Böcker lästa i maj och juni

Nej den här bloggen är inte riktigt död än. För första gången har jag slagit ihop två läsmånader och nedan är alltså böckerna jag läste maj och juni.

Burspråk av Siv Arb

”Ändå stannade jag inte kvar i sängen. / Jag sprang inte ens till skogs. / Jag föredrog andras sällskap framför mitt eget. // Men pingst var det, / och visst blommade syrenerna ovanligt tidigt. / Men jag såg ingen som var ’hänryckt’ och inte / heller någon som ’talade i tungor’.”

 

Dikter i mörker och ljus av Siv Arb

“Utanför väsnas sommaren, det vet jag.”

Jag hittade nyligen fem signerade böcker av Siv Arb för en billig peng. I Dikter i mörker och ljus så har Siv Arb även rättat en dikt i boken med rödpenna så detta ex innehåller en helt egen variant av dikten.

 

Elidor — det gyllene landet av Alan Garner

Omläsning av denna fantasybok som jag från min barndom mest minns i en radioversion. Det är en bok i genren barn hittar ett magiskt land (portal fantasy) men en där man egentligen inte får se så mycket av denna andra värld utan en som mest skildrar hur mötet med den ändrar barnens vardag. Fångar själva kärnan i genren.

 

Walt Disney’s Mickey Mouse: Volume 5: Outwits the Phantom Blot av Floyd Gottfredson (med flera)

När jag var liten och följde med min far till stadsbiblioteket i Kristianstad brukade jag sätta mej och läsa Bild & Bubbla — en tidskrift om serier — medan han gick och letade bland böckerna. Egentligen var jag kanske lite för liten för många av artiklarna. I vilket fall så gjorde detta att min far köpte en Bild & Bubbla till mej. På omslaget till den bildochbubblan fanns en bild på Musse Pigg i en dödsfälla. Inne i tidningen fanns en lång artikel om Floyd Gottfredsons dagsstrippsserie med Musse Pigg. Jag läste denna artikel många gånger. Flera av serierna som tas upp i det numret finns i den här volymen. Som “Mickey Mouse, The Mighty Whale Hunter”, “The Plumber’s Helper” och “An Education for Thursday”.

Den sistnämnda togs där upp som ett exempel på hur rasistisk serien kunde vara och den är verkligen rätt motbjudande. Tyvärr dyker det upp en del rasism även i den annars charmiga valfångstberättelsen. Vilket förstör charmen. 

 

Den blinda ugglan av Sadeq Hadayat

Iransk klassiker halvvägs mellan klassisk persisk litteratur och modernism. Som ofta när jag läser klassiska verk känns den mer intressant än faktiskt drabbande.

Solen syns och solen svävar av Ann Jäderlund

“solen kommer / den kommer för att börja om / lukten från barken som nås / av ljuset längst inne i värmen”

Ann Jäderlunds senaste är mycket annjäderlundsk (berömmande).

 

Yellowface av Rebecca F. Kuang

Omläsning till bokcirkel. Det var jag som föreslog boken. Ville läsa om den då jag läst ett par av hennes andra verk efter denna och var intresserad av att se hur nära dessa ligger den fiktiva döda författarens författarskap i boken. Nu antyds hennes romaner mest men så skickligt att de i mitt minne av boken hade fått en större plats. Den var i vilket fall intressant att läsa om och fungerade bra som bokcirkelbok.

 

Den stillsamma undergången av Jan Käll

Novellsamling med undertiteln “Nästan sanna jagberättelser”. Jan Käll är mest känd för sin dramatik men har skrivit noveller tidigare. Den inledande fängslande “Exil” handlar om en pjäs med Peter Handke som inte blir av. En annan av novellerna den absurda “Smart-teve” påminde mej om Slawomir Mrožek. Det är allt som allt en samling mycket läsvärda noveller.

 

Ska man tala med nazister?, red. Mikael Löfgren

Bok som samlar debatten kring bokmässan och Nya tider. Vad som inte är med är Jan Myrdals bidrag till den debatten. Kanske för att det bara publicerades på nätet. Hans val att sen skriva i Nya tider tas upp i en av texterna. Jag tycker det var ett felaktigt val och del av en del underliga ställningstaganden de sista åren. Diskussionen i den här boken är intressant att läsa genom så här nästan tio år senare. Frågorna känns fortfarande aktuella.

 

Röd stjärna över Indien av Jan Myrdal

En slags fortsättning på Indien väntar. I den boken träffade Jan Myrdal bland annat naxaliter, indiska maoister. Detta gjorde att han blev inbjuden av naxaliterna att komma till Indien. De förde då en slags motståndskamp mot indiska staten. En föregångare till denna rörelse nämns några gånger i Alla älskar en rejäl torka nedan och där inte särskilt positivt. Det senaste jag läste om dem var att de nu har lagt ner sin kamp. 

I en intressant essä om Röd stjärna över Indien i boken Uppenbarelser så skriver Lars Andersson att “Man får kanske ta denna bok på detta vis: Jan Myrdal har på ett värdigt sätt, i kortfattad form och med liv och lem som insats, åter ställt de frågor som varit vägledande i hela hans författarskap. Har han rätt? Ser han vad nästan ingen ser?”. Detta hade ju passat utmärkt som blurb på en andra utgåva av boken (det blev ingen andra utgåva). Nu är Lars Andersson lite mer kritisk än det stycket ger sken av. 

Röd stjärna över Indien är inte lika bra som föregångaren Indien väntar vilket blir mycket tydligt när en bit ur den senare citeras. Men den är ändå läsvärd just för att den än en gång ställer de frågor Jan Myrdal brottas med i sitt författarskap.

På tvärs: Skriftställning 21 av Jan Myrdal

Jan Myrdals sista skriftställningsvolym. Det finns emellertid gott om texter skrivna efter denna som de om Nya tider.

När gatan tog mediemakt av Jan Myrdal

Jag köpte den här i förra årets bokrea men har väntat med att läsa om den tills jag kom till rätt år i mitt Jan Myrdal-projekt. Imponerande självbehärskning om jag får säja det själv. En samling med bilder från Pariskommunens dagar. 

Bilden som vapen av Jan Myrdal

Utkast till en aldrig förverkligad bok om bilder genom tiderna. Gavs ut i samband med att delar av Jan Myrdals och Rune Hassners TV-serie Bilden som vapen kom ut på DVD. Det här är då bara utkast och något så udda som en bilderbok utan bilder. En inte obetydlig del av Jan Myrdals skriverier som inte getts ut i bokform består av presentationer av bilder. Häftet ger en antydan om hur boken hade kunnat bli. Det är synd den aldriug blev av.

Ex: migrationsmemoar 1977 — 2018 av Hynek Pallas

Självbiografiska essäer om invandring.

Alla älskar en rejäl torka av Palagummi Sainath

Reportage från den indiska landsbygden. Med förord av Jan Myrdal.

Convenience Store Woman av Sayaka Murata

Japansk roman (finns på svenska som Hur mår fröken Furukura?). Första halvan av boken innan det kommer in handling är riktigt bra. En skildring av en autistisk kvinnas jobb i en närbutik (fast ordet autism nämns aldrig).

De hundra skratten av Kobayashi Kiyochika, red. Lars Vargö

Museikatalog till en utställningen bestående av en donation med träsnitt från Jan Myrdals och Gun Kessles samling. Boken har också en längre text av Jan Myrdal och står hemma hos mej bland hans böcker bredvid När gatan tog mediemakt. Bilderna är från det första sino-japanska kriget och grovt antikinesiskt rasistiska. Jan Myrdal har även på annat håll argumenterat för att även reaktionär konst kan vara av hög kvalitet.

Ett lyckligt spökes anteckningar av Yang Lian 

"poesi är den enda adress värd att återfödas på"

övers. Erling Hoh.

Böcker lästa i april

Jag närmar mej slutet på min kronologiska genomläsning av Jan Myrdals författarskap. I april blev jag klar med hans 00-tal. Min favorit från detta årtionde var Sälja krig som margarin. 

Tillsammans var vi en människa: En antologi om P. O. Enquist, red. Louise Almqvist & Karl-Fredrik Olsson 

Den första författare vars verk jag läste genom i kronologisk ordning var Per Olov Enquist. En anledning till att den genomläsningen var givande är att P. O. Enquist återanvänder bilder och uttryck i sina böcker och det är spännande att hitta dessa kopplingar. När jag läste denna nyutkomna antologi om P. O. Enquist kunde jag emellertid ibland känna att just denna aspekt av hans författarskap gör jobbet lite för lätt för litteraturvetenskapsmännen. Det är allt för många av texterna här som bara noterar dessa återkommande teman och bilder. Ändå är boken intressant för Enquist-fansen. Jag uppskattade till exempel Jenny Jarlsdotter Wikströms artikel om P. O. Enquists idrottsreportage. 

Kollisioner av Siv Arb 

“Det är kanske meningslöst att demonstrera / men / jag demonstrerar ändå.” 

Siv Arbs första diktsamling. 

Eller som med intet som språk av Inger Christensen 

"Jag tänker på oljelamporna / i Babylons hängande trädgårdar, på freden / som aldrig har bevarats, på miljoner av / människor som aldrig har tillfrågats. Aldrig / om kriget. Aldrig om oljan. Aldrig om / sin kärlek till jorden som lagrat / oljan så länge"

övers. Marie Silkeberg

Ett urval ur Inger Christensens efterlämnade arkiv. 

Vinter av Magnus Dahlström 

Ny roman av Sveriges postmoderna svar på Stephen King. 

Open Veins of Latin America av Eduardo Galeano 

Bokcirkelbok. Klassisk bok som beskriver Latinamerikas historia ur ett vänsterperspektiv. 

Hot Dog Taste Test av Lisa Hanawalt 

Sinofilerna: Kinakunskap, samlande och politik från Sven Hedin till Jan Myrdal av Perry Johansson 

Ett omisskännligt tonfall av lust…, red. Lasse Lindström 

“I nära fem timmar står vi och tittar ner i Myrdals uppsågade bröstkorg. Det är en extremt spännande upplevelse.” 

Ur “Myrdals hjärta” av Annika Hagström 

Vänbok till Jan Myrdals 80-årsdag med texter av Heidi von Born, Peter Curman, Anders Ehnmark, Lars Gustafsson, Annika Hagström, C. H. Hermansson, Stig Larsson med flera. 

Sälja krig som margarin av Jan Myrdal 

Bok med och om propagandaaffischer från Frankrike fram till och under Första världskriget. Samt affischer från Andra världskriget. Mycket intressant om krigspropaganda. 

Medvetandet gör oss ansvariga: Valda texter 1957 — 2007 av Jan Myrdal 

En best of-volym med Jan Myrdal-texter. På länken ovan skriver jag bland annat att "inriktningen på den strikt politiske Myrdal får honom att framstå som en enklare, mindre sammansatt och intressant författare än han egentligen är. Och tyngdpunkten ligger alltför mycket på det senare skriftställarskapet". Och det tycker jag fortfarande. Det ryktas att ett nytt urval Jan Myrdal-texter är under arbete. Förhoppningsvis kommer det ge mer av en helhetsbild av skriftställaren.

Mitt skydd och min storm av Arundhati Roy 

Nyutgiven självbiografi av den indiska författaren.

Sinopticon: A Celebration of Chinese Science Fiction, red. Xueting Christine Ni 

Antologi med kinesiska sf-noveller. Mina favoriter var tidshoppsberättelsen ”The Last Save” av Gu Shi och ”Starship: Library” av Jiang Bo.

Böcker lästa i mars

Jag läste verkligen inte tillräckligt många böcker i mars för att ursäkta den här förseningen. 

Johan August Strindberg av Jan Myrdal 

Den här biografin över August Strindberg ingick i Natur och kulturs serie Litterära profiler där författarer skrev om andra författare. Jag har också Torsten Ekboms bok om Samuel Beckett. I en text på 60-talet så skrev Jan Myrdal att han aldrig skulle kunna skriva en bok om August Strindberg då författaren stod honom för nära. Till slut skrev han ändå denna. Det är en underhållande bok men jämfört med en del annat Jan Myrdal skrivit om August Strindberg ibland lite lättviktig. Men läsvärd.

Myrdal om vin av Jan Myrdal 

En samling vinkrönikor ur tidningen Vår bostad — Hyresgästföreningens tidning (Numera nedlagd och ersatt av Hem & Hyra) där Jan Myrdal hade en vinspalt från mitten av 90-talet och några år framåt. Det är rätt charmiga texter och man får sej en hel del kulturhistoria med på köpet. Gun Kessle har illustrerat. Jag läste den utökade pocketutgåvan. 

Gubbsjuka av Jan Myrdal 

Gubbsjuka är den svagaste av Jan Myrdals jag-böcker. Liksom den tidigare Inför nedräkningen så består den till stor del av tidigare publicerade artiklar som arbetats om och gjorts till en ny helhet. Detta fungerar i Inför nedräkningen och texterna växer tillsammans. Här funkar det inte. Det finns emellertid ett par riktigt starka avsnitt som det där Jan Myrdal sörjer sin hund som just dött. Hade jag satt samman en best of med Jan Myrdals texter så hade jag haft med den. 

Samma, mamma av Hanna Rajs 

"jag är väl rädd att mitt liv blir en vaka / och dikten aldrig lånar mig sitt stöd / för jag kan inte skriva dig tillbaka // för jag kan inte skriva dig tillbaka / som om du satt och vänta någonstans / men ändå är jag dum nog att försöka / att binda mina minnen i en krans" 

Under jorden i Berlin av Friedrich Strindberg 

“När han sedan ibland läste i en tysk tidning att judarna måste utrotas, för annars skulle de utrota tyskarna, eller att slutsegern kom så mycket närmare ju fler brittiska bomber som föll över de tyska städerna, så tyckte han att verkligheten var en ond dröm och hans egna upplevelser overkliga. Vad som står här kan väl ändå inte förnuftiga människor ta på allvar, tänkte han. Och att jag sitter här i ett mörklagt rum, för att inte utrotas som ohyra, det kan inte vara sant. Och om det ändå är sant, hur ska jag i längden kunna undkomma det vansinne, som gripit detta folk?” 

Övers. Britta Höglund 

Roman skriven på tyska 1943/44 om en grupp judar som gömmer sej i det nazistiska Berlin. Det här är en väldigt bra bok. Gavs i Sverige först ut under namnet Friedrich Uhlson. Friedrich Strindberg var son till Frida Uhl och Frank Wedekind men född när Frida Uhl fortfarande var gift med August Strindberg. Jan Myrdal såg till att boken gavs ut på nytt och skrev ett efterord.

Ur Rapport från medelsvensk stad: Västerås av Sture Källberg (1928 – 2026)

”Jag skriver av det jag tycker är värt att spara på och nu har jag sju skrivböcker med svarta pärmar fullskrivna med prosastycken och lyrik. En del av dikterna har jag hittat på själv, men det mesta är avskrift av andras dikter. Nedanför brukar jag anteckna var det har publicerats och när, namn på översättare och annat av intresse.
Ibland finns det små fina verser av mera okända förmågor som jag skriver av ur Folket. På tidningen VI:s tonårssidor hittar man ofta fantastiska dikter, inskickade av ungdomar mellan 15 och 19 år. Ungdomen har blivit mycket frimodigare nu än förr och det beror nog på den bättre skolutbildningen. Annars är det dikter av mera kända författare jag samlat, Ekelöf, Pasternak, Theoderakis, Vreeswijk, Rilke, Alvaros, Strindberg och många andra. Om Strindberg sa man i min ungdom att när han skrev för fullt så åt han lika mycket som två grovarbetare."

ur "Evigt kan inget leva. Gösta Lundwall" i Rapport från medelsvensk stad: Västerås av Sture Källberg

Läst i februari

​ 

Jag har just flyttat så det är därför det här inlägget är lite sent. 

Trots flytten så har jag fått en del läst. Bland annat har jag blivit klar med Jan Myrdals 90-tal. Mina favoriter av hans 90-talsböcker var Fem år av frihet, Inför nedräkningen och Maj. En kärlek.

Fjorton röster om Elsa Grave, red. Kristina Hallind, Eva Lilja, Anna Wieslander & Anna Pia Åhslund

Antologi utgiven av Elsa Grave-sällskapet. Som alla såna antologier lite ojämn men mestadels intressant.

 

Att leva i kinesisk by av Gun Kessle

Bok från 1972 som verkar rikta sej till skolungdom utgiven i Första fakta-serien. Andra titlar i serien är förhistoriska djur, Hur blommor lever och Ut i rymden. Att en sån här kinavänlig bok (även om texten är i en lite mer neutral ton än säj Siv Widerbergs Folkets kraft är stor från samma tid) kunde ges ut i en sån serie säjer en del om tidsandan. Det är i vilket fall rätt fantastiska foton.

 

Mexico — Dröm och längtan av Jan Myrdal (text) och Gun Kessle (bild)

Jan Myrdals och Gun Kessles sista reseskildring tillsammans. Rätt så underbar bok även om man kan ha invändningar här och där. Som på avsnittet om Frida Kahlo där hon avfärdas som konstnär efter att Jan Myrdal och Gun Kessle sett en utställning med hennes ungdomsskisser (som att bygga sin syn på Jan Myrdals författarskap enbart på Pubertet). Men mestadels en mycket intressant bok om Mexiko.

 

I de svartare fanors tid. Texter om litteratur, lögn och förbannad dikt av Jan Myrdal

Skriftställning 18. Som flera av de senare skriftställningsvolymerna en temavolym. Som samlar texter om litteratur från 1985 till 1997. Mycket Strindberg. Men också Ivar Lo-Johansson, Sartre, Simenon, Brecht, den norskamerikanska författaren Ole Edvart Rølvaag och flera andra. Jämnast av de senare volymerna i serien.

 

En kärlek av Jan Myrdal

En första kortromansversion av Maj. En kärlek (den sextio sidor långa texten blir i utökad form till de första 127 sidorna i Maj. En kärlek). Gavs ut som första volym i satsningen Veckans bok på förlaget Högmans. I serien kom en nyskriven kortroman ut varje vecka. Idén var att man skulle kunna prenumerera på serien samt köpa häftena på posten och i mataffärer. Tyvärr varade Veckans bok inte särskilt länge.

Eftersom jag har det här projektet med att läsa igenom Jan Myrdals författarskap i kronologisk ordning så kom jag att läsa den här strax innan den längre romanversionen vilket väl egentligen inte är att rekommendera. Det blev mest att jag jämförde versionerna. Dock tror jag att boken går bra att läsa för sej. Karolina Ramqvist sa i en intervju i Jan Myrdalsällskapets nyhetsbrev att det var denna tunna volym som fick henne att fastna för Jan Myrdal.

 

Maj. En kärlek av Jan Myrdal

“[Jan Myrdal] har en ursinnig effektivitet i språket, en klarsynthet inför människohjärtats frågor utan att bli kladdig eller lös.[…]Hos Myrdal känner man vad de upplever som om man upplevde det själv.”

Ester i Egenmäktigt förfarande.

En annan svensk författare Lena Andersson låter huvudperson i Egenmäktigt förfarande ge bort Maj. En kärlek till sin älskare (på omslaget till den utgåva av Egenmäktigt förfarande jag har så syns Veckans bok-versionen av En kärlek på omslaget). Bägge böckerna handlar om hur huvudpersonernas världsbild och deras kärlekar krockar med varandra. Maj. En kärlek är en ibland obehaglig bok om två människor som gör varandra illa trots eller på grund av att de älskar varandra.

 

Det odelbara ordet av Jan Myrdal

Skriftställning 19. Liksom del 18 en temavolym med texter om yttrande- och tryckfrihet och rasism från 1961 till 2000.

 

Springa med åror av Cilla Naumann

Svensk roman.

 

The Ministry for the Future av Kim Stanley Robinson

SF-roman om klimatändringar. Det finns ett par passager i romanen siom riktar sej direkt till läsaren på ett sätt som påminde mej om Utrota varenda jävel av Sven Lindqvist. Vilket i sin tur fick mej att tänka på ett stycke i Sven lindqvists Myten om Wu Tao-tzu: “Är social och ekonomisk frigörelse möjlig utan våld? — Nej. Är den möjlig med våld? — Nej.”

Dessa två metoder — med och utan våld — kan säjas här få sina talespersoner i Frank och Mary. Men till skillnad från i Myten om Wu Tao-tzu så verkar Ministry for the Future säja att förändring är möjlig vilket ger romanen en hoppfull ton trots katastroftemat. Jag läste den på engelska men den finns översatt som Framtidsministeriet.

 

The Complete Peanuts Vol. 4: 1957 — 1958 av Charles M. Schulz

 

Svenska radiopjäser 1968

Länge hade radiopjäser en stor publik och varje år kom ett urval ut i bokform. Det författarna vann i publik då förlorade de tyvärr i varaktighet. De flesta av radiopjäserna är bortglömda i dag. Här finns pjäser av Lasse O’Månsson, Sonja & Jarl Hammarberg-Åkesson och flera till min favority i volymen var Flickan och datamaskinen av Björn Runeborg.

 

TV-teater av Stefan Valmin

Bok från 1972 om TV-teater. Både svensk och utländsk. Ibland kan man undra varför en del av TV-teatern här säjs vara teater snarare än TV-serie som Hemsöborna. Liksom när man bläddrar i radiopjäsvolymerna är  min tanke dock mest hur mycket av det här som försvunnit ur vårt allmänna medvetande. När det begav sej sågs de här pjäserna/tv-serierna av en stor publik och nu är de flesta bortglömda.

 

 

Läst i januari

Året har börjat bra.

Tillståndet av Kent Andersson och Bengt Bratt

Pjäs från början av 70-talet. Rätt tidstypisk sådan på gott och ont. Det är en pjäs inne i pjäsen och stycket får liv när den kommer till det. Hade varit intressant att se uppsatt.

Normandie av Johan Attfors

”Så inspirerande att vara solen / helt enkelt hålla sig undan / långa tider, obemärkt / bakom nedfällda persienner”

Johan Attfors andra diktsamling.

Jakob fatalisten av Denis Diderot

Fransk 1700-talsklassiker. Mycket rolig. Den här var en sidequest i min janmyrdalgenomläsning då Jan Myrdal skrivit förordet till den utgåva jag har.

Mortal Thor Vol. 1: No Gods, No Masters av Al Ewing (text) och Pasqual Ferry (bild)

Det här seriealbumets undertitel är en gammal anarkistisk arbetarslogan. Vilket är förvånande för en superhjälteserie från Marvel. Thor i detta album har förlorat sin odödlighet, sina krafter och sitt minne. Och slåss mot strejkbrytare med hjälp av en vanlig hammare.

Tragedierna av Athena Farrokhzad

Tre pjäser som bygger på de antika dramerna Medea, Antigone och Perserna. De två första av dessa har jag tidigare läst och sett flera varianter av. Två av mina favoriter är Willy Kyrklunds Medea från Mbongo och Alfred Döblins ”Antigone”. Jag tyckte Athena Farrokhzad lyckades väl med bägge dessa. Men min största positiva överraskning här (kanske för att jag inte läst så många versioner av Perserna) var Persernas pris. Allt som allt en mycket bra samling pjäser.

Gäster hos Hagge av Hagge Geigert

”I publiken fanns förresten en gammal dam som en gång var familjen Myrdals barnsköterska i USA. Efteråt kom hon fram till mig och sa:
  – Allt som Jan har skrivit om hur elaka Alva och Gunnar var mot sonen är fullkomligt riktigt. Jag såg och hörde allting.”

Hagge Geigert berättar minnen från sitt program Gäst hos Hagge. Bland annat det med Jan Myrdal.

Häxornas försvarare av Jan Guillou

Bokcirkelbok. På ett ställe här skriver Jan Guillou att han först hade tänkt skriva en roman men när den historiska verkligheten visade sej vara komplicerad och inte hade en självklar hjälte så kunde han inte göra roman av det utan skrev ett reportage istället. Detta säjer något mindre smickrande om Jan Guillous romaner. Som reportage är det emellertid ofta intressant.

Inför nedräkningen av Jan Myrdal

Inför nedräkningen är en blandning mellan essä och roman (pamflettroman för att ta Espen Haavardsholms term) i lite samma still som Jan Myrdals genombrottsroman Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell. På senare år så har den fått en viss aktualitet då den tas upp både i De hemliga breven och i Stig Larssons Högt och lågt. Betydligt mer berömmande i den senare än i den förra.  "Den liksom utandas fågelsång. En sån där mitt-i-pricken-beskrivning av hur underbart det är att skriva" skriver Stig Larsson. Jag är mycket förtjust i den.

En fest i Liu Lin av Jan Myrdal (med illustrationer av Gun Kessle)

Den sista boken från Liu Lin. En epilog till böckerna om den kinesiska byn. Med Gun Kessles charmiga teckningar. Den här gavs ut som en specialbilaga till Aftonbladet Kultur (en veckotidning gjord av Aftonbladets kulturredaktion) och jag har lyckats behålla mitt ex sen dess. Nu läste jag den till sist i bokform. Men den visade sej inte skilja sej mer än i detaljer från Aftonbladet Kultur-versionen. Förutom att ett recept från Gun Kessle saknas i boken.

Jules Verne-magasinet: En antologi redigerad av Jan Myrdal

”Vi har bägge nyligen läst Jan Myrdals antologi ur Jules Verne-magasinet (Wiken) och är lika hänförda och överraskade av kraften och den höga kvaliteten i dessa texter från ett svunnet fyrtiotal.”

Ur ”Lars Gustafsson” i Relief: författarporträtt av Crister Enander

Jag har en vän som påstår att det här är den sämsta antologin han har läst. Han håller alltså inte med Crister Enander och Lars Gustafsson ovan. Och de gamla science fiction-novellerna i boken är rätt så torra och fyrkantiga. Dåliga översättningar av noveller tagna från b-laget av de amerikanska sf-novellmagasinen. Men det är också det som gör boken intressant. Att dessa rätt så torftiga dåligt översatta (och ibland omilt förkortade) noveller med idéer som behandlats bättre av andra ändå lyckades nå och fängsla sin tids svenska läsare. Och några av novellerna har ändå en kraft som lyser igenom (dessa hade jag gärna haft nyöversatta även om jag förstår poängen med att visa novellerna så som de mötte sin publik). Liksom Meccano-boken så är den här antologin en slags pendang till Barndom-sviten.

När morgondagarna sjöng av Jan Myrdal

När Jan Myrdal hade haft sin hjärtoperation så ska hans förlag ha legat på honom för att skriva kontrakt för en fjärde bok i Barndom-sviten. Det här är inte den boken (även om det är möjligt den skrevs på det kontraktet). Men det är en självbiografisk roman som utspelar sej några år efter den självbiografiska romantrilogin. Så det blir lätt att man jämför den med Barndom-böckerna. Som den inte är riktigt i nivå med. Men det är ändå en riktigt bra roman. Och en av dem jag tyckte växte vid den här (gen)omläsningen.

André Gill av Jan Myrdal

En samling karikatyrer eller charger av den franske 1800-talstecknaren. Till varje bild kommer kommentarer av Jan Myrdal. Ofta utförliga som en slags miniessäer om personerna som André Gill avbildat. Jan Myrdal får ofta kritik för att skriva om obskyra historiska händelser. Senast såg jag detta i en text om Den onödiga samtiden i DN häromåret. Men man lär sej en hel del om historia när man läser Jan Myrdal. Det franska 1800-talet blir mer levande. Mindre dunkelt.

Drömmen om det goda samhället: Kinesiska affischer 1966 — 76 av Jan Myrdal

En museikatalog från en utställning på Folkens Museum Etnografiska med Jan Myrdals och Gun Kessles samlingar från kulturrevolutionen. Utställningen fick mycket och hård kritik när det begav sej. (Ett svar på en del av denna från Jan Myrdal hade rubriken ”Liberaler har mycket att lära om åsiktsfrihet”). Jan Myrdals syn på kulturrevolutionen var egentligen inte helt entydig. Han var entusiastisk till en början och såg den som ett sätt för Kina att undgå att gå samma väg som Sovjet: Men efter störtandet av de fyras gäng blev han mer kluven. Han hade också kinesiska vänner som råkade illa ut under kulturrevolutionen. I texten i den här katalogen skriver han att det var ett misslyckande att låta studenter och intellektuella arbeta på landsbygden. Ändå hamnar han till slut i nåt slags försvar för kulturrevolutionen. Vad man än tycker om kulturrevolutionen så har dessa affischer ett historiskt intresse. Katalogen är tyvärr lite för liten för att affischerna ska komma till sin rätt. 

La Cheffe: Roman om en kock av Marie NDiaye

Fransk roman om en kvinnlig kock. Jag tyckte mycket om denna.

Det oföreställbaras vinge av Göran Sonnevi

”Alltid dessa sjukhus   I Gaza.   I Vietnam   Minns hur jag gick med bössan i hand, under karnevalen i Lund 1966, för FNL, och vädjade om bidrag   Jag sade något om att sjukhus bombats där   Minns misstron jag mötte   Sanningen söker oss, med sin oro”

Honung och ättika av Anne Tyler

Den här romanen ingick i en serie där författare skrev moderna versioner av Shakespeare. Bland de som skrev böcker i serien märks bland andra Margaret Atwood och Jeanette Winterson (hennes bok har jag läst). Anne Tylers bok bygger på Så tuktas en argbigga (Shakespeares omarbetning av 10 things I hate about you). Den är rätt underhållande men kanske inte bästa valet som min första bok av Anne Tyler.

Läst i december

Förra året så läste jag 170 böcker. Ett dussin av dem läste jag förra månaden.

Alva: ett kvinnoliv av Sissela Bok 

En bok om Alva Myrdal skriven av hennes äldsta dotter.

Jan Myrdal: En kronologisk bibliografi 1943 — 1992 sammanställd av Erik Edwardsson, Erik Göthe, Hans Gabrielsson och Ann Tobin
​”Det är därför det gjorde mig glad när man började arbeta på en ny, rättad, uppföljd och utarbetad bibliografi. Det är nämligen så att jag har en dagdröm. Någonstans i det okända därbortom muren finns en ännu ofödd — som är som jag var när jag var femton, sexton och började på allvar upptäcka det skrivna. Lika surrig, lika osäker, famlande och krånglig kanske men någon som också letar sig fram, ser efter, läser gamla lägg, följer orden. Det skall gå att få fram vad jag skrivit.”
ur Inför nedräkningen av Jan Myrdal
Kan man egentligen säja att man läst en bibliografi? Under min kronologiska genomläsning av Jan Myrdals författarskap har jag åtminstone använt mej av denna. Men nu har jag nått tiden efter denna bibliografis slut. (Bibliografin bygger vidare på den tidigare Jan Myrdal: Kronologisk bibliografi 1943 — 1976 sammanställd av Britta Lena Jansson.)

Bortom berg och öknar: Tre klipptempel vid Sidvägen av Gun Kessle (bild) och Jan Myrdal (text) Museikatalog från en utställning av Gun Kessle på Östasiatiska museet. Trots titeln anknyter utställningen till boken Bortom bergen och inte Bortom berg och öknar. 

När Västerlandet trädde fram av Gun Kessle (bild) och Jan Myrdal (text)
"Det här är en bok att bläddra i" skriver Jan Myrdal i det andra kapitlet i den här boken med foton på norska och franska medeltida kyrkor. Och det är det verkligen. Det är också en mycket mer bläddervänlig utgåva än den första versionen av boken: Ondskan tar form. Och först tänkte jag därför hoppa över att läsa om Ondskan.... Men skillnaden mellan texterna är tillräckligt stor för att det känns att det var lönt att läsa bägge.

Poeten Myrdal av Jan Myrdal 

"Enfaldens heliga fusiljärer / låter nackskjuta andens partisaner / under den estetiskt tuktade / kyligt översnöade prydnadsboken / vid dårskapens vindsvepta vinterväg." 

Tidens ålder av Jan Myrdal

Sextonde volymen i skriftställningsserien. Samlar texter från 1983 till 1991. Det är märkbart hur mycket trögare det är att läsa den här än den föregående volymen i serien En annan ordning trots att stora delar av volymerna täcker samma tid. Men En annan ordning hade en mer litterär inriktning medan Tidens ålder huvudsakligen innehåller politiska texter. Och Jan Myrdals politiska sida är vid den här tiden ofta rätt trist läsning. Också när han har rätt. Vilket han har ibland som i motståndet mot Irak-kriget. Vid den här tiden börjar debatten om "vänsterns skuld". Och även om det naturligtvis finns en del hos "vänstern" man kan kritisera i allmänhet och hos Jan Myrdal i synnerhet är det intressant att notera att idén om vänsterns skuld åtminstone i Kay Glans fall används för att legitimera just USA:s invasion av Irak.

5 år av frihet av Jan Myrdal

En gigantisk bok rent fysiskt och rätt så stor på andra sätt med. Har undertiteln "1830 — 1835: Daumier & Grandville mot bankirernas kung Päron". Innehåller politiska skämtteckningar av de två nämnda konstnärerna och några till samt en del texter om tecknarna. Teckningarna är återgivna i originalstorlek. "Rasande fina bilder" som Jan Myrdal skriver. Jag minns när den gick på rean i mitten av 90-talet och det var en stadigt minskande hög av den i bokhandeln och jag satt med två vänner och fikade och pratade om att kanske köpa den trots det även efter rean höga priset. "Det är mycket bok för pengarna" som en av dem sa.

Det nya Stor-Tyskland av Jan Myrdal

Sjuttonde volymen i skriftställningsserien är en temavolym om Tyskland. Samlar texter om landet från 1956 till 1992.

The Mystery of the Meanest Teacher: A Johnny Constantine Graphic Novel av Ryan North (text) och Derek Charm (bild)

Stalins fotografer: Pressbilden som vapen under den första femårsplanen 1929 — 1932 av Torsten Palmær, Jan Myrdal och Olle Stenholm

(Ja, den första femårsplanen tog bara fyra år.) Foton från Sovjetunionen. De var en del av propagandan så man får ta deras källvärde med en nypa salt men det är en fascinerande bok att bläddra i. 

Jag läste den som del i mitt Jan Myrdal-projekt. Ofta kallas och avfärdas Jan Myrdal som stalinist. Jag tycker inte det är en riktigt rättvis beskrivning. Den här boken är emellertid inte bästa argumentet mot den benämningen.

Till vildingarnas land av Maurice Sendak

Hittade ett slitet ex av den här i mitt lokala biblioteks 'ta en bok lämna en bok'-hylla och fick lust att läsa om den. Det är en mycket charmig bok.

Maigret på nattklubb av Georges Simenon

Kriminalroman. Också den här läste jag med inspiration från mitt Jan Myrdal-projekt då Jan Myrdal flera gånger skriver om Simenon. Det var min första Simenon. Den var rätt okej.

Konungens återkomst av J. R. R. Tolkien

Sista delen i Tolkiens klassiska fantasytrilogi. Jag började läsa trilogin när jag var typ tio men gav upp. Nu fyrtio år senare är jag äntligen klar. 

Poeten Myrdal

”​Jag stack hemifrån när jag var sexton år. Under de fyra åren därefter kom jag att se ett inte föraktligt antal polisstationer från insidan.[…](Mitt påstående att jag skrev dikter gjorde mig dessutom än mer suspekt. Dikt, horsbrott, samhällsomstörtande verksamhet och yrkestiggeri är för den normale polismannen synonyma begrepp.)”

ur Söndagsmorgon av Jan Myrdal

I sin ungdom skrev Jan Myrdal förutom romaner, noveller och pjäser även poesi. Emellertid blev inga av hans diktsamlingar antagna av förlagen (senare när han var en etablerad författare gav Jan Myrdal ut prosa- och diktsamlingen Pubertet som han skrev redan 1947). En hel del dikter publicerades dock i tidningar och tidskrifter på 1950- och 60-talet.

Nu har det kommit ett urval av dessa dikter som första häftet i Jan Myrdalsällskapets skriftserie: Poeten Myrdal. Redigerat av Anders Mård som också skrivit förordet och intressanta kommentarer till en del av dikterna. Det 32-sidiga häftet är illustrerat med bilder av Jan Myrdals livskamrat Gun Kessle.

Här finns dikter från 1947 (en dikt från Pubertet – samma dikt som jag valde att citera ur i min genomgång av mina lästa böcker i januari i år) till 1966 (dikten ”Ståndrätt” som här feldaterats till 1970 då den också publicerades i en annan tidskrift, flera av dikterna här har tryckts mer än en gång). 

Att häftet ger ett lite splittrat intryck är oundvikligt. Då det är dikter från olika stadier av poeten Jan Myrdal. En av dikterna är direkt dålig. En hyllningsdikt till den östtyska ungdomsorganisationen Freie Deutsche Jugend på tyska. Men de flesta av de andra dikterna är om än lite kantiga rätt så bra.

En del av dikterna här har tidigare funnits tryckta i Ett femtiotal och i olika Skriftställning-volymer men ungefär hälften var nya för mej. En dikt den arturlundkvistiga ”I vädurens tecken” har aldrig tidigare publicerats.

Här finns kärleksdikter och politiska dikter och dikter som ”Vi är inte ensamma” (som vi får i två olika versioner samt en fransk tolkning) som är både och.

Jan Myrdal-läsaren kommer att känna igen en del teman från Jan Myrdals skriftställarskap. Som i ”Stormannen” och ”Dagsmarscherna” om att det är folket som skapar historien: 

”Ja, de brända byarna finns kvar.

och de dräptas arbete är inte borta.

Men var finns härförarnas soldater?

Ökenvinden har längesedan suddat ut deras spår.

Stupade i främmande jord

flöt deras gravar bort i snösmältningen.

Glömda och övergivna.

Ett genomborrat bysantinskt guldstycke i en 

       sörmlandsåker.”

(Ur ”Dagsmarscherna”)

Varför slutade då Jan Myrdal skriva dikter? I en text från 1966 (samma år som den nyaste dikten i Poeten Myrdal) så skriver han att den som skriver lyrik kan röra sej friare än den som gör film men att ”Lyrikens frihet är även den i högsta grad skenbar. Dess publikunderlag för litet.” Men det är nog också så som Jan Myrdal säjer i en dokumentär att han inte skriver dikter för att andra gör det bättre. Det är knappast en slump att häftets allra bästa dikt är en berättande dikt: ”En berättelse om Heinz som sköts i fälttågets andra år”. Det är en dikt skriven i en lyrisk tradition (Heine, Brecht) och med vokalrimmande slutord. Men man skulle lätt kunna tänka sej den omgjord till en novell eller skriftställning.

”En berättelse om Heinz som sköts i fälttågets andra år” är som flera andra dikter i Poeten Myrdal ursprungligen från diktsamlingen I vädurens tecken (1952/1953). Den blev refuserad men Stig Carlson (poet och redaktör för Lyrikvännen) rekommenderade den för utgivning. Den var alltså rätt nära att komma ut. 

Hade Jan Myrdal debuterat med den diktsamlingen så är det mycket troligt att han skrivit fler dikter och blivit en bättre poet liksom hans prosa efter hand blev bättre (”Dock kanske man inte är så mycket bättre än andra./(Kan ju inte undgå att påverkas av det andliga klimatet.)/Men man blir väl med tiden,/med hårdheten, skickligheten och kunnandet./Och då ska det, fan ta mig,/spelas upp en annan musik.” ur ”Kvällstankar över nyare svensk litteratur” (1955)).

Poeten Myrdal bjuder på ett smakprov på en väg som skriftställaren Jan Myrdal inte fortsatte på. Det är ett mycket intressant häfte. En passande och lovande inledning på Jan Myrdalsällskapets skriftserie.