Smurf-facit

Här är facit till smurfdikterna.

1

Fjäriln vingad syns på Haga eller Sång N:o 64 av Carl Michael Bellman

Fjäril vingad syns på Haga,

mellan dimmors frost och dun,

sig sitt gröna skjul tillaga,

och i blomman sin paulun;

minsta kräk i kärr och syra,

nyss av solens värma väckt,

till en ny högtidlig yra

eldas vid sefirens fläkt.

2

Liten måndagströst av Stig Dagerman. En av hans dagsedlar från 8 februari 1954

En hel sekund i livet

är mången broder fri.

En namnlös fågel stryker

hans panna tätt förbi.

En tanke exploderar

som ett fyrverkeri:

Vårt läge är kanhända

inte hopplöst – bara vi.

3

Året har seksten måneder av Henrik Nordbrandt 

Året har seksten måneder: November

december, januar, februar, marts, april

maj, juni, juli, august, september

oktober, november, november, november, november.

Henrik Nordbrandt dog i början av året.

4

Vierge moderne av Edith Södergran

Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.

Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,

jag är en skrattande strimma av en scharlakanssol...

Jag är ett nät för alla glupska fiskar,

jag är en skål för alla kvinnors ära,

jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,

jag är ett språng i friheten och självet...

Jag är blodets viskning i mannens öra,

jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,

jag är en ingångsskylt till nya paradis.

Jag är en flamma, sökande och käck,

jag är ett vatten, djupt men dristigt upp till knäna,

jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor...

5

Jag har korsat halva Kina för att ligga med dig av Yu Xiuhua

Jag har korsat gevärsskogar och gått genom kulregn, för att ligga med dig

Jag har pressat in oräkneliga nätter i en enda morgon, för att ligga med dig

Jag är oräkneliga jag, som sprungit ihop sig till ett, för att ligga med dig

Det är klart att även jag kommer att ledas in på villospår av olika fjärilar 

ta en del hyllande för våren

ta en flmkulissliknande by för hembygden

men för mig var de alla

nödvändiga skäl att ligga med dig

Övers. Björn Kjellgren/Lan Xu

Hela dikten finns i Lyrikvännen 2/2016

Jag har fått flera svar men många av de svarande skrev inte ut namnen på poeterna utan sa bara att de kunde dem. Troligen för att inte förstöra för andra läsare. Så skrev Johan Jönsson bara ut första bokstaven på de poeter han kunde. Eftersom det var fyra korrekta förstabokstäver så får man anta att han antingen kunde dem eller är bra på att gissa bokstäver. Johan kunde 1-4.

Johanna Berg på twitter kunde 1, 2 och 4. Dag Ståhl, också på twitter, kunde nummer 3. Min faster Pia kunde den första och den fjärde. Min flickvän Janet kunde den sista dikten.

Nyårslöftet

Stinn av föresatser står jag här vid grinden
och ångrar allt jag brutit under årets lopp.
1. Jag skall aldrig mera hänga mig på vinden,
då denna akt är skadlig för min kropp.

2. Skall jag nästa år ej tömma flera
glas cyankalium än jag kan stå.
3. Jag skall aldrig bära elefanter mera,
om än jag längtar därtill aldrig så.

4. Aldrig mer jag skall i tigergapen
låta mitt huvud göra artighetsvisit,
då jag till dato haft den dumma egenskapen
att underskatta tigrarnas aptit.

31.12.52
Stig Dagerman

En av Dagermans dagsedlar i Arbetaren
De kom ut i ett urval i Fib:s lyrikklubb i mitten av 60-talet
Det finns också en volym med hans dagsedlar i Samlade skrifter - som sen kom i pocket i början av 90-talet.

I do doodle. You too. You do doodle too: 3 på D

Den norska bloggen Boklesebloggen min har ett tema som heter "Lyrik på en söndag" (fast på norska då, med för många k och konstigt ö). Temat är alfabetiskt ordnat och har kommit till bokstaven D. Med tre uppgifter.

1. Vad tycker du om att kategorisera dikter i olika genrer? (apropå att Derrida skrivit en bok om genrer.)

Genre, ett ord som bara en fransman kan älska - som Ursula G. LeGuin skriver någonstans. Ofta är den mest spännande litteraturen i utkanten av genrerna och svårdefinierad.
Litteraturhistoriskt kan genreuppdelningen spela en roll. Men här kan också poeter nedvärderas om de faller utanför ramarna.

2. Northop Frye menar att dikter består av babble och doodle. Där babble är det rytmiska og musikaliske, står doodle för visuella aspekter, som radbrytning, strofbyggnad och typografi, poetiska bilder och metaforer. Presentera en dikt där doodle-aspekten är central.

e e cummings dikter är nästan alltid stark doodliga. Som den här:

!svar
t
mo
t

(vi)

t himmel
?t
räd fr
ån vi

lk

a
,
föl
l l

ö:;v

vI
rr
vl
and

.e

(övers. görgen antonsson och lars hagström, i 50 dikter

3.Presentera en dikt av en författare på D.

Stig Dagerman skrev dagsvers kring aktuella ämnen i den syndikalistiska tidningen Arbetaren. De står sej ofta bra än i dag. (Även om det tunnare urvalet från 1954 är betydligt jämnare än det tjockare urval som kom ut i PANs pocketutgivning av Dagermans verk runt 1990.)

Två gånger död

Snälla vita herrar lynchar negrer.
Det rår inte fulla vita bödlar för.
Det är inte så noga hur en neger lever.
Det är inte så noga hur en neger dör.

Det är rätt skönt att höra negrer skrika.
Låt stolen krångla om stolen vill.
Sam och Joe och Paul kan kvitta lika.
Det är bara att försöka en gång till.

Alla är vi ju på sätt och vis elever,
och mycken övning nog till bödelsyrket hör.
Det är inte så noga hur en neger lever.
Huvudsaken är ju att en neger dör.

Denna dagsedel är från den tjugofjärde april 1947. Apropå att en afro-amerikansk man som blivit till dömd till döden inte dog i elektriska stolen då bödlarna var berusade. Det beslöts att han skulle sättas i stolen en gång till.

Neil Gaiman och Alan Moore

Neil Gaiman, som idag kanske mest är känd för sina noveller och romaner, fick sitt genombrott genom att skriva manus till serietidningar. I början av den delen av hans karriär var Alan Moore något av hans mentor. Han hade fått kontakt med Moore när han skickade ett brev med ett manus till en Swamp Thing. Swamp Thing (Träskmannen) som Moore skrev har Gaiman sagt öppnade hans ögon för hur serieformen kunde utnyttjas. Och hans tidiga serier är starkt påverkade av Swamp Thing.

Moore såg till att Gaiman blev näste författare att ta över Miracleman (tidigare Marvelman efter det sextonde och sista Mooreskrivna numret. Han var också menad att ta över Swamp Thing efter Rick Veitch. Moore hade velat se serien tas över av diverse av de nyare intressanta begåvningarna inom genren. Men ett bråk mellan eitch och DC Comics om Jesus gjorde att Gaiman avsa sej uppdraget i protest (han hade innan dess gjort en Annual, ett lite tjockare nummer av tidningen som kom ut en gång om året). Då hade Gaiman redan blivit ett stort namn med Sandman.

De tidiga Sandman-numren är också de väldigt Swamp Thing-influerade. Som ett exempel tog han Kain och Abel som Moore använt i ett nummer av Swamp Thing och gjorde de till delar av persongalleriet, skrivna i samma stuk som Moore i det numret. Kain och Abel var tidigare DC Comics-figurer som Moore återupplivat. Denna förkärlek för obskyra karaktärer delades av Gaiman.

Efter ett tag hittade Gaiman sin egen röst och likheterna mellan de två serierna minskade. Flera andra av hans tidiga serier är påverkade av Moore i allmänhet och Swamp Thing i synnerhet som Black Orchid. Den riskerar av och till att bli en dålig cover på Moore. Dave McKeans teckningar gör ändå att den går att läsa även om de väl inte gör serien mindre av ett barn av sin tid.

Många författare är i början av sin karriär starkt påverkade av andra författare och försöker skriva som dem. Stig Dagerman har nånstans rekommenderat unga författare att efterlikna en annan författare. För att därifrån hitta en egen röst. För Dagerman var Franz Kafka förebilden.

Nu var Moores inflytande över de engelskspråkiga mainstreamserierna över huvud taget stort på den tiden. Gaiman stod ut inte bara för att Moore hade tagit honom under hans vingar utan också för att han hämtade delvis andra saker från Moore än de vanliga. Det kom många mörka dystra "realistiska" varianter på superhjältarna efter Watchmen. Men Gaiman tog lika mycket det lyriska språket och trots att han ofta utgick från obskyra seriefigurer spelade de i hans serier rollen som arketyper. Denna förkärlek för arketyper och allusioner till sagor finns även i de senare av de prosaberättelser som jag läst av Gaiman.

(bilden är av Sergio Aragones som tyvärr aldrig ritade Sandman)