10 bra arbetarböcker

Det är arbetarrörelsens dag. Ett tidigare år har jag haft en lista med arbetarromaner. Den här listan innehåller mestadels andra slags arbetarskildringar. Noveller, dikter, rapportböcker, pjäser och en avhandling.

Martin Andersen Nexö - Pelle Erövraren
Det här är enda icke-svenska boken på listan. Men Martin Andersen Nexö inspirerade flera av de svenska arbetarförfattarna. Bland andra Moa Martinson. Berättelsen om Pelle Erövraren är en stor läsupplevelse.

Magnus Dahlström - Skärbrännaren
Skärbrännaren var Magnus Dahlströms debutpjäs. Den vann en tävling om bästa svensk pjäs med motiv från arbetslivet. Det var Fria Proteatern som utlyste tävlingen. Skärbrännaren är en pjäs om språk- och maktkamp. En av de bästa svenska pjäserna.

Helena Henschen, Gunnar Ohrlander, Ove Tjernberg - N.J.A.
Bok knuten till pjäsen om NJA (av Fria Proteatern). NJA-pjäsen byggde på intervjuer med arbetare på Norrbottens Järnverk. Dessa intervjuer redigerades sen och stod till grund för boken N.J.A.

Josef Kjellgren - Jag är tusenden
Arbetarpoesin får ofta en undanskymd plats i den svenska litteraturhistorieskrivningen. Men den var en viktig del av arbetarlitteraturen. Josef Kjellgren var liksom Harry Martinson nedan med i den klassiska diktantologin 5 unga. Jag är tusenden är ett urval av Kjellgrens dikter. "Med den slägga jag är van vid/vill jag slå fast mina ord/likt vita, glödande nitar/i ditt medvetande."

Sture Källberg - Rapport från medelsvensk stad: Västerås
Jag citerar ett stycke ur kapitlet om Gösta Lundwall HÄR.

Alfred Kämpe - Trälar torpare statare
Tidig arbetarförfattare. Debuterade 1907. Boken är ett urval ur hans produktion. Artiklar och noveller.

Sara Lidman (text) och  Odd Uhrbom - Gruva
En intervju- och bilderbok av författaren Sara Lidman och fotografen Odd Uhrbom. Lidman intervjuade gruvarbetare på LKAB året innan gruvstrejken. En del gav boken skulden/förtjänsten att ha startat strejken. Gunnar Sträng fördömde boken. Hur det än var med det så är det en stark bok.  

Ivar Lo-Johansson - Jordproletärerna
Tredje volymen av Ivar Lo-Johanssons statarnoveller. De tidigare volymerna hade mest handlat om äldre tid. Men här närmar sej novellerna den tid som de skrevs i. De tre statarvolymerna med sina 111 noveller är ett av de största verken i svensk litteraturhistoria.
"- Konstigt med en klocka... Den där är äldre än Larsgumma själv. Jag kommer ihåg hur hon nämnde om, att den varit hennes föräldrars. Den har slagit på ett särskilt sätt när den har varit halv fyra på mornarna, när hon skulle upp till mjölkningen. Att det inte syns ett särskilt märke just på det stället? Man tycker det skulle synas något på den fläcken."

Harry Martinson - Nomad
Harry Martinsons andra diktsamling. Från början av 30-talet. Martinson hade arbetat på sjön. Vilket flera av dikterna handlar om. 
"Kommen ned till passaderna/och frågen oss något om Durhamkolen!/Frågen oss vad de äro värda/när barometern faller som åskslag och det gäller hinna in i Magellan!//Durhamkolen! Dessa icke fullt utvecklade diamanter/som en havseldare smeker och vårdar som om de vore brödfrukter -/[...]Kommen ej ned med rubiner, med blålysande maneter, kvinnolemmar, bröd -/men räcken en världsskyffel över havet med Durhamkol!"
ur "Kol.", den tredje dikten i samlingen.

Lena Sommestad - Från mejerska till mejerist
Med undertiteln "en studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess". Sommestad beskriver hur mejeristyrket omkodas från att ha vara ett kvinnligt arbete till ett manligt. Intervjuer med före detta mejerskor gör denna bok mer läsvänlig än de flesta avhandlingar och gör att den kan säjas ingå i samma tradition som Lidmans och Källbergs och Henschens böcker ovan.

Tidigare 1 maj-listor på Butter tar ordet:
10 bra arbetarromaner
10 bra röda böcker
10 bra röda skivor
10 bra röda filmer

Världskrig Z - Rapport från ett zombiekrig

I Max Brooks roman Världskrig Z så har det inträffat som vi alla länge fruktat - zombier har rest sej mot mänskligheten. Boken berättar historien om denna zombiepandemi i intervjuer flera år efteråt. Undertiteln på romanen är "en muntlig historik över zombiekrigen". En hänvisning till Studs Terkels intervjubok Det goda kriget. Terkel tackas också i efterordet.
Brooks entusiasm över den terkelska formen skiner igenom och lyser ibland upp en annars rätt dåligt skriven roman.

Terkel fick på 60-talet i uppdrag att göra en amerikansk motsvarighet till Jan Myrdals Rapport från en kinesisk by. Resultatet Rapport från en amerikansk stad - Chicago bildade grunden till formen för hans senare intervjuböcker.

Därmed är det passande att Världskrig Z börjar i Kina. Från Kina följer vi i tid och rum hur zombierna sprider sej och hur det krig som är i titeln börjar.

Berättelsen utspelar sej i en stor mängd länder (även om U.S.A. är överrepresenterat). Det är främst genom nationella karaktärsdrag som de intervjuade skiljer sej åt. Den palestinske misstror Israel, japanen är ute på nätet hela tiden och den rullstolsburne är rullstolsburen. Personerna i boken blir mer karikatyrer än karaktärer. (Av och till lånar Brooks även från nationernas övriga populärkultur - ett avsnitt med en blind zombiebekämpande samurai i ett öde Japan tillhör bokens bättre delar.)

Intervjuformen har sina fördelar när man ska teckna upp en värld för läsaren. Men också begränsningar. Intervjuerna i böcker som Rapport från kinesisk by och Det goda kriget brukar ofta säjas fungera som fristående berättelser, contes.
Men de har inte början och mitt och sånt på samma sätt som noveller i ett skräckmagasin. Brooks lägger emellertid i flera till oväntade vändningar och överraskande slut och annat man förväntar sej av en populärlitterär berättelse.
Han gör det tyvärr med en rätt klumpig hand. I ett kapitel får man reda på att några överlevande livnärt sej på människokött, vilket signaleras så tydligt att H. P. Lovecraft hade rodnat.

Också den samhällskritik som hör till zombiegenren är rätt tafatt. Fattiga istället för zombies invaderar ett sällskap av kända och rika, planen för att ta itu med the living dead var ursprungligen menad att bekämpa de svarta i Sydafrika.
Det senare berättas tyvärr i ett av de där avsnitten med ett föga oväntat överraskande slut.

Världskrig Z är inte direkt en bra bok, ibland är den till och med direkt usel. Men formen ger en del till läsupplevelsen. Om du vill läsa en blandning mellan Terkels Det goda kriget och George A. Romeros Living Dead-trilogi (Romero tackas också i efterordet) så är den här romanen det givna valet.
Ett bättre val vore förvisso att se Romero eller läsa Terkel.

(Repris från 6 jan 2012. Boken har nu efter mycket om och men blivit film. Filmen (som till skillnad från boken inte fått någon svensk titel utan heter World War Z på de svenska biograferna) verkar ha förlorat det mesta av kopplingen till oral history och Studs Terkel. Jag planerar skriva något om Rapport från kinesisk by i en nära (zombiefri) framtid. Då det i år är 50 år sen den boken kom ut.)

Emil i Lönneberga i Svenska texter

- Måste du sörpla så där, undrade hans mamma.
- Annars vet man inte att det är soppa, sa Emil, det vill säga egentligen sa han så här: "Anners vet en inte att dä ä söppe." Men vi bryr oss inte om det nu, det där med småländskan.

I dag fyller Emil i Lönneberga 50 år. Datumet går säkert att diskutera men Astrid Lindgrens första bok om Emil - Emil i Lönneberga - kom ut 1963.
Jag har tyvärr inte kvar några Emil-böcker. Men ett stycke ur boken har jag i antologi Svenska texter, red. Manne Stenbeck (1968). Och det läste jag om i veckan. Det är det där Emil fastnar med huvudet i soppskålen. Och det är bra skrivet. Jag slås framförallt av hur ledigt Lindgren använder sej av det muntliga berättarperspektivet.

Svenska texter är en rätt rolig antologi. Med svensk prosa efter 1940. Delvis avsedd för att användas i skolorna. Här finns en stor variation med olika slags prosa. Förutom noveller och romanutdrag så finns här även politiska tal, debattinlägg och utdrag ur reseböcker.

Flera av texterna har kortare texter efter den som kommentarer. "Barnens domstol" av Pär Rådström följs av   ett stycke ur Läroplan ur grundskolan. Kommentaren till "När Emil körde huvudet i soppskålen" är en uppsats av Marika Gedin, 11 år (möjligen den framtida Lorca-översättaren): "Jag tycker att Emils pappa är litet väl hård mot honom när han sätter Emil i snickarboden. Emil menar ju bara väl, och får ju aldrig någon chans att förklara." 
'
Innan texterna har Stenbeck inledande vinjetter som presenterar texterna på ett traditionellare sätt. I Emil-vinjetten citerar han en BLM-artikel från 40-talet där Pippi Långstrump säjs vara en typisk 40-talsfigur. Och Stenbeck frågar om inte Emil kan säjas vara 60-talets figur.

Mestadels är Svenska texter ett bra och roligt urval. Men det brister på två punkter. Förutom Lindgren finns bara en till kvinnlig författare med (i kommentarerna finns förutom Gedin Jörel Sahlgren-Oswald om Gösta Oswald). Och av arbetareförfattarna så finns bara Lars Ahlin representerad.

Arbetarlitteraturen märks ändå i en del av texterna i boken. Som i Jan Myrdals Rapport från kinesisk by (som kom, ut samma år som Emil i Lönneberga). Myrdal hade i författandet av intervjuerna med de kinesiska byborna låtit sej påverkas av Ivar Lo-Johanssons statarnoveller.
Och inte minst i Emil i Lönneberga som i sitt språk och i sin berättarröst har lärt en hel del av arbetar- och bondeskildrarna.

Jag skriver av det jag tycker är värt att spara på

"För det mesta sitter jag inne och läser och skriver av olika stycken och gör jämförelser mellan böcker, då det är kallt ute och snön ryker förbi fönstret.[...]
Jag skriver av det jag tycker är värt att spara på och nu har jag sju skrivböcker med svarta pärmar fullskrivna med prosastycken och lyrik. En del av dikterna har jag hittat på själv, men det mesta är avskrift av andras dikter. Nedanför brukar jag anteckna var det har publicerats och när, namn på översättare och annat av intresse.
Ibland finns det små fina verser av mera okända förmågor som jag skriver av ur Folket. På tidningen VI:s tonårssidor hittar man ofta fantastiska dikter, inskickade av ungdomar mellan 15 och 19 år. Ungdomen har blivit mycket frimodigare nu än förr och det beror nog på den bättre skolutbildningen. Annars är det dikter av mera kända författare jag samlat, Ekelöf, Pasternak, Theoderakis, Vreeswijk, Rilke, Alvaros, Strindberg och många andra. Om Strindberg sa man i min ungdom att när han skrev för fullt så åt han lika mycket som två grovarbetare."
ur "Evigt kan inget leva. Gösta Lundwall" i Rapport från medelsvensk stad: Västerås av Sture Källberg.
Det är alltså Källberg som skrivit det men Lundwall som berättar. "I hela mitt liv har jag bott i Västmanland, utom när jag gjorde rekryten. Jag vart född den 23 februari 1894 i S:t Ilian." börjar han. Boken kom 1969.

Jan Myrdals tio bästa böcker

Författaren Jan Myrdal fyller i dag 85 år. Detta firar vi med denna lista. Kronologiskt ordnad.

Jubelvår
En mycket rolig grotesk om en liten stads jubileum. (Utgiven tillsammans med Badrumskranen i volymen Två folkhemsromaner.)

Resa i Afghanistan
Resa i Afghanistan (första utgåvan heter Kulturers korsväg) kom 1960 och var Myrdals första reseskildring. Fortfarande en av hans mest populära böcker.

Rapport från kinesisk by
På ett amerikanskt historikerforum nyligen rekommenderade en den här men la till att den bör läsas med stor försiktighet. Och, well sure - dess källvärde är kanske begränsat.
Men som litteratur lever boken fortfarande. Myrdal intervjuar bönderna om deras liv. Det blir till en stark berättelse om en by under en intressant tid (sen finns det också helt andra slags historier från Kina från den här tiden).
 Boken blev Myrdals internationella genombrott. Den fick många efterapare men har en alldeles egen ton.

Samtida
Samlingsvolym med Rescontra, Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell och

Söndagsmorgon.
Jag har inte tagit med den här enbart för att smuggla in fler böcker i listan. Utan för att det var den första Myrdal-boken jag läste. Rescontra och Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell arbetade Myrdal om till En illojal europés bekännelser som skrevs på engelska och var populär i USA. Bägge versionerna är bra.
Söndagsmorgon är en samling krönikor, beska och roliga.

Skriftställning
Det har kommit tjugo volymer Skriftställning. De första fyra blandade artiklar och kortprosa av olika slag. Sen delades de upp ämnesmässigt. Vilket ibland kan vara praktiskt men är lite synd. De tidiga böckerna i serien gav mer en bild av att Myrdals skrivande är en helhet.
Den första boken är nog bäst att börja med. Debatt, kortfiktion och kritik.

Karriär
Denna brevroman är en av Myrdals märkligaste böcker. Och kan vara lite trögläst. Men det är en fascinerande roman om makt och maktens språk.

Indien väntar

Barndom
Denna jagroman från 1982 är en av de bästa barndomsskildringarna. En lysande skriven bok som tar barnets perspektiv (Det kom två uppföljare - de tre har getts ut tillsammans som En barndom i tre avsnitt). En av Myrdals mest lästa, hyllade och översatta.

Inför nedräkningen
Det här var å andra sidan en rejält utskälld bok när den kom. I DN, som var min morgontidning på den tiden, utlöste den en Myrdal-debatt där Myrdals författarskap angreps dagligen under en förvånansvärt lång tid. Detta gjorde att jag bestämde mej för att läsa mer Myrdal. Själva boken är egentligen en rätt lågmäld historia om livet och döden och skrivandet och sånt. Efter allt bråket kring den var den först lite av en besvikelse. Men sen dess har jag återkommit till den många gånger.

Sälja krig som margarin Den här boken från 2009 är lite inkvoterad för att ge ett exempel på en nyare bok. På senare år har Myrdals produktivitet minskat. Vilket kanske inte är så konstigt. Men han skriver fortfarande. Det här är en bok om affischer från 1a och 2a världskriget. Det är också en historisk essä. Konstboksmässigt är annars Myrdals bästa de fotoböcker av Gun Kessle som han skrivit texten till. (Kessle har illustrerat flera av Myrdals böcker. Bland annat Resa i Afghanistan, Rapport från kinesisk by och Indien väntar). Men de står i min boksamling på Kessle, inte på Myrdal.


Jag har skrivit en del om Myrdal här tidigare. Bland annat dessa inlägg:

Hemkomst - Jan Myrdals debutroman
Om min omläsning av Myrdals första roman.

 Stig Larsson och Jan Myrdal
Om detta att Stig Larsson är ett Myrdal-fan.

Guide till Skriftställning

Moraliteter och Garderingar
Om två pjäser av Myrdal som kom i nyutgåva första året. (Jag tror jag var den förste som skrev om boken.)

Vardagsord av Charles Dickens
Recension av Myrdals senaste bok. Ett urval ur Charles Dickens tidning. Myrdal har sammanställt flera urval. Sartre, Strindberg, tyska maoistiska litterkritiker och sf-noveller.

Av böckerna på listan är det tyvärr bara Resa i Afghanistan, Samtida bekännelser... och Sälja krig... som finns i tryck. Ett urval med artiklar Medvetandet gör oss ansvariga kom ut på Myrdals 80-årsdag och finns fortfarande att köpa. Men är tyvärr rätt snävt politiskt och med en betoning på det senare skriftställarskapet. Barndom ska finnas som e-bok. Och så finns det ju bibliotek och antikvariat.

Världskrig Z - Rapport från en zombievärld

I Max Brooks roman Världskrig Z så har det inträffat som vi alla länge fruktat - zombier har rest sej mot mänskligheten. Boken berättar historien om denna zombiepandemi i intervjuer flera år efteråt. Undertiteln på romanen är "en muntlig historik över zombiekrigen". En hänvisning till Studs Terkels intervjubok Det goda kriget. Terkel tackas också i efterordet.
Brooks entusiasm över den terkelska formen skiner igenom och lyser ibland upp en annars rätt dåligt skriven roman.

Terkel fick på 60-talet i uppdrag att göra en amerikansk motsvarighet till Jan Myrdals Rapport från en kinesisk by. Resultatet Rapport från en amerikansk stad - Chicago bildade grunden till formen för hans senare intervjuböcker.

Därmed är det passande att Världskrig Z börjar i Kina. Från Kina följer vi i tid och rum hur zombierna sprider sej och hur det krig som är i titeln börjar.

Berättelsen utspelar sej i en stor mängd länder (även om U.S.A. är överrepresenterat). Det är främst genom nationella karaktärsdrag som de intervjuade skiljer sej åt. Den palestinske misstror Israel, japanen är ute på nätet hela tiden och den rullstolsburne är rullstolsburen. Personerna i boken blir mer karikatyrer än karaktärer. (Av och till lånar Brooks även från nationernas övriga populärkultur - ett avsnitt med en blind zombiebekämpande samurai i ett öde Japan tillhör bokens bättre delar.)

Intervjuformen har sina fördelar när man ska teckna upp en värld för läsaren. Men också begränsningar. Intervjuerna i böcker som Rapport från kinesisk by och Det goda kriget brukar ofta säjas fungera som fristående berättelser, contes.
Men de har inte början och mitt och sånt på samma sätt som noveller i ett skräckmagasin. Brooks lägger emellertid i flera till oväntade vändningar och överraskande slut och annat man förväntar sej av en populärlitterär berättelse.
Han gör det tyvärr med en rätt klumpig hand. I ett kapitel får man reda på att några överlevande livnärt sej på människokött, vilket signaleras så tydligt att H. P. Lovecraft hade rodnat.

Också den samhällskritik som hör till zombiegenren är rätt tafatt. Fattiga istället för zombies invaderar ett sällskap av kända och rika, planen för att ta itu med the living dead var ursprungligen menad att bekämpa de svarta i Sydafrika.
Det senare berättas tyvärr i ett av de där avsnitten med ett föga oväntat överraskande slut.

Världskrig Z är inte direkt en bra bok, ibland är den till och med direkt usel. Men formen ger en del till läsupplevelsen. Om du vill läsa en blandning mellan Terkels Det goda kriget och George A. Romeros Living Dead-trilogi (Romero tackas också i efterordet) så är den här romanen det givna valet.
Ett bättre val vore förvisso att se Romero eller läsa Terkel.

Facit och klassikerstatus

Här är då svaren på de klassiska inledningsmeningarna. Påstått klassiska.
Vad som är en klassiker kan diskuteras. Det är enklare inom bildkonsten.
Där är ett klassiskt verk ett som går för stora summor på auktion. Ju dyrare en tavla är desto större är det som konstverk.
Vilket har fördelen att det är de som har råd som bestämmer vad som är bra och de som har råd bör ju ha smak.

1. Fru Marianne av Ernst Ahlgren.
Är det en klassiker?
Det tror jag. Den är i alla fall tillräckligt gammal.

2. Vem älskar Yngve Frej av Stig Claesson.
Är det en klassiker?
I min generation brukar man känna till den. Men den har väl börjat att glömmas bort. Fast det är ju en klassiker. Vem bryr sej om vad unga människor läser. Bokens förstamening är väldigt lik början av Pappan och havet i tonen, slog det mej.

3. Rapport från en skurhink av Maja Ekelöf
Är det en klassiker?
En mindre klassiker är det väl.

4.Pappan och havet av Tove Jansson.
Är det en klassiker?
Inom sin genre åtminstone.

5.Den gamla fabeln om Tälje Tokar av Torsten Kassius.
Är det en klassiker?
Nej - men det borde vara det.

6.Mor gifter sig av Moa Martinson
Är det en klassiker?
Jomenvisst.

7.Rapport från kinesisk by av Jan Myrdal.
Är det en klassiker?
Ja.

8.Backabo av Johannes Sjögren
Är det en klassiker?
Nej, men rätt bra.

9.Drömfakulteten av Sara Stridsberg
Är det en klassiker?
Det får framtiden avgöra.

10.Sveket av Birgitta Trotzig
Är det en klassiker?
Nja, det är väl inte den Trotzig som har mest klassikerstatus.

Klassiska svenska inledningsmeningar - nu med ledtrådar

Vi har fått några rätta svar. Men flera är kvar. Citaten är placerade alfabetiskt efter författarens efternamn om det kan va en extra ledtråd (och författaren med två namn hade hamnat på samma plats i vilket fall).

1.
"Dörren till det lilla serveringsrummet gick upp och Marianne trädde in.
Modern satt med en kökshandduk över knät och flådde skalet av nyskållade mandlar."
Bokens författare har hetat två olika saker i olika utgåvor av boken. Ett pojknamn och ett flicknamn. Halva titeln finns i den första meningen.

2.
"Mannen som hade gjort sitt vandrade sakta i ljusblå skjorta och mörka byxor med hängslen och i nyputsade snörkängor stillsamt ner mot sjön och brevlådan."
Filmatiserad.

3.
"Solen gassar och tvillingvagnen är tung att köra."
Titeln är inspirerad av titeln på 7.

4.
"En obestämd eftermiddag i slutet av augusti gick en pappa omkring i sin trädgård och kände sig onödig. Han visste inte var han skulle göra av sig, för allt som fanns att göra var redan gjort eller också var det någon annan som höll på med det."
Pappan och havet av Tove Jansson. Svarade Kafka på jobbet (Bai meddelar att den heter Mumipappa og havet på norsk - vilket hon får ett halvt norskt poäng för).

5.
"Där Tokstan nu ligger, låg för länge sedan - det var på den tiden då lejonen ännu lekte i vårt land - en stad som hette Tälje."
Det är mest jag som tycker att det här är en klassiker. Och så Sven Delblanc. Handlar om att folk i Södertälje är korkade - ett ständigt aktuellt ämne.

6.
"Jag minns så väl dagen, mor gifte sig."
Jag gillar kommatecknet. Mor gifter sig av Moa Martinson. Vilket Linnea kunde.

7.
"Liu Lin är en liten by ingrävd i de gula lösskullarna väster om Nan-floden strax söder om Yan'an i norra Shaanxi."
Lyran svarar rätt författare: Jan Myrdal. Nästa år är det 50 år sen boken kom ut. Jag förväntar mej jubileumsutgåva, Babel-special och en DNs Boklördag om boken (det kommer ju inte att inträffa, men det är en bra bok).

8.
"Den underbara frågan, riktad mot marken genom rinnande snor:

>>Får Johannes komma ut och leka idag?<<"
Du hade fått poäng om du svarat att den där väl inte alls är en klassiker, även om jag nu tycker den är rätt bra. Debut från 2002, halva författarnamnet göms i citatet.

9.
"Ett hotellrum i Tenderloin District, torskdistriktet i San Francisco."
Drömfakulteten av Sara Styridsberg. Som Bai svarade och därmed fick ett riktigt poäng. Kanske lite för ny för att utnämnas till klassiker. Men Stridsberg har haft en stark ställning i svenskt litteraturliv på senare åren. Jag tycker romanen har stora problem - inte minst att ämnet är rätt söndertröskat.

10.
"Om Tobit, en hemmansägareson i Tosteberga, sade folk att han såg ut som en mördare - eller självmördare, samma vilket; han hade de mörka sammanväxta ögonbrynen, ett på en gång hotande och olyckligt uttryck. Hur som helst: Han var en man som levde samman med en anklagare. Med det förhöll det sig så:"
Författaren dog tyvärr för inte så länge sen.

Kan du dina klassiska svenska inledningsmeningar?

Nedan är inledningarna på tio klassiska svenska böcker. Du kan lämna svar i kommentarerna.

1.
"Dörren till det lilla serveringsrummet gick upp och Marianne trädde in.
Modern satt med en kökshandduk över knät och flådde skalet av nyskållade mandlar."

2.
"Mannen som hade gjort sitt vandrade sakta i ljusblå skjorta och mörka byxor med hängslen och i nyputsade snörkängor stillsamt ner mot sjön och brevlådan."

3.
"Solen gassar och tvillingvagnen är tung att köra."

4.
"En obestämd eftermiddag i slutet av augusti gick en pappa omkring i sin trädgård och kände sig onödig. Han visste inte var han skulle göra av sig, för allt som fanns att göra var redan gjort eller också var det någon annan som höll på med det."

5.
"Där Tokstan nu ligger, låg för länge sedan - det var på den tiden då lejonen ännu lekte i vårt land - en stad som hette Tälje."

6.
"Jag minns så väl dagen, mor gifte sig."

7.
"Liu Lin är en liten by ingrävd i de gula lösskullarna väster om Nan-floden strax söder om Yan'an i norra Shaanxi."

8.
"Den underbara frågan, riktad mot marken genom rinnande snor:

>>Får Johannes komma ut och leka idag?<<"

9.
"Ett hotellrum i Tenderloin District, torskdistriktet i San Francisco."

10.
"Om Tobit, en hemmansägareson i Tosteberga, sade folk att han såg ut som en mördare - eller självmördare, samma vilket; han hade de mörka sammanväxta ögonbrynen, ett på en gång hotande och olyckligt uttryck. Hur som helst: Han var en man som levde samman med en anklagare. Med det förhöll det sig så:"

Helena Henschen och N.J.A.

Jag ser i DN att författaren, dramatikern och formgivaren Helena Henschen har dött.
Henschen fick ett andra genombrott på senare år. I notisen tas också upp att hon var med och grundade klädföretaget Mah Jong. Och att hon skrev barnböcker.

Att Henschen var med och skrev en av sin tids mest uppmärksammade pjäser nämns emellertid inte. Tillsammans med bland andra sin dåvarande man Gunnar Ohrlander skrev hon Nils Johan Andersson m.fl, mer känd som NJA-pjäsen. Kanske ansåg den som skrev notisen att sånt vore ofint att ta upp.

NJA-pjäsen byggde på intervjuer med arbetare på Norrbottens Järnverk. Dessa intervjuer redigerades sen och stod till grund för boken N.J.A.. En av de bästa av de många intervjuböcker som kom ut efter Rapport från kinesisk by av Jan Myrdal och Gruva av Sara Lidman.
Henschen, Ohrlander och Ove Tjernberg står som författare till skriften. Den är fortfarande väl värd att läsa.

(Uppdaterning den 28:e januari: Claes Wahlin i Aftonbladet nämner inte direkt NJA-pjäsen men väl hennes arbete med Fria Pro-teatern (Fria Pro bildades ur NJA-gruppen, som satte upp NJA-pjäsen) och även att hon i sin ungdom skrev i den maoistiska Marxistiskt Forum. Så den sidan av hennes skriftställarskap verkar inte vara helt bortglömd.)

Rapport från tunisisk oas

Chebika. Rapport från tunisisk oas ingick i en serie originalpocketböcker som PAN/Norstedt gav ut i slutet av 60- och början av 70-talet. "Rapport från" finns inte i den franska titeln på Jean Duvignauds studie. Men alla böckerna i denna PAN-serie hette något med "rapport från". Detta efter Rapport från kinesisk by av Jan Myrdal.

Myrdals intervjubok, som kom 1962, hade blivit en stor succé. Fast den blev först en framgång i Sverige efter att den hyllats utomlands. Vissa saker förändrar sej inte.

Den kom att påverka andra reportageförfattare. Men inflytandet från Myrdal i böckerna i PANs Rapport-serie varierar. Sture Källbergs Rapport från medelsvensk stad: Västerås är helt klart influerad av Myrdal, liksom Studs Terkels Rapport från amerikansk stad: Chicago och nog också Anders Ehnmarks Rapport från det röda Emilien.

I förordet till Chebika. Rapport från tunisisk oas nämns Myrdals bok som ett av flera intressanta "på senare tid utkomna arbeten". Men Duvignaud räknar upp fler arbeten av Oscar Lewis. Chebika. Rapport från tunisisk oas kom ut på franska först 1968. Arbetet med projektet hade emellertid påbörjats redan 1960. Då Duvignaud inte ännu kan ha läst Myrdal, men väl Lewis.

Duvignaud hade, liksom Myrdal, skrivit ett par romaner innan denna studie. Men han var också sociologiproffessor. Och boken är en sociologisk studie med sociologistudenter och allt. Boken handlar också mycket om hur Chebika, en stad med 300 invånare, förändras av studien. Att byn ligger i periferin och är efter sin tid betonas.
Medan Liu Lin i Myrdals bok (förvisso en något större by) blir en plats typisk för Kina och revolutionen. I händelsernas centrum.

Tre om Kina

Lyran har kinesiskt tema på sin trio i dag. Apropå Kinas nationaldag den förste. Då fick Kina här sin 10 bra-lista. Så där finns redan en del kineser. Men temat gäller också böcker som handlar om eller utspelar sej i Kina. Så tre sådana:

Morbror Sven och kulturrevolutionen av Lars Gustafsson
Den inledande novellen i samlingen Berättelser om lyckliga människor. Morbror Sven är en laboratorieingenjör som bli skickad till Kina av sitt företag mitt i början av kulturrevolutionen. Som ställs inför ett ingenjörsproblem och kulturella skillnader. "Kort sagt, ett studium under natten av Ordföranden, Kamrat Maos skrifter hade övertygat honom, Morbror Sven, om att vännerna var på rätt väg. Det måste vara möjligt att sammanfoga en propelleraxel av separata smidesstålstycken." Gustafssons bästa novell.

A brief history of chinese fiction av Lu Hsun
Den litteraturhistoriska forskningen har gått framåt sen Lu skrev den på 1920-talet. Så årtal och sånt ska man nog gå till andra böcker efter. Men Lu beskriver den kinesiska litteraturen genom utdrag ur verken. Dessa är väldigt väl valda och gör att boken fortfarande är en utmärkt introduktion till den klassiska kinesiska prosan och en mycket underhållande läsning.

Rapport från kinesisk by av Jan Myrdal
"Vägen till revolutionen ja. Det är ju många år sedan nu och mycket har jag kanske glömt. Men jag skall försöka berätta vad jag kommer ihåg. Jag fick ju aldrig gå i skolan som barn, vad jag lärt mig har jag lärt på fritid och i partiskolan. Nu kan jag läsa tidningar och brev, men inte mer. Jag är ju jordbrukarson så allt kanske inte blir lika klart som om jag fått studera mer." Bai Yude, gammal ganbu, 60 år (NU DIREKTÖR FÖR YAN'ANS VATTENREGLERINGSBYRÅ)
Rapport från kinesisk by från 1963 tillhör de mest översatta av de svenska böckerna. Myrdal låter ett par av byborna berätta om livet i byn och om hur det förändrats. Ibland berättas det sen kort om dessa bybor.
På senare tid har det varit en mindre backlash mot boken. Den kritiseras för att Myrdal inte kunde kinesiska, inte spelade in samtalen och inte själv kunde fritt välja byn han bodde i. Allt detta kan man diskutera och bör tas i beaktande om man ser boken som historisk källa. Men det framgår i texten och boken var inte ett forskningsarbete.
Det är fortfarande en stark berättelse om en by och en tid. De röster som talar här och deras berättelser hade vi varit utan om Kinas beskrivande enbart överlämnats till sinologer.

Tematrio om Resor

Lyran har idag tematrio om resor.

Sidenvägen Text Jan Myrdal Bild Gun Kessle
Gun Kessle och Jan Myrdal åker i Marco Polos och Sven Hedins fotspår. "En resa från Höga Pamir och Ili genom Sinkiang och Kansu" är undertiteln. Historia och politik diskuteras. De läser böcker och pratar med människor på vägen. Mindre känd än till exempel Rapport från kinesisk by och kan väl lite ses som en pendang till den och dess uppföljare. Men minst lika intressant.
"Även om det bara är Gun och jag som går i den torra flodbädden och molnen brinner över öknen i solnedgången så är vi alltid tre. Läsaren är alltid den tredje. Det är medvetandet om detta som ger åt reseboken dess form."

Färden till västern
En betydligt äldre bok om en färd genom Kina. Som nämns i förordet till Sidenvägen. Den senast på svenska utgivna versionen är en från 1592. Den handlar om pilgrimen Tripitaka som ska vandra till Indien för att där hämta heliga skrifter. Tripitaka är själv helig. Under tio liv har han inte spillt en enda droppe säd. Detta gör att demoner vill äta upp honom och/eller ha sex med honom. Därför tar han till hjälp flera slagskämpar. Bland annat Kung Markatta.

Romanens början skildrar hur Kung Markattas aptit på persikor får honom att komma i konflikt med gudarna. Denna del av verket är den mest populära. En tecknad kinesisk filmversion som gick på svensk TV var min favoritfilm när jag var liten. Men alla fem volymerna bjuder på slagsmål (på vers) och ondskefulla demoner.

Alvaret av Rasmus Gran
Resa förknipper vi ofta med semester. Alvaret ingår i serien Lantis. Där svenska serietecknare gjorde en kort originalserie i litet format. Den handlar om när författaren är på semester på Öland med fru och barn och är ute på Alvaret. Barnen är trötta och frun tycker inte författaren är entusiastisk nog. Han sätter sej för sej själv och drömmer sej bort. En kort serie om frihet och ansvar. Teckningarna fångar en slags ödslig känsla som går väl med stämningen.

Kvinnor och äppelträd och zombies

Den "efterlängtade" Pride and Prejudice and Zombies är nu ute.

För att säkerställa ett snurrande i Austen-graven har Marvel börjat ge ut boken (utan "and Zombies") som serietidning. Med illustrationer som den ovan.

Locus hemsida hade som aprilskämt andra varianter av förbättrade romaner. Bland annat Krig och Fred och Varulvar.

Det där verkar alldeles för kreativt så istället tänker jag lista fem verk, förbättrade med "och Zombies".

På spaning efter den tid som flytt och zombies.

Kvinnor och äppelträd och zombies

Evangeliet enligt Johannes och zombies

Rapport från kinesisk by och zombies

Varat och Intet och zombies

Man kan hålla på hela dagen. För eller senare blir det säkert roligt.