Noveller av Marcel Aymé

"27 juni. - Fabeln att maj månad förlängdes för vissa privilegierade får ökad näring. Laverdon, som ändå är en trovärdig person, har försäkrat mig att han levde trettiofem dagar i maj. Jag fruktar att alla dessa tidsransoneringar har gått människorna på hjärnan."
ur "Tidkortet", övers. Lorens von Numers

Oanständiga bestsellers åsido så är Marcel Aymé mest känd som novellist. Hans noveller är absurda, ofta med drag av fantastik.
Jag har två novellsamlingar av Aymé: Konstiga kroppar och Mannen som kunde gå genom väggar. Den senare gavs ut på svenska 2001 och är en översättning av en novellsamling i sin helhet. Den förra kom ut 1949 och är ett urval ur fyra novellsamlingar, däribland Mannen som kunde gå genom väggar. 

Det gör att ett par av novellerna, som "Tidkortet" finns i bägge samlingarna. I den novellen så börjar man ransonera tid och tid blir en vara på svarta börsen. Här märks det att Mannen som kunde gå genom väggar  kom ut 1943. Det märks även i fortsättningen "Dekretet". Där alla världens länder går samnan och inspirerade av sommartiden flyttar fram klockan sjutton år till då de räknat ut att det kommer att vara fred.

Aymé ör en rolig författare men det finns en svärta i flera av novellerna. Bland mina många ofärdiga utkast till inlägg här på bloggen finns en jämförelse mellan sf-författaren Horace L. Golds "Helighetens pris" och Aymés "Den envisa glorian" (i Konstiga kroppar). I den senare vaknar huvudpersoben upp med gloria, i den förra med vingar. I bägge fallen har våra hjältar fårt dessa attribut genom sitt fromma leverne. Det visar sej vara rätt så besvärligt att ha gloria, respektive vingar.
Men hos Aymé blir novellen mörkare när huvudpersonen börjar föraöka göra sej av med glorian genom att pröva på de sju dödssynderna. Han börjar med högmodets synd.

I Frankrike så är Aymé fortfarande en läst författare och hans samlade verk har getts ut. I Sverige är han väl numera inte så känd. Men det gavs ut många av hans böcker här på 40- och 50-talet.

Och med detta inlägg är vi klara med vår genomgång av böcker i min boksamling av författare på bokstaven A. I morgon börjar vi på B.

Det gröna stoet av Marcel Aymé

"I Claquebue utövades kärlekens hantverk på fjorton olika sätt, men de hade inte alla kyrkoherdens gillande. En beskrivning av de skilda maneren saknar betydelse i detta sammanhang, och för övrigt skulle jag löpa risken att hetsa upp mig."
övers. Lorenz von Numerz

Den franske författaren Marcel Aymé som senare skulle komma att bli mest känd för sina noveller slog igenom 1933 med romanen Det gröna stoet. Romanen var en stor succé. Det är en förvånansvärt oanständig roman. Rekommenderas. 

Citerat från Citerat från veckans läsning

"Men, nu ska vi börja berätta! Och då det står oss fritt att välja vilken utgångspunkt som helst och det är av vikt att redan från början inskärpa att detta är en moralisk och andligt högtflygande berättelse förflyttar vi oss ut i världsrymden och betraktar de kommande händelsernas skådebana ur evighetens synvinkel. Alltså:
Det ligger en liten stad östan om sol och västan om måne just där Ljungdalsälven rinner ut i Bottenhavet."
ur Jubelvår av Jan Myrdal

"Den egendomliga känslan infann sig, att ju mer jag arbetade för att få bort henne, desto tydligare blev hon."
ur "Det blåa ögat" i Spådom av Magnus Dahlström

"Jag anstränger mig till det yttersta för att minnas. Men tänk om det som ligger och mal där i bakhuvudet inte ens smakade gott? Liksom Prousts förkättrade madeleinekaka - detta märkliga bakverk som smulades sönder till en mosig smet en råkall och kulen eftermiddag, i en sked lindblomste till råga på eländet - liksom den förknippas mitt minne kanske bara med något högst ordinärt som jag enbart är förtjust i av sentimentala skäl"
ur Smaken av Muriel Barbery, övers. Marianne Öjerskog

"Hats!
Colours glowed; elegant shapes hypnotized his senses in the beam of the lamp. Hats of myriad descriptions: hats, caps, berets and bonnets; toques, trilbies and titfers; chaperons, chaplets, cornets and coifs.
Soft-crowned hats, stiff-crowned hats, low-crowned and high-crowned; feathered, plumed, winged and gauzed; bicorne and tricorne; boaters and bowlers, homburgs and turbans; gorgets, cowls and hoods; helmets, galeas and aegeas.
And these were just the hats!"
ur The Garments of Caean av Barrington J. Bayley

"om en karl av den bättre klassen, en hederlig man, som, alla nöjen små och stora sammanräknade, kanske icke njuter mer än 996 sådana om året, om - säga vi - en sådan, bland andra divertissementer, förleder några flickor ur arbetarklassen, ett dussin om året, eller ett halvt, allt som det faller sig, så är han lika hederlig, lika väl sedd, lika god för det. Ty det osedliga, som visserligen här sker, angår icke honom, utan drabbar de förförda"
Carl Jonas Love Almqvist, ur "Om folknöjen" i Det går en åska genom tidevarvet

"Blood sometimes affects him unproffessionally".
James Tiptree Jr, ur Up the Walls of the World

"In one city I visited, the entire population had been wiped out by love three times in a row. After the third occasion the only two survivors, a monk and a whore, determined that love should be illegal in their new state"
ur Sexing the cherry av Jeanette Winterson

"Slutligen slöts genom Vatikanens förmedling ett internationellt avtal, som befriade folken från krigets mardröm utan att ändra något i fientligheternas normala utgång. Man beslöt att tiden skulle flyttas fram sjutton år."
ur "Dekretet" av Marcel Aymé, i Mannen som kunde gå genom väggar, övers. Sture Hjerpe

Tiptree-citatet var en gång anledningen till att jag började med Citerat från veckans läsning. Jag hade skrivit av meningen, men den passade inte in i inlägget om romanen.
Bäde Dahlströms Spådom och Bayleys Garments of Caean hade jag tänkt skriva något om, men det har jag inte gjort. Men det är två bra böcker. Garments of Caean en 4:a, Spådom en 5:a.

Du har väl inte glömt att ställa fram klockan 17 år?

I novellen "Dekretet" så beslutar världens regeringar att ställa fram tiden sjutton år. Då har de räknat ut att kriget nog kommer att ha tagit slut.
Inspirationen till åtgärden är naturligtvis sommartiden. Om man kan ställa fram klockan en timme, varför inte tolv timmar? Eller år.

Novellen finns i Mannen som kunde gå genom väggar av Marcel Aymé från 1943. Utgiven på svenska i Lind och Co:s serie med 1900-talsklassiker.
Ett par av novellerna, som "Tidkortat" där dagarna ransoneras och blir en svartabörsvara, har tidigare publicerats i Aymé-urvalet Löjliga kroppar - som innehåller noveller från flera Aymé-samlingar.

Aymé var en populär fransk humorit vars noveller ofta hade inslag av fantastik.
I Sverige publicerades han flitigt i All världens berättare och fick goda recensioner
Hans roman Det gröna stoet blev en succé pågrund av dess sexuella innehåll (även om detta är mycket vagt skildrat).
Även i Mannen som kunde gå genom väggar närmar sej Aymé ibland ämnet - som i mästerverket "Sabinorna".

Vi ses på Plurdag

I romanen Vi ses på Plurdag av den belgiske humoristen Paul van Herck så finns det en åttonde veckodag enbart för de rika. Denna Plurdag är byggd på insparad tid och under den har de riktigt rika världen för sej själva.

Insparad tid som blir fler kalenderdagar återfinns också i Marcel Aymés "Tidkortet" där tiden blir ransonerad och följaktligen en svartabörs-vara.

Också Aymé håller en humoristisk stil men behandlar temat allvarligare än Hercks farsartade satir. Hjälten hos Herck blir en av de väldigt rika efter att ha skrivit Bibeln. Som bekant något av en försäljningssuccé.

Förutom Vi ses på Plurdag har jag bara läst en kort novell av Paul van Herck och den var inte bra.

(Inlägget först publicerat här den 26:e januari 2009. Då som en kommentar till att jag var tvungen att ta en extra dag för att avsluta en temavecka: "Denna åttonde dag blir ju nu inte av därför att du är ofantligt rik. Utan pågrund av det att jag är lat. Men om vi inte vore lata så skulle vi väl vara rika."
De här repriserna skulle kanske kunna ses som ännu ett belägg för min lättja.

Citerat från veckans läsning

"Slutligen slöts genom Vatikanens förmedling ett internationellt avtal, som befriade folken från krigets mardröm utan att ändra något i fientligheternas normala utgång. Man beslöt att tiden skulle flyttas fram sjutton år."
ur "Dekretet" av Marcel Aymé, i Mannen som kunde gå genom väggar, övers. Sture Hjerpe

"Och det var sant. Nils Johan Nilsson var känslig. Inte bara för sin kroppshydda. Han var helt enkelt känslig.
Det var därför han alltid, när han kunde, föreställde vem som helst utom just Nils Johan Nilsson.
Ibland var han engelsman från Eton och ibland amerikan och hette Sol Hurok och var impressario.
Att det verkligen fanns en impressario som hette Sol Hurok brydde han sig inte om eller utgick ifrån att ingen kände till.
Det var mycket han utgick ifrån att ingen kände till."
ur Om vänskap funnes av Stig Claesson

Vi ses på Plurdag

I romanen Vi ses på Plurdag av den belgiske humoristen Paul van Herck så finns det en åttonde veckodag enbart för de rika. Denna Plurdag är byggd på insparad tid och under den har de riktigt rika världen för sej själva.

Insparad tid som blir fler kalenderdagar återfinns också i Marcel Aymés "Tidkortet" där tiden blir ransonerad och följaktligen en svartabörs-vara.

Också Aymé håller en humoristisk stil men behandlar temat allvarligare än Hercks farsartade satir. Hjälten hos Herck blir en av de väldigt rika efter att ha skrivit Bibeln. Som bekant något av en försäljningssuccé.

Förutom Vi ses på Plurdag har jag bara läst en kort novell av Paul van Herck och den var inte bra.

I vilket fall: Kicking Against 2-veckan- där vi tar en titt på några av de låtar Nick Cave coverat som inte ligger på Kicking Against the Pricks är utökad med en dag.

Denna åttonde dag blir ju nu inte av därför att du är ofantligt rik. Utan pågrund av det att jag är lat. Men om vi inte vore lata så skulle vi väl vara rika.