I hajars djupa vatten

"Det där med att Marx skulle ha vänt uppochner på Hegel är bara en myt, hur fan skulle det se ut med en uppochnervänd Hegel? Vi försökte oss faktiskt på ett sådant trick en gång men det gick ju inte alls, Hegel blev rasande och hotade att släppa lös världsanden på oss."
ur "Vem vann?" av Mats G. Bengtsson

Mats G. Bengtsson är mest känd för att ha varit med i Blå tåget och haft en av huvudrollerna i Tårtan. På 60-talet gav han också ut diktsamlingarna i den konkretistiska genren. De innehöll en slags bilddikter.

I hajars djupa vatten är ett urval med texter och dikter av Bengtsson. Titeln är tagen från en av låttexterna han skrev till Blå tåget.
Det är tidstypiska texter men mycket är fortfarande fängslande läsning.

Nedan är en detalj ur dikten Det är bara en kvar

Citerat från veckans läsning

"Lokaltidningen hade annonser som lockade med välbetalda jobb för ex-militärer, men som Silversurfaren hade sagt till Mefisto: Du pratar om en futtig galax med en som genomströvat kosmos. Silversurfaren? Ja, sade jag inte att min farbror hade en massa gamla serietidningar? Jag kan dem utantill."
ur John & Denise av Lars Jakobson

"Ray Bradburys framtidsvision Fahrenheit 451 som handlar om ett samhälle där böcker är förbjudna behöver nödvändigtvis inte vara en skräckvision,"
ur "Vårt externa nervsystem" i I hajars djupa vatten. Texter 1964-2004 av Mats G. Bengtsson

"Hva var Marx' drøm annet enn en enkel jakt & fiske-kommunisme? Og kan man annet enn å le overbærende når man i dag presenteres for <<Fahrenheit 451>>'s enkle sitatsverming-i-skogene paradis?
ur "Det trivielle/det fantastiske - flukt/akseptasjon" i Artikler om litteratur 1966-1981 av Dag Solstad

"Ur hans guldmun flög som fåglar orden/hans ansikte var lika milt som glas/och hans vingar de var jävligt vita" ur "Hieronymous på Patmos" i Men det är själva kartan du lever i av Göran Printz-Påhlson

Svenska framtider från förr, biljettlucka 18 - Res aldrig på enkel biljett

Restaurangen "Den Tredje Juni", uppkallad efter den minnesvärda dag för tolv år sedan då jordbruksprodukterna från den omgivande landsbygden för första gången blivit godkända som människoföda, brukade vara full av liv och rörelse så här dags

För att få pengar från Svenska Film Institutet så måste man skicka in ett filmmanus. När Håkan Alexandersson och Carl Johan De Geer skulle göra vad som skulle komma att bli Res aldrig på enkel biljett (1987) så bifogade de till sin ansökan istället ett ex av De Geers roman Kyss mej dödligt (1985) (ibland felaktigt kallad Kyss mig dödligt).

Kyss mej dödligt är en svagare fortsättning på den underbara Det bombade ögat (de har getts ut tillsammans med ytterligare en Nutte-story i en volym). Filmen är inte så trogen romanen som anekdoten ovan kanske antyder. Även om mycket av berättartexten, som citatet under bilden - avskrivet från boken men också med i filmen - tagits direkt från romanen. Res aldrig på enkel biljett bygger på den senare halvan av berättelsen. En historia om en fakir som uppfunnit en transportör (som beam me up-maskinen i Star Trek som kanske är något annat finns både i boken och filmen. Den fungerar bättre i den förra.

Det som filmen lyckas med är miljön - aldrig har framtiden varit så skitig. Det är ett fascinerande smutsigt framtida stadslandskap.

På DVDn finns en extradisk med några kortfilmer Alexandersson och De Geer gjort tillsammans. Merparten med SF-inslag (De Geer skrev en artikel i DN för ett par år sen att han hade en stor samling amerikanska SF-böcker som han gav bort när han gick och blev kommunist). De två gjorde flera filmer och TV-serier tillsammanas. Som Privatdetektiven Kant och Tårtan. Mats G. Bengtsson, poet och Blå Tåget-medlem, var med i den senare. Han har huvudrollen i en kortfilmsversion av Res aldrig på enkel biljett på extradisken. Själva långfilmen är han tyvärr inte med i - den hade som så många andra dystopiska filmer (Terminator 2, Blade Runner, Matrix) tjänat starkt på om Bengtsson haft huvudrollen.