I en gammal anteckningsbok hittar jag ett försök till en översättning av novellversionen av Nick Caves "Blind Lemon Jefferson". Nick Caves novell, som har med delar av texten till låten med samma namn, finns att hitta i King Ink.
Det enda jag direkt minns av att översätt den var att jag först översätta airborne med "i luften född" och när jag insåg felet redan hade byggt alla alliterationerna i stycket kring dessa ord.
Det är kanske inte så förvånande inte en helt och hållet lyckad översättning. Det var första gången jag försökt mej på en text längre än en sida.
Hela novellen i översättning ska jag inte tvinga på er- men här är den åttonde och nionde delen av novellen, översatt av en något svartklädd tonåring:
VIII
Sen så gick jag nerför fördämningen, gissar på ca: sextio miles som allt. Go-o-osse, de var nära tusen män som kommit för att leta efter mej där. Å de ska jag säja dej, de va int ba Clarkesdale plantage som gått ut på jakt, icke sa nicke. De hade int vatt en lynchning i trakten sen dom fånga Willy Christian när han mjölka Salde pojkarna för nära två år sen. Chefen Grobey, bröderna Schultz, Vernon Callihan. Alla släppte dom ut sina hundar och vad dom hade för händerna. Dom hämtade ner en negerspårare från Fern Valley och vid tolvtiden var jakten i full gång upp och nerför fördämningen och långt, långt förbi. Hör, låt de bli känt att alla blohundarna och dom frivilliga letarna och uppsluttningen fylld av dammiga män å dammiga pojkar som ble skitfasetterade på nån ynkli skit å vifsade me skjutdon som om dom var leksaker och på deras ryggar skräller gasselinburkar, jag menar jävlar, nog med gas för att bränna ner ett helt stall fullt av niggrer och rep, jisse, nog med rep för att binda fast och lyncha gubben i månen i, och jag svär, de föll int i nån av dom att jag kanske hade korsat floden och kommit genom levande. När det började att skymma, va de int fråga om nåt mer än på vilken sandbank min satans lilla svarta kropp skulle sköljas upp. Det spelade ingen roll, onödigt att påpeka, hur mycket blohundarna än y-y-ylade, förnekade och hur mycket negerspanarna sökte, besegrade och mobben vände sina blodsprängda ögon ... tillbaka ... mot ... fälten ... lurade.
IX
Solen den gamla feta brann
Långa föll trädens skuggor
Från själva den grenen
Där jag hängt min jitar
Den mordiska morronen -
Längs långa bågar svängde han
Ännu en svart glödande man
Hans namn var Luke Boy Junior...åtminstone om jag har förstått rätt. Jag fick höra allt detta om jakthundarna och spårarna och lynchmobben några år senare när jag kom tillbaka till dessa trakter efter att ha vatt en känd blind stjärna i Chicago...sjuhelsikes stad...sjuhelsikes stad.
Nick Cave
översättning Petter Malmberg juli 1991.
Inlägg
