prodded us to seek out all their similarities with, and differences from, the old! There were clever ones that were all wordplay and silliness, at which we howled and clutched our sides. There were high, solemn, serious ones, to which we paid all of our highest and most serious attention, only glancing - solemny - from time to time at some of the others to see if they'd, perhaps, fallen asleep[...]Oh, while the rain pelted the rocky roof and walls, we had a wonderful day!"
ur "The Game of Time and Pain" i Return to Nevèrÿon av Samuel R. Delany

Åtta länkar en lördag

Kvinnosynen som gud glömde av Jenny Högström
Om Maria Schottenius intervju med Linda Boström Knausgård i DN: "Detta är intervjun med en människa, nej förlåt jag menar kvinna, som Schottenius helt tycks definiera utifrån denna kvinnas relation (läs: underordning) till 1) sin kände man, hans böcker, hans skrivande 2) sina barn 3) sin psykiska diagnos.[...]Låt mig citera en liten passage så ni fattar den inbyggda logiken: 'Det är skördetid. Snart kommer boken ut. Snart kommer familjen hem. Det är mycket att ta hand om.'
Av åtta redovisade frågor har sju med mannen att göra. Nej, det är knappast en slump att det sista ordet i intervjun är 'han'."
Jag läser novellsamlingen av Boström Knausgård som är anledningen/skulle varit anledningen till intervjun nu. Den är rätt bra.

Snöflingor om Mandelbaumporten av Muriel Spark
Snowflakes in rain skriver om Spark och jag anar en Spark-revival.

Shazams Moderna klassiker - Enigma
Henrik Örnebring skriver på Shazam! om Vertigo-serien av Peter Milligan och Duncan Fegredo.

Charles Hatfield om The League of Extraordinary Gentlemen: Century: 1969
"What’s disconcerting about 1969 is how joyless the exercise has become, and how wan and stretched the story feels[...]It feels like the story of characters who have outlived their time, which may indeed be the point: Black Dossier made protagonists Mina Murray and Allan Quatermain immortal by means of a plot device filched from Rider Haggard, but since then their deathlessness has been a drag. 1969 belongs to a genre that includes Swift’s episode of the Struldbrugs (from Gulliver’s Travels) and Peter Hammill’s weary, terrifying song 'Still Life': explorations of why immortality, basically, sucks."
Recension av Alasn Moores och Kevin O'Neills serie på The Comics Journal - lär dej betydelsen av ordet nerny i kommentarerna.

Crister Enander om Jan Guillous Brobyggarna
"Död och kärlek, dramatiska förvecklingar och motgångar, framgångar och ständiga nederlag som ska övervinnas och bemästras – inslagen i Guillous sekelkrönika är de klassiska för andra brett upplagda äventyrsskildringar. Vi känner alla igen dem från de stora berättelserna." Det är en positiv recension - Enander har i början av artikel en arg (Enander är ofta lite arg av sej) utläggning om att man ska tycka illa om Guillou och skriva ner honom. Men åtminstone den första Arn-boken fick väl rätt gott mottagande. Jag har tyckt om en del av Guillous böcker och gäspat mej igenom andra och är lite nyfiken på den nya.

Trailer till en dokumentär om Rowland S. Howard
Trailern till filmen Autoluminescent och lite om den och artisten Howard, känd från grupperna Birthday Party och These Immortal Souls samt samarbeten med artister som Nikki Sudden och Lydia Lunch.

Tom Foss om Action Comics 1 av Grant Morrison och Rags Morales
Foss på Fortress of Solitude är entusiastisk över den nya versionen av Stålmannen.

Action Comics-bojkott
En kristen serietidningshandlare har emellertid bojkottat Action Comics då Stålmannen i en ruta säjer "gd" - något handlaren fått för sej betyder god damn - Chris Sims gör sej lustig över detta och det gör han rätt i.