Antologier och avslutande anekdot

Det är inte bara genom sina egna verk som Brian Aldiss haft inflytande på science fiction-genren. Han har också varit aktiv inom fandom och genom att ge ut antologier.

 Jag har fyra antologier som Aldiss sammanställt. De är av lite olika sort. Decade the 1950's, med Harry Harrison som medredaktör. En serie med sf ur olika decennier. Det finns en mwd 40-talsnoveller och en med 60-talsnoveller. Jag har skrivit om antologin HÄR mest om Katherine Macleans novell "The Snowball Effect" i vilken (för att använda Aldiss beskrivning i Billion Year Spree) "I swear, the Watashaw Sewing Circle takes over America".

  The Year's best science fiction no. 4
Årlig antologiserie. Också här är Harrison medredaktör. Här är noveller från 1970. En av novellerna heter "'Franz Kafka' by Jorge Luis Borges". Den är skriven av Alvin Greenberg. Antologin innehåller även noveller från utanför det engelska språkområdet.

  The Penguin World Omnibus of Science Fiction.
 Med svenske Sam J. Lundwall som medredaktör.
 Antologi från 1986 med SF-noveller från 26 länder. Tjeckoslovakien, Kina, Norge, Uruguay, Ghana med mera. Sverige representeras av en novell av Bertil Mårtensson.

  All About Venus, redigerad med hjälp av Harrison.
En temaantologi om Venus. Inleds med en text av den svenske vetenskapsmannen Svante Arrhenius.

Låt oss sluta denna Aldiss-vecka med att genom en anekdot som Sven Christer Swahn berättar i 7 × framtiden ge Aldiss själv ordet. Det är på en sf-kongress i Stockholm på 70-talet. Aldiss får frågan "Kan sf påverka framtiden, förändra våra liv? Aldiss ropade till svar: 'We are sitting in this hall- right! - sf has changed our lives.'"

Frankenstein i frihet

"Mot min vilja höll jag fortfarande blicken riktad mot den titaniska, utsträckta gestalten framför mig. Kroppen hade satts samman av mer än ett kadaver. Hudfärgen varierade och ärr som purpurröda rep löpte kors och tvärs över hela anatomin så att man påmindes om ett slaktardiagram. Jag kunde se att de förbättringar som skisserats på svarta tavlan hade genomförts, de omändrade organen var på plats."
(övers. Sven Christer Swahn)

I samband med att Brian Aldiss arbetade på sin sf-historik Billion Year Spree, där Mary Shelleys roman Frankenstein får ett eget kapitel, skrev han även hommagen Frankenstein Unbound, Frankenstein i frihet på svenska.
I den hamnar en man från 2200-talet i Mary Shelleys tid pågrund av tidskred (som jordbävningar fast med tid ungefär). Han hamnar också i Victor Frankensteins tid trots att Shelleys roman utspelar sej ett sekel tidigare.

Science fiction betyder ju vetenskapsfiktion. Här är vetenskapen i ordet närmast litteraturvetenskapen. (Aldiss har gjort fler försök i lit sci fi-genren, med hommager på H. G. Wells, H. P. Lovecraft och i denna romans uppföljare Dracula Unbound, Bram Stoker). Omdiktningen av berättelsen blir till en slags läsning. Ett nytt försök att få liv i Varelsen som är frankensteinmotivet.

Romanen är ändå mer en spännande äventyrsberättelse än en undersökning av detta motiv. Men den lyckas med att bygga sin berättelse av den gamla berättelsen.

Brian Aldiss och film

Tre gånger har det gjorts långfilm på berättelser av Brian Aldiss. Låt oss ta de kronologiskt:

Frankenstein unbound Roger Cormans film bygger på Aldiss roman med samma namn. Den kommer vi att prata mer om i morgon.Handlingen befinner sej inte så långt från romanen. Men Corman var en b-filmsregissör och det här är en b-filmsversion av Aldiss berättelse. En underhållande b-film.

A. I. I Billion Year Spree så beskriver Aldiss Stanley Kubrick i en not som en av sin tids viktigaste science fiction-berättare. Detta läste Kubrick och tog kontakt med Aldiss. Kubrick och Aldiss började arbeta tillsammans på ett manus som byggde på Aldiss novell "Super-toys last all summer long". Det är en kort novell, närmast en vinjett. Aldiss och Kubrick blev oense. Framförallt om hur mycket filmen skulle likna Pinocchio (eller "fucking Pinocchio" som Aldiss brukar säja i intervjuer om filmen. Kubrick dog innan han hann göra filmen och Steven Spielberg kom att regissera den. Han minskade inte direkt på det srntimentala pinocchio-temat. Filmen är väl sådär men gav oss åtminstone Jude Law som robothallick - en roll han var född att spela.

Brothers of the head Jag har Aldiss 70-talsroman Brothers of the head men jag har inte läst den (jag har ytterligare två olästa Aldiss-böcker, jag kommer som regel att hoppa över de olästa böckerna i min genomgång av min boksamling). Den handlar om ett par siamesiska tvillingar som blir rockstjärnor. Filmatiseringen är gjord som en fejkomentär och verkar rätt spännande.

Billion Year Spree: science fiction-genrens historia

"God[...]is an absentee landlord, and his lodgers scheme to take over the premises."
Brian Aldiss om Frankenstein

Billion Year Spree (1973) av Brian W. Aldiss (dubbelw:et är med på en del blcker på andra inte) har undertiteln "The history of science fiction".

När Aldiss beskriver vad som utgör genren går han inte bara efter dess innehåll utan också dess form. Och menar att sf har sitt ursprung i skräckromantiken.
Första kapitlet ägnas åt Mary Shelleys Frankenstein. Som säjs vara den första riktiga science fiction-romanen. Även om den också säjs ha en fot kvar i thegothic/skräckromantiken.

Det finns en utökad omarbetad utgåva med den mindre lyckade titeln Trillion Year Spree. Men den har jag inte läst. Men denna den ursprungliga är mycket intressant.

(Det här inlägget ingår i en serie där jag går igenom alla böckerna i min boksamling, en och en, i alfabetisk ordning.)

Noveller av Brian Aldiss

"This is where I sing the science fiction blues. This is my kind of music. I work in an underprivileged, underrated medium, sure, and even within that medium my style offends a whole lot of people. See, I don't mind that antagonism any more. Maybe it powers my typewriter. You have to have something to create against, right?"
ur förordet till Last orders av Brian Aldiss

Som de flesta författare i allmänhet och sf-författare i synnerhet så har Aldiss skrivit många noveller. Jag har tre novellsamlingar, två på engelska och en på svenska. Och förutom det flera noveller i olika tidskrifter och antologier.

Den svenska samlingen Vem kan ersätta människan? ger ett bra smakprov på olika sorters Aldiss och kan rekommenderas som en bra ingång till författarskapet.

The Hand-Reared Boy

Brian Aldiss är science fiction-författare. Men hans största försäljningssuccé hör till en annan genre.
The Hand-Reared Boy var mycket omtalad när den kom 1970. Den nämns till och med i en av Carry on-filmerna (populära mycket lågbrynta engelska komedier). Boken skildrar Horatio Stubbs sexuella biografi. Mestadels masturbation.
Med sina syskon och med familjens hembiträde och med många pojkar på en internatskola.

Man kan förstå att boken sålde bra. Den är inte bara oanständig - vilket den är, mycket - den är också underhållande.

Aldiss gjorde två uppföljare. Tvåan i serien A Soldier Erect har jag också läst. Den är inte lika bra men Aldiss själv hållet den högt.

Rapport om sannolikhet A

"'Här har vi en lång och alltmer pedantisk beskrivning av en medioker målning som hänger i vagnslidret. Dessutom har den redan beskrivits en gång, och det räckte mer än väl. Den saken måste ligga helt utanför vårt huvudintresse.'
  'Tror du det?' sade Midlakemela neutralt." (övers. Sam J. Lundwall)

Rapport om sannolikhet A publicerades i sf-tidskriften New worlds 1967. Men den skrevs 1962. Den här försenade publiceringen är ett öde den delar med flera science fiction-böcker i den experimentella nya vågen på 60- och 70-talet.

Boken börjar med att mycket detaljerat beskriva en stuga och två personer i denna stuga. Det visar sej att de bevakas av folk från en annan dimension. De i sin tur är också betraktade

Romanen är inspirerad av den nya franska romanen och författare som Alain Robbe-Grillet och Michel Butor (Aldiss nämner även Marguerite Duras när han skriver om boken i en essä).
Butor har jag själv inte läst men Robbe-Grillets böcker innehåller ofta väldigt detaljerade beskrivningar av möbler och katter och annat.

Genom att lägga till de utomdimensionella observatörerna så ger Aldiss ett skäl till denna hos Robbe-Grille oförklarade överdrivna beskrivning. Så undrar en av observatörerna om vattnet kokar i samma temperatur i det kontinuum de granskar.
Resultatet är en fascinerande berättelse. Ett osannolikt lyckat äktenskap mellan den franska nya romanen och science fictions nya våg.

Cryptozoic!

Cryptozoic! (1967, ibland under titeln An age) av Brian Aldiss är en slags tidreseroman. Den är ambitiös men rätt ojämn.

I Nova science ficrions minnesnummer över Sven Christer Swahn (1/2005) finns utdrag ur Swahns marginalkommentarer i ett pocketexemplar av Cryptozoic:
"Som i Hothouse: deckarkomposition (lång slutförklaring) - en brist."
"Den stora djungeln, här som juratid - och därifrån i häftig kontrast, den stora staden (s. 54)"
"En höjdpunkt: besöket i gruvbyn 1930. Oförmågan att ingripa, plastiskt framställd: sf:s fördelar."
"Tidsessän förvandlas till tidspatrulläventyr. 'He was going to patrol the past' s. 94."

Gråskägg

"men någonstans inom mig finns någpt vesslelikt som gör en världsomfattande katastrof till en personlig triumf.[...] Kanske är det tillfredsställelsen i att aldrig kunna bli en gammal stofil. Även om jag blir hundra år gammal kommer jag att tillhöra den yngre generationen." (övers. Torkel Franzén)

Undergångsberättelsen är kanske den mest engelska av undergenrer inom science fiction. Och Gråskägg (1964) av Brian Aldiss är en mycket engelsk roman.
Den skildrar en värld befolkad enbart av gamla människor då mänskligheten blivit steril. Det är en långsam lite vemodig skildring.

Den gavs ut som nr 10 i Askild & Kärnekulls science fiction-serie. De skulle även ha gett ut Aldiss Barefoot in the head (som Barfota i huvudet) om ett framtida jrig som förs med hallucinogena droger som vapen. Det blev tyvärr aldrig av.

(Det här inlägget ingår i en serie där jag skriver om böckerna i min boksamling, en i taget i alfabetisk ordning.)

De mørke lysår av Brian Aldiss

 
Merparten av Brian Aldiss bättre romaner finns på svenska. Men vill man läsa Dark light years så får man antingen gå till originalet eller läsa den danska översättningen. Jag har den på danska.

SV Science fiction var en billighetsserie med sf på Stig Vendelkærs forlag. Som synes försökte de sälja genren ned att den var "mere spændende end nogen kriminalroman". På en kupong i slutet av boken, där fyra kuponger ger innehavaren en gratis bok i serien, har man också möjlighet att vinna en månresa "med først afgående ordinære rute- eller rummaskine. Lottdragningen ska äga rum vid årsskiftet 1973-74. Undrar om vinnaren blev nöjd med sin månresa.
Bokserien gav ändå ut en hel del bra böcker.

De mørke lysår handlar om ett rymdskepp som kommer till jorden. "Et rumskib, højt belæsset med lort." Inuti finns flodhästliknande rymdvarelser som tycker om att bada i sin egen avföring. Dessa utsätts för experiment. Rymdvarelserna visar sej sakna smärta.
Det är en roman som klarat åren väl. Det vore intressant med en djurrättsfilosofisk läsning av den.

Drivhuset

"De ursinnigt hungrande träden sträckte sig uppåt och svängde sina grenar. Tandlika rötter rullade upp sig. Väldiga nässlor skakade sina skäggiga huvuden. Kaktusvarelser kröp närmare och avfyrade sina pilar. Klätterväxter slungade klibbiga lasson mot fienden." (övers. Sven Christer Swahn)

Drivhuset (Hothouse (1962)) är den första riktigt bra av böckerna jag tagit upp denna Aldiss-vecka. Påminner tematiskt om Aldiss genombrottsroman Non-stop (som också är bra men som jag inte har).

Den skildrar en värld där växtligheten tagit över jorden och vi får följa en grupp människor - eller snarare en grupp av människans efterträdare. Små gröna varelser.

Aldiss ger en levande bild av denna framtida drivhusvärld.

Den kom på svenska i Sven Christer Swahns sf-serie på Bernces. Enligt Swahns förord är den svenska översättningen en ny version som på inrådan av Aldiss strykit en scen ur originalet: "Den upplaga ni håller i händerna nu är alltså en auktoriserad världspremiär."

Primal urge

Det kan vara svårt det här med hur man ska förhålla sej till det motsatta könet. På senare tid har vi kunnat läsa om hur norska författare fantiserar om att ha sex med varje cyklop de möter och hur resenärer önskar de kunde tala om för kvinnor att de är fulsnygga. Tänk så mycket enklare livet vore om vi hade plattor i pannan som talade om hur pass attraherade vi är av varandra.

Detta händer i Brian Aldiss roman The Primal Urge (1961). Den brittiska regeringen beslutar att alla människor ska ha en ER, en Emotional Register. Den gör att man kan se om den som har den vill ha sex med den den träffar.

Boken utspelar sej 1961. Vilket gör hela scenariot mycket osannolikt. Men det är en satir där man ser samtida brittiska personligheter reagerar på nymodigheten.

En och annan av dessa känner också den nutida svenska läsaren igen. Som Aldous Huxley (som gett Aldiss tillåtelse att använda honom). Men många är åtminstone för mej okända. Och man tänker att så här måste det kännas att läsa en svensk nyckelroman för en engelsk läsare.

Och till skillnad från med boken i förra inlägget så har jag den inte i originalutgåva utan i en ful senare utgåva.

The Male Response

"The full moon hung like an undescended testicle in the belly of the sky. A pack of jackals laughed with the shrill abandon of schoolgirls reading de Sade."















The Male Response (1961) är en lite udda bok. Den ingick i en sf-bokserie utgiven av det lätt pornografiska förlaget Beacon Books. I den fanns sf-romaner i versioner som förbättrats med fler sexscener eller bara fått mer lockande omslag.

Bara ett par av böckerna var originalromaner. Aldiss The Male Response var en av dem. Den handlar om en engelsman som åker till ett fiktivt afrikanskt land för att installera en datamaskin. Av någon anledning försöker sen alla kvinnor där förföra honom.

Boken är egentligen inte science fiction. Det är en mycket rasistisk roman även om den verkar tro att den är progressiv. En välvillig beskrivning vore att den är som en oanständig version av Press-stopp av Evelyn Waugh. Men trots en del lustiga passager så är den endast intressant som en tidsspegel.

The Brightfound Diaries - en samling kåserier om en bokhandel

"One of the most endearing features of book trade is its galaxy of titles, all gallimaufried together. Notice how many facets of human existence lie cheek by jowl in the booksellers' lists:
              Carr, T H, Power Station Practice
              Carriage of Goods by Sea Act
              Carroll, L, Alice in Wonderland
              Cary, M, A History of Rome
              Casanova, J, Memoirs"

Brian Aldiss är mest känd för sin science fiction. Men hans debutbok är en samling betraktelser om när han arbetade i en bokhandel.

Boken kom ut 1955 när Aldiss var 30 år gammal. Den hade börjat som en serie kåserier i en bokhandelstidning. 

Den framtida sf-författaren märks här och där. Då Aldiss funderar om sf-genren och om framridens böcker.

Jag har den i en utgåva som ingick i en serie med flera nyutgåvor av Aldiss böcker.

(Det här inlägget ingår i en serie där jag skriver om böckerna i min boksamling, en i taget i alfabetisk ordning.)