Visar inlägg med etikett schütt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett schütt. Visa alla inlägg

söndag 30 december 2018

Bästa jag sett, läst och hört 2018: Böcker


2018 var året då Svenska Akademien firade att det var 50 år sedan 1968 med att splittras i fraktioner som motarbetade varandra. Men litteraturen märkte inte mycket av detta utan böcker kom ut precis som vanligt.
De flesta böcker jag läste under året kom ut under andra år. Men det har smugit in flera nyare böcker på min tio-i-topp-lista nedan (som utesluter omläsningar, inte för att jag inte räknar omläsningar utan för att de får ett orättvist försprång – det finns ju en anledning till att man läser om dem). Listan är i alfabetisk ordning.

I hjärtat av hjärtat av ett annat land av Etel Adnan
Bok från 2005 som kom i svensk översättning i år. En slags essäroman (eller pamflettroman som Espen Haavardsholm hade kallat det) om imperialismen.
"Deras sidas massförstörelsevapen är demokratiska och fredsälskande budbärare för den Nya Ordningen: missiler är de nya profeterna."

SOS: Poems 1961-2013 av Amiri Baraka
Kanske är det lite fusk att ha med ett dikturval med en poet som jag ändå läst en hel del av innan. Men såna här samlingar utgör en viktig del av den poesi jag läser (i år har jag också läst Bodil Malmstens och Anna Rydstedts samlade dikter, de var bra).
"So what is left to do? That is how the song/Begins."

Bara en kram av Henrik Bromander
Tredje romanen i en romantrilogi om manlighet där jag bara läst den här boken. Innan i år hade jag bara läst Henrik Bromanders tecknade serier (inte för att Bromander själv ser de som helt olika delar av sitt författarskap: i listan med tidigare böcker av Bromander i Bara en kram så görs ingen skillnad mellan  prosaböcker och seriealbum). Men i år läste jag hans debutnovellsamling samt den här.

Anteckningar av Tua Forsström
"Nästa kapitel heter jag/vet inte vad du drömmer och/jag håller dig i min famn."

Tapeshavet av Gunnar D Hansson
"Först kommer världen att gå under, därefter poesin./Det är min nuvarande ståndpunkt, säger jag till henne."

Andra säsongens grödor av Qiao
Kinesisk poesi. "Vintern är som sockervadd kletat i ansiktet,"

Konsten att få ovänner av Bertil Schütt
En oundgänglig bok i ämnet. Man får lära sej hur man blir ovän med sin släkt, sin chef, sina vänner, sina läsare. Och med fotbollspubliken: "En hastig helomvändning och jag rusar över på vår egen planhalva. Det blir dödstyst några sekunder innan larmet hörs från trettitusen galningar. Publiken försöker övertyga mig om att jag springer mot fel mål. Men det är mitt mål."

Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg
"Jag aktar mig för att titta för mycket på det onda. Jag har redan sett det onda."

Skrivliv av Gun-Britt Sundström
En redigerad dagbok från 1965-78. 17 januari 1972 skriver Gun-Britt Sundström "Jag läser jämt och skulle inte vara jag utan böckerna, men Litteraturen som sådan bryr jag mig inte mycket om."

Starlings av Jo Walton
Samling med noveller, dikter (bland annat några sonetter om Godzilla) och en pjäs.
"It is the nightingale and monsters all/Come tripping through the glades of some strange wood/Godzilla sulking, trying to be good/All balconies inevitable fall.//(All right, she stomped Verona really flat.)"

fredag 13 maj 2011

Könsord

På baksidan av Den feta nöden så lockas det med att boken ”konsekvent utnyttja de djupt folkliga sexualuttrycken”. Det är inte riktigt sant. Bertil Schütt använder flera olika synonymer. Baksidestexten är inte bara felaktig utan usel, den påminner mest om de manifest och motioner som Schütt parodierar på inne i Den feta nöden.

Numera räcker knappast löftet om några könsord för att sälja en roman.
Och kanske var det redan 1964 några år för sent. Den feta nöden verkar inte ha gjort så mycket väsen av sej. Även om den är roligare än sin halvnamne Räddaren i nöden - även om den senares fula ord vart en större framgång försäljningsmässigt sett.

onsdag 11 maj 2011

Den feta nöden


I Bertil Schütts roman Den feta nöden från 1964 så oroas man av den utbredda sexualnöden. Kommitéer och utredningar tillsätts. Inspirerad av folkrörelsernas boklotterier så utlyser staten ett sexlotteri.

Romanen består av kortare avsnit. Insändare, motioner och berättelser om hur denna lösning på sexualnöden tas emot.

Schütt skrev en rad absurda romaner och novellsamlingar. Numera är kanske hans lillebror Roland Schütt mer känd. När den yngre Schütt slog igenom med Kådisbellan så berättade han i alla intervjuer om hur mycket han hatade sin storebror och hans böcker.
I storebror Schütts En skuggboxares memoarer så är huvudpersonen också mycket riktig rejält elak mot sin lillebror.

Men eftersom Schütt (den äldre) aldrig plågat mej under min uppväxt så tycker jag om hans romaner och novellsamlingar.

lördag 6 juni 2009

10 bra svenska romaner


Den efterfrågade listan på tio bra svenska romaner denna den Röda Flaggans dag är äntligen här.
Även om jag läst betydligt fler svenska böcker så är detta inte en lista med de tio bästa romanerna utan liksom den norska och danska bara tio bra romaner.
Från B till Ö:

Kungariket Atlas av Heidi von Born
Andra delen i den fem böcker långa romansvit som inleds med Hungerbarnen. von Born är nästan alltid bra och de här böckerna är hennes bästa.

Calvinols resa genom världen av P. C. Jersild
En roman i den burleska traditionen där Calvinol intar en ny skepnad i varje nytt kapitel.

Om godheten av Willy Kyrklund
Om jag säjer att något är en roman så är det en roman. Jag tror det är den här där Gud visar sej för författaren i form av en krokodil. Om det inte är den är den bra i vilket fall.

Introduktion av Stig Larsson
Om Stig Larsson kunde sluta ta kokain och ha märkliga teorier om att vi alla egentligen är överens om allting och istället skriva fler böcker som den här så vore det ju bra. Stig Larssons bästa.

Esther Williams av Jane Magnusson
Denna imaginära biografi över Esther Williams är tryckt med blå bokstäver. Och uppmanar en att läsa fotnoterna, "eftersom det kommer att vara i fotnoterna som Esther visar sina bröst."

Karriär av Jan Myrdal
Denna brevroman är nog den svåraste av Myrdals romaner. Och då handlingen kretsar kring att Sovjetunionen tar över i Västeuropa så kan den väl säjas vara lite inaktuell. Men det är en fascinerande roman om makten och maktens språk.

Hösten lång av Karl Rune Nordkvist
Mest känd för att vara arbetarförfattaren som faktiskt arbetade. Fick ett andra genombrott i mitten av 70-talet med en svit lysande samtidsromaner. Hösten lång är en av dessa. Vann priser på priser och nu är den närmast bortglömd. Så kan det gå. Men den är fortfarande bra.

Ljugarstriden av Arne Sand
Arne Sand är snyggast och bäst och mitt ex av boken är signerat.

Den feta nöden av Bertil Schütt
Mycket bättre än sin gnällige lillebror. Schütt var den svenska absurdismens hopp. Denna handlar om att svenska staten utlyser ett sexlotteri.

Handelsmän och Partisaner av Klas Östergren
Känns kanske lite överflödigt att rekommendera Östergren. Men det här är hans bästa.