Det stora enklas dag

"Poesins vägar går genom sprängningar av vackertheter."
Gunnar Björling

Gunnar Björling har jag mest läst i detta urval av Bo Carpelan. Det stora enklas dag har undertiteln "Dikt och prosa" men det är mest dikt. Boken är cirka rop sidor lång. Och innehåller dikter ur tjugoen diktsamlingar.

Titeln är tagen från en dikt i Solgrönt (Denna mycket björlingska titel). Och Solgrönt är väl representerad i urvalet. 32 dikter jämfört med 13 från Det oomvända anletet.
Mitt ex av Det stora enklas dag är vältummat. Jag läser ofta i den. Boken kommer 1975, jag har pocketutgåva från 1986.
Det finns fler urval av Björlings dikter. Björling satte samman några själv. Dessa gavs på 90-talet ut i två band. Men det finns inget i tryck.

De flesta torde vara eniga om att Björling är typ bäst. Att man inte kan gå till närmsta bokhandel och köpa hans samlade dikter, eller åtminstone ett urval är så klart en skandal.
Som bevis på att Björling är bäst (Exhibit A, your honor) se nedanstående dikt ur Solgrönt:

Jag skall inte skrika idag
jag skall inte säga mitt ord som gick sönder
jag skall bara lyfta min penna från papperet
och gå stilla
eftertänksamt
härifrån och hit.

Det oomvända anletet

Jag ärvde två diktsamlingar av Gunnar Björling från mina föräldrar. Efter att jag läst Korset och löftet så läste jag även den andra Det oomvända anletet. Den är från 1939 och var lite mer som jag föreställt mej Björling. Fast även denna var rätt så religiös. (Undrar om det kristna hos Björling tonats ner.)

En av mina favoritdikter ur samlingen:

Var dag är en bubbla
en glädje, en tår
var dag är en bubbla
en virvel som slår
eller en glömdhet, den vilar
uppå mig en gång.
Var dag är en bubbla
och brister.

Korset och löftet av Gunnar Björling

"Humoristiskt är livet, för allvarligt att tas sentimentalt. Men löjligt. Patos-stort. Groteskt!
  Som Gud."

Korset och löftet är den finlandssvenska poeten Gunnar Björlings andra diktsamling från 1925. Jag ärvde boken av mina föräldrar. Och läste den för några dagar sen.
Jag har läst Björling tidigare men mest i urval. Och urvalen brukar inte ha så mycket av hans tidiga dikter. Samlingen är mer religiös än jag hade trott (titeln borde väl i och för sej ha vart en ledtråd).

Björling är en av det svenska språkets viktigaste modernistiska poeter. Men hans modernistiska period brukar läggas efter Korset och löftet. Emellertid är dikterna redan här rätt så märkliga. Och nog känner man igen den äldre Björling.

Samlingen inleds med tre citat som motton, ett av Mohammed, ett av Edith Södergran och blygsamt nog ett ur Björlings förra första samling.
Mitt ex har även ett annat Björling-citat i början av boken. Ditskrivet med blyerts av den som gett bort boken till den som ägde den innan mina föräldrar. Denna tidigare ägare har strukit under flera rader i samlingen och ibland kommenterat dem i marginalen.
Hon har bland annat strukit under meningen "Mödorna är lek och klarast är det svårförstådda" och skrivit i marginalen: "?!Ja insett d. 12/12 - 47".

Liksom denna tidigare ägare tycks ha gjort så tycker jag mycket om boken.
Låt oss avsluta med en aforism som hon också strukit under och utropsteckenförsett och en av dem som jag hade läst förut:
"Le — det är glömma grimasen."

Ärret efter drömmen av Horace Engdahl

En anledning till Horace Engdahls framgång är hans torra lite livlösa stil. Något som smakar så träaktigt måste vara bra för en, tyder på lärdom.

Krocken mellan Engdahls egna prydliga stil och dragningen till bombastiska genrer som romantiken och högmodernismen kan ibland bli smått komisk.

När det kommer till romantiken är Engdahl emellertid uppenbarligen kunnig och ibland lever till och med hans språk upp lite när han skriver om detta ämne.

Kommer man förbi hans tråkiga språk så finns det en del intressant i artikelsamlingen Ärret efter drömmen som samlar texter publicerade mellan 1989 och 2004.
Som när han läser den en gång så populära Corinne av Madame de Staël. Enligt Engdahl så tar det bara en 400 sidor innan man kommer in i verket och får uppleva glädjen av en död klassiker som vaknar till liv.
Å andra sidan avslöjar han sej i texten om Fänrik Ståls sägner som en tråkmåns inte bara till stil utan också i sin litterära smak - Runeborg "ger oss den största gåvan, fädernas tårar" (jomen).

Det finns flera motsäjesfulla sidor i Engdahls skriftställarskap. Som denna hans förkärlek för föråldrade verk. Han hävdar att det som är verkligt stor konst aldrig nått sin största verkan i sin samtid. Ändå sysselsätter han sej inte sällan med författare som ingen längre läser. Och ofta är det då han är som mest intressant.

I slutet av en essä om Stig Larsson, ett förord till ett norskt urval, så synar Engdahl för en kort stund kritiskt själva grundstenen i sin litterära syn om att bra litteratur är den som överlever sin samtid. Men annars härskar synen om skrivandet som en strid mot omvärlden och publiken i större delen av Ärret efter drömmen.

Författarens förakt för publiken blir av och till här närmast en fix idé och snedvrider annars bra texter om både Gunnar Björling och Denis Diderot. Den senare är i stort en upprepning av essän om Jakob fatalisten i Beröringens ABC. Fast här är det läsdramat Ramaeus brorson som ägnas mest utrymme.

Texterna i Ärret efter drömmen är oftast fullt läsmöjliga och med tanke på ämnena så är boken lättläst.

Men ändå - Engdahl avslutar en lite tråkig essä om Freud som författare med en aforismliknande mening (Engdahl har en ej besvarad kärlek till aforismen) om hur man alltid känner en lättnad när man lämnar ett sällskap. Och jag känner en liknande lättnad när jag slår igen boken.

All those poets famous as kings - olyrik en söndag

Boklesebloggen har denna söndag kommit till bokstaven O i sin lyriksöndag

O som i onomatopoetiska ord och uttryck. Man ska presentera en dikt där ljudet förstärker innehållet:

Kiri-ra!

harakiri-ka! ki, ka
hara-ra!
harakiri-ki! ki, ka, ki, ka!
hararara-ra!
ki-ka-
ki!
kiri-ra! svarta sotjnan som blod på din hand
svarta sotjnan skall dö för din hand.

Gunnar Björling.
Titeldikten i samlingen Kiri-ra! från 1930.

Och O som i ord. Presentera en dikt som handlar om ord.
Bai själv skriver att senare tids poesi ofta handlat om och har problematiserat språket. Men det gäller också en del äldre poesi som denna ryska dikt:

Skrattbesvärjelse

O, skrattleter, skratta upp er!
O, skrattleter, skratta av er!
Skrattigt skrattar ni ert skratt, skrattulerar skratuellt.

O, skratta av er skrattomant!
O, skratta in i skrattofonen - beskrattade skratteleters skratt!
O, skratta ut i skrattosfären, överskrattade skrattisters skratt!

Skrattlantis, skrattlantis.
skratta in och
skratta ut, skrattiralj och skrattibut,
små skrattoner, små skrattoner,
O, skrattleter, skratta upp er, skratta upp er!
O, skrattleter, skratta av er!

Velimir Chlebnikov
1910

Chlebnikov bygger upp nya ord kring ordet skratt (eller som bloggen deadlysins uttrycker det: "Asså vafan?! Det är ju inte ens riktiga ord!"). Något som, trots Bengt Jangfeldts & Björn Juléns lyckade tolkning, fungerar bättre på ryska.
Om olika tolkningar av "Skrattbesvärjelse har jag skrivit tidigare.

Och slutligen så ska man presentera en poet på O.
"'All those poets as famous as kings'" står som motto för sista avsnittet av en dikt i Michael Ondaatjes diktsamling Handwriting, men även om Ondaatje själv är rätt så känd så är han det snarare för sin prosa - Den engelske patienten är på hans samvete - än för sin poesi. Hans dikter är ofta bra men ibland lite väl förtjusta i det exotiska.

The First Rule
of Sinhalese
Architecture



Never build three doors
in a straight line

A devil might rush
through them
deep into your house,
into your life

Från diktsamlingen Handwriting (1998). Där också mottot med de beryktade poeterna finns.

10 bra finlandssvenska böcker

I lördags var det Svenska dagen i Finland. Något av finlandssvenskarnas nationaldag. Och därmed något som borde ha uppmärksammats med en lista här. Nu hade jag annat för mej i lördags så lite för sent kommer här nu denna lista:

Gunnar Björling - Det stora enklas dag
Urval av Björlings poesi och lite prosa. "Poesins vägar går genom sprängningar av vackertheter."

Heidi von Born - Hungerbarnen
Handlar om en bror och syster i 50-talets Stockholm. De är alltid hungriga. Första boken i den fem romaner långa sviten om Ella Ahrenfri-Bussoli. Jag är inte helt säker på att Heidi von Born räknas som finlandssvensk då hon bor och verkar i Sverige. Vad jag vet är att denna romansvit där vi får följa Ella från det hon är barn tills att hon är vuxen är väldigt bra. De fem böckerna är Hungerbarnen, Kungariket Atlas, Den vita öknen, Tiden är en tjuv och Ropa stenarna tillbaka.

Elmer Diktonius - Stark men mörk
Diktsamling från 1938 som påminner en om att modernism en gång i tiden kunde vara riktigt rolig och underhållande.

Monika Fagerholm - Underbara kvinnor vid vatten
En 50-talsskildring som är mycket olik von Borns i början av listan. Men lika bra.

Tua Forsström - Marianergraven
Diktsamling (eller oratorium) från 1990. "Var inte rädd./Jag kommer inte/för att straffa dig./Vem ser vilddjurets/märke på den/älskades kläder?/Det regnar på vatten/löv och bark/Det regnar på kråkors/och änglars fjädrar/Inför din svaghet/är du stark."

Tove Jansson - Nationalmusei utställningskatalog nummer 438

Willy Kyrklund - Mästaren Ma
Boken består av en samling visdomsord av den fiktive vagt österländske mästaren Ma. Samt kommentarer till dessa av en Yao. Och kommentarer till dessa kommentarer av Li. Yao och Li går oftast direkt emot varandra. Ibland blir kommentarerna till långa utvikningar. Funny, funny shit.

Lars Sund - Colorado Avenue
Finlandssvensk vilda västern när den är som bäst. Den här var väldigt populär bland kritiker såväl som publik när den kom i början av 90-talet. Numera hör man sällan talas om den. Men den är fortfarande underhållande.

Edith Södergran - Samlade dikter
De flesta håller nog med mej om att raderna om att söka en kvinna och att (befogat) besviken finna en själ är bland det fånigaste som skrivits. Men man ska inte låta den dikten stå i vägen för de många bra Södergran-dikterna.

Mirjam Tuominen - Flickan som blev en växt
"I varje handling finns i själva verket inbegripet någonting oemotståndligt löjligt." Undertiteln är "Prosa 1938-1949". Boken innehåller noveller och essäer. Jag har bara läst det här urvalet men Tuominen verkar vara en märklig författare.

En dikt ur Solgrönt av Gunnar Björling

Jag skall inte skrika idag
jag skall inte säga mitt ord som gick sönder
jag skall bara lyfta min panna från papperet
och gå stilla
eftertänksamt
härifrån och hit.

Gunnar Björling 1933