Läst i februari

Årstiderna av Peter Bichsel
Schweizisk kortroman. I samma volym som Egentligen skulle fru Blum vilja lära känna mjölkutköraren. Inte lika bra som den. Men det är få saker som är.

Korset och löftet av Gunnar Björling

Det oomvända anletet av Gunnar Björling

Ja av Suzanne Brøgger
Fortsättningen på Creme fraiche (som var utlånad). En bok som jag kunde förstå vad folk såg i när det begav sej men som trots att det glimmade till ibland var trög att läsa.

Lord Tyger av Philip José Farmer
Jag började läsa den här i september 2012. Nu har jag äntligen läst ut den. Den vart rätt bra. En variant på Tarzan-berättelsen.

Sex Criminals volume two: Two worlds, one cop av Matt Fraction och Chip Zdarsky
Om två personer som kan stoppa tiden genom att få orgasm. En förmåga de använder till att råna banker. Trots sexskämten är det ibland en rätt sorglig berättelse.

Love and rockets new stories nummer 8 av bröderna Hernandez
Gilbert Hernandez bidrag i det här numret är nog det sämsta jag läst av honom. Jaime Hernandez var emellertid bra.

Rosemarys baby av Ira Levin
Omläsning. Bokcirkelbok.

Jupiter's circle av Mark Millar (text) och Wilfred Torres (bild) och Francesco Mortarino (bild, bilden nedan är av Mortarino)
En prequel till Millars och Frank Quitelys Jupiter's legacy. Anledningen till att jag läste den serien var Quitelys teckningar som saknas här. Här handlar det om superhjältar under det amerikanska 50-talet. Rätt underhållande och med en nypa tragisk ironi men inget man inte sett förut.

Marshal Law - deluxe edition av Pat Mills (text) och Kevin O'Neill
Mycket 80-talsk serie om en superhälte som jagar superhjältar. Intressant att se O'Neills tecknande utvecklas.

Sidegader. Prosa 1978-86 av Michael Srunge
Artiklar, recensioner och noveller av den danske poeten.

Tusindfødt av Pia Tafdrup
Poesi av den danska poeten.
"Drømte at lysende bogstaver/faldt ud af alfabetet, ned i en kløft av mørke,/at der var ord, der ikke længere kunne skrives./Vågnede og klatrede op ad bjerget for at høre solen."

Dubbelheten av Birgitta Trotzig 
Tre noveller. Bäst den här månaden.
"Ty han kom ju så djupt ifrån, djupt ur köld. Djupt ur mörker. Och det blev frusen januari, frusen februari, senvinter."

The Just City av Jo Walton
Men den här var också bra. Fantasy där Athena skapar Platons stat på Atlantis. Med folk från olika tider. Och robotar.

To say nothing of the dog av Connie Willis
Humoristisk tidsreseroman. Bokcirkelbok.

Citerat från veckans läsning

"Efter måltiden återvänder jag till krogen. Där finns värden och i allmänhet slaktaren, mjölnaren och två tegelbrännare. Med dem tillbringar jag resten av dagen på ett tarvligt sätt genom att spela cricca och trich-tach, vilket ger upphov till tusen tvister och oändliga gräl med grova tillmälen."
ur Brev av Niccolò Machiavelli (detta brev är till Roberto Ridolfi), övers. Paul Enoksson

"De fyllde vid det här laget hela huset. Han läste om många olika sorter och la till sist märke till dem utomhus också, så han drog slutsatsen att det handlade om bladlöss. När han väl hade bestämt sig var det omöjligt att få honom att ändra sig, oavsett vad man sa till honom, som exempelvis: 'men bladlöss bits ju inte'."
ur Skannad i dunklet av Philip K. Dick, övers. Andreas Vesterlund

(Bägge böckerna är inköpta på årets bokrea.)

Det stora enklas dag

"Poesins vägar går genom sprängningar av vackertheter."
Gunnar Björling

Gunnar Björling har jag mest läst i detta urval av Bo Carpelan. Det stora enklas dag har undertiteln "Dikt och prosa" men det är mest dikt. Boken är cirka rop sidor lång. Och innehåller dikter ur tjugoen diktsamlingar.

Titeln är tagen från en dikt i Solgrönt (Denna mycket björlingska titel). Och Solgrönt är väl representerad i urvalet. 32 dikter jämfört med 13 från Det oomvända anletet.
Mitt ex av Det stora enklas dag är vältummat. Jag läser ofta i den. Boken kommer 1975, jag har pocketutgåva från 1986.
Det finns fler urval av Björlings dikter. Björling satte samman några själv. Dessa gavs på 90-talet ut i två band. Men det finns inget i tryck.

De flesta torde vara eniga om att Björling är typ bäst. Att man inte kan gå till närmsta bokhandel och köpa hans samlade dikter, eller åtminstone ett urval är så klart en skandal.
Som bevis på att Björling är bäst (Exhibit A, your honor) se nedanstående dikt ur Solgrönt:

Jag skall inte skrika idag
jag skall inte säga mitt ord som gick sönder
jag skall bara lyfta min penna från papperet
och gå stilla
eftertänksamt
härifrån och hit.

Det oomvända anletet

Jag ärvde två diktsamlingar av Gunnar Björling från mina föräldrar. Efter att jag läst Korset och löftet så läste jag även den andra Det oomvända anletet. Den är från 1939 och var lite mer som jag föreställt mej Björling. Fast även denna var rätt så religiös. (Undrar om det kristna hos Björling tonats ner.)

En av mina favoritdikter ur samlingen:

Var dag är en bubbla
en glädje, en tår
var dag är en bubbla
en virvel som slår
eller en glömdhet, den vilar
uppå mig en gång.
Var dag är en bubbla
och brister.

Korset och löftet av Gunnar Björling

"Humoristiskt är livet, för allvarligt att tas sentimentalt. Men löjligt. Patos-stort. Groteskt!
  Som Gud."

Korset och löftet är den finlandssvenska poeten Gunnar Björlings andra diktsamling från 1925. Jag ärvde boken av mina föräldrar. Och läste den för några dagar sen.
Jag har läst Björling tidigare men mest i urval. Och urvalen brukar inte ha så mycket av hans tidiga dikter. Samlingen är mer religiös än jag hade trott (titeln borde väl i och för sej ha vart en ledtråd).

Björling är en av det svenska språkets viktigaste modernistiska poeter. Men hans modernistiska period brukar läggas efter Korset och löftet. Emellertid är dikterna redan här rätt så märkliga. Och nog känner man igen den äldre Björling.

Samlingen inleds med tre citat som motton, ett av Mohammed, ett av Edith Södergran och blygsamt nog ett ur Björlings förra första samling.
Mitt ex har även ett annat Björling-citat i början av boken. Ditskrivet med blyerts av den som gett bort boken till den som ägde den innan mina föräldrar. Denna tidigare ägare har strukit under flera rader i samlingen och ibland kommenterat dem i marginalen.
Hon har bland annat strukit under meningen "Mödorna är lek och klarast är det svårförstådda" och skrivit i marginalen: "?!Ja insett d. 12/12 - 47".

Liksom denna tidigare ägare tycks ha gjort så tycker jag mycket om boken.
Låt oss avsluta med en aforism som hon också strukit under och utropsteckenförsett och en av dem som jag hade läst förut:
"Le — det är glömma grimasen."

Kioskvältaren av Eva Björkstrand

Jag kände Eva Björkstrand en gång i tiden. Vi gick på samma gymnasium. Jag minna hon var intresserad av film.
Kioskvältaren från 2006 var Björkstrands debutseriealbum. Hon gav ut ett fanzine innan dess. Här finns självbiografiska serier, drömskildringar och mer surrealistiska serier.
Min favorit är den avslutande "Epilog" där vår hjälte blir kompis med en isbjörn. Bilden nedan är ur den. Björkstrand har gett ut flera album efter detta.

(Detta inlägg ingår i en serie där jag skriver om böckerna i min boksamling i alfabetisk ordning.)

Tio bra böcker av Sam J. Lundwall

Författaren Sam J. Lundwall fyllde 75 år i går. Lundwall har haft en stor betydelse för science fiction i Sverige.
Nedan är tio av hans bästa böcker.

Alice, Alice!
En av Lundwalls mest framgångsrika romaner utomlands. Finns översätt på flera språk. Människornas myter lever på Jorden efter att mänskligheten lämnat den.

Bernhards magiska sommar 
En absurd roman om evighetsmaskiner och änglar och varulvar som delvis är självbiografisk.

Den fantastiska romanen 1-4

Det hände i morgon 
En serie antologier som innehåller samma novwller som de som fanns i Lundwalls sf-tidskrift Jules Vernemagasinet. Det kom arton stycken tror jag.

Flicka i fönster vid världens kant
"När jag var liten föreställde jag mig att Jorden var rund."

Gäst i Frankensteins hus
Metalitterär kortroman.

King Kong Blues

Mörkrets furste
Pastisch på gamla kolportageromaner. Min favoritroman av Lundwall.

Science fiction: från begynnelsen till våra dagar
Det finns en engelskspråkig version av den här boken om sf-genren. Den ska vara längre. Utgiven 1969 på Sveriges Radios förlag.

Staden vid tidens ände 
Roman från 1993. Kallas för en film noir på omslaget. Med undertiteln "Sam Spade i kamp mot entropin".

Romanens formvärld av Staffan Björck

"Också inför den framställning, för vilken berättaren själv utan omsvep tar ansvaret och i vilken han gör bruk av tredje person, ger sig till att börja med auktoritetsproblemet: hur mycket vet författaren, och varifrån har han sin kunskap? Det elementära svaret är det som Thackeray gav och själv exemplifierade: berättaren är allvetande, ty han har själv hittat på allting och har det fullständiga herraväldet över hela sin skapade värld."

Liksom brevet eller dagboksanteckningen kan också detta blogginlägg säjas vara en jag-berättelse.
Att brevet och dagboksanteckningen är ett stycke jag-berättelse i vidsträckt mening säjs i kapitlet "Berättarens auktoritet" i Staffan Björcks Romanens formvärld från 1953. Boken har undertiteln "Studier i prosaberättarens teknik" och bör läsas av alla som är intresserade av hur romaner är uppbyggda.

Björck tar sina exempel från flera romaner. När jag läste om Lars Hård av Jan Fridegård så gav avsnittet om den här mycket.
Flera av romanerna som tas som exempel är emellertid långt mindre kända än Lars Hård. Björck valde att använda sej av flera då nya svenska romaner som exempel. Många av dessa är mer eller mindre bortglömda nu.

En som gillade att Björck tog exempel från nyare svensk litteratur var den unge P. C. Jersild. I Professionella bekännelser skriver Jersild att "Staffan Björcks 'Romanens formvärld' blev min guide i litteraturen. Den innehåller ju inte bara en genomgång av diverse stilgrepp och romantekniker utan hämtar också exempel ur litteraturen, främst nyare svensk prosa."

Utgåvan jag har är från 1970. Det är den sjätte upplagan. Det finns åtminstone en till, en som kom 1983. 1970 års utgåva har ett nytt företal där det beklagade att boken inte behandlar "de nya typer av fiction som framträtt under 1960-talet". Och det kan man ju instämma i. Men trots att boken inte tar upp vare sej 1960-talets eller senare decenniers "fiction" så är den fortfarande läsvärd.

Och du kan läsa den på Litteraturbanken.

(Detta inlägg ingår i en serie där jag skriver om böckerna i min boksamling i alfabetisk ordning.)

No Enemy But Time

"That was when I heard an otherwordly singing reverberating over the steppe,[...]A wordless canticle of untrained habiline voices greeting the dawn. An aubade, call it. It was heartbreakingly fervid, not sweet or pristine, but rough-edged and full of raw conviction. An anthem.
  The habilines - humanity's ancestors - were singing."

Jag har bara läst en roman av Michael Bishop. No Enemy But Time. Den läste jag rätt nyligen. Den handlar om en man som åker tillbaka i tiden och lever tillsammans med en grupp hominider. 

Hur han åker tillbaka i tiden är lite svårförklarat. På nåt sätt besöker han vårt kollektiva drömminne av vårt förflutna. 

Varannat kapitel av romanen skildrar vår hjältes liv bland hominiderna. Den delen blir till en kärlekshistoria. Varannat kapitel om huvudpersonens liv fram tills han reser tillbaka i tiden. 
Avsnitten med hominiderna är bäst. 

Romanen kom ut 1982. Jag har den i Gollancz serie SF Collectors' edition  (ej att förväxla med deras serie SF Masterworks). En trevlig bokserie med mindre sf-klassiker. Men lite svårbläddrad.

(Detta inlägg ingår i en serie inlägg där jag skriver om böckerna i min boksamling i alfabetisk ordning.)

Blooded on Arachne av Michael Bishop

"When Philip K. awoke, he found that overnight he had grown from a reasonably well shaped, bilaterrally symmetrical human being into...a rotund and limbless planetary body circling a gigantic gauzy-red star. In fact[...]Philip K. concluded that he was a tomato.",

ur "Rogue tomato" av Michael Bishop

Den första novellen av Michael Bishop som jag läste hette "The Bob Dylan Tambourine Software & Satori Support Services Consortium, Ltd". I den så lägger Bob Dylan av med musiken och börjar ägna sej åt datorer i stället och gör ett program som gör det möjligt att prata med Gud. Om jag minns rätt. Så naturligtvis ville jag läsa mer Bishop.

Tyvärr finns inte "The Bob Dylan Tambourine Software..." med i Blooded on Arachne en samling med elva noveller och två dikter av Bishop. Men här finns flera bra berättelser. Som "Rogue tomato" som jag citerar ovan, där en man vaknar upp och finner sej förvandlad, inte till en skalbagge, utan till en planetstor tomat. 

Boken är tillägnad Ursula K. LeGuin och liksom ofta hos henne är den science som finns i flera av dessa science fiction-noveller antropologi. Titelnovellen handlar om en övergångsrit på en främmande värld. Om du har spindelskräck bör du nog hoppas över den. Liksom du bör undvika "The Bob Dylan Tambourine Software..." om du har dylanskräck.

Citerat från veckans läsning

"Jag städar mina bokhyllor, försöker skapa ett system, en ordning.
Det är omöjligt, naturligtvis."
ur Jag rör mig mot en nollpunkt där allt är du av Kristian Lundberg

"På nyårsafton föreslog han en skål 'för 1966, År Ett' som förbryllade Rosemary, medan alla andra tycktes förstå och uppskatta det. Hon kände sig som om hon hade missat en litterär eller politisk anspelning — inte för att hon brydde sig om det egentligen."
ur Rosemarys baby av Ira Levin, övers. Suzanne Palme

Ur Vad kostar ett mästerverk? av Umberto Eco 1932 - 2016

"Kristus stannade i Eboli är en bok som helt och hållet bekostats av staten,[...]Däremot blir det svårt att beräkna kostnaderna för hela Den mänskliga komedin, för man vet inte riktigt vem som betalar, men eftersom vi vet hurdan Balzac var, åstadkom han säkert en sådan röra av förfalskade bokslut — Rastignacs utgifter i Nucingens kolumn, skulder, växlar, förlorade pengar, missbruk av förtroende, bedräglig konkurs — att det nu är helt omöjligt att bringa någon reda i det."
ur "Vad kostar ett mästerverk?" i Vad kostar ett mästerverk? av Umberto Eco, övers. Barbro Andersson