Alison Bechdels elva favoritböcker.

Bilden ovan (som blir större om du klickar på den) är ritad av Alison Bechdel och kommer från boken Unpacking My Library: Writers and Their Books, (red. av Leah Price) och föreställer Bechdels favvoböcker.
De andra tolv författarna som intervjuas i boken har istället fotograferat sina tio-i-topp-böcker (Bechdel har med elva böcker - it's one more, innit?). Där finns också bilder på deras boksamlingar.

Bilden är från ett inlägg om boken på Every day is like wednesday. Det är en blogg om tecknade serier (onsdagar är dagen när nya serietidningar och -album kommer ut i amerikatt) så där skrivs om det i boken som har med tecknade serier att göra.

Bechdel är i Sverige mest känd för serien Husfrid (Fun home>). Som innehåller en hel del referenser till litterära verk. Bland böckerna på bilden finns Roland Barthes, Susan Sontag och Hergé. Och Adrienne Rich, en feministisk poet som dog för ett par dagar sen.

Om utdrag

Vinterlampor har då ett (mycket kort) utdrag ur Omeros av Derek Walcott. Och The Best American Comics 2007 som jag skrev om häromdagen innehåller flera utdrag (excerpts). Att läsa utdrag ur längre verk kan ha sina fördelar. Man kan få en uppfattning om boken och huruvida den är värd att läsa. Och man kan inte läsa allt. Så utdrag ur exempelvis äldre romaner kan hjälpa en att få en bättre kunskap om perioden. Men där börjar det bli problematiskt. I stället för att själv läsa författare så läser man kompendier.

Låt oss se på två av serieutdragen i The Best American Comics 2007. Det tjocka seriealbumet Black Hole av Charles Burns får tio sidor. Serien handlar om en sexuellt överförbar sjukdom som orsakar mutationer. Chris Ware (bokens redaktör) har valt ett avsnitt som inte direkt fokuserar på denna fantastiska aspekt av handlingen. Utan som i stort sett skulle kunna vara från en realistisk serie. Detta lyfter fram att Black Hole har andra sidor än besvansade halvnakna flickor och skräckliknande bildspråk.

Medan den självbiografiska Fun Home (Husfrid på svenska) av Alison Bechdel får hela 28 sidor. Vilket för min del gör att jag trots att jag läst i recensioner att utdraget inte gör serien rättvisa gör att jag känner att jag nästan läst serien.

I ett fall blir utdraget ett smakprov på serien som både kan göra den som inte läst albumet nyfiken på att läsa mer och samtidigt för den som läst det påminner om att det är mer än sitt högkoncept. Medan i det andra fallet blir en ersättning för det fullständiga verket.

Tyvärr är nog det senare vanligare än det första.