Citerat från veckans läsning

"Och som uppmuntran när jag sade: - Jag tror inte att någon kommer att vilja ta in en artikel av mig mer, svarade han: - Struntprat, du ska bara säga till chefredaktören att du har intervjuat gud och att hon är rödhårig och går med gröna silkesstrumpor!"
ur Ja av Suzanne Brøgger, övers. Ann-Mari Seeberg

"För sanningen är att han fick synen tillbaka, och vad ska jag göra åt det, sanningen skiter i vad som är sannolikt."
ur 127 i Fakta av Alejandro Leiva Wenger

Citerat från veckans läsning

"ALI Jamen såhär: Stålmannen läser ju skitsnabbt, han bara tar en bok och bläddrar såhär - brrrr - klart! Han är snabb som en häst om inte snabbare, så, ja - du har rätt, det är en väldigt bra metafor.
ALVARO Vilken jävla metafor?
ALI Den du sa.
ALVARO Jag sa 'skåda inte given häst i munnen'.
ALI Precis, fast Stålmannen skulle göra det."
ur Författarna i Fakta av Alejandro Leiva Wenger

"Jag är en färggrann bilderbok/I ditt knä."
ur "Hemlängtan" i Dikter & Porträtt av Else Lasker-Schüler, övers. Peter Handberg

Elixir

efter typ en halv timme hade läsken blivit kall och det. vem vill ha sa Marco. alla ville för utom jose sa jag vill inte. han gick hem. igenkligen ville Jag också gå hem men jag stanna för jag ville endÅ prov smaka och nästa dag var Marco nÄstan helt blOnd i håret och läraren och alla frågade och han sa jag har färjat. jag märkte jag kunde konsentrera mej bättre på leksjonen plus att sen kom Flaco och sa han kunde inte komma ihåg nästan ett enda ord på spanska.

I går såg jag kortfilmen Elixir (2004) av regissören Babak Najafi. Med manus av Alejandro Leiva Wenger. Som också skrivit novellen den bygger på. "Elixir" finns i hans novellsamling Till vår ära som kom ut 2001. Men jag läste den först i någon tidskrift (möjligen BLM).

Den handlar om en grupp invandrarkillar. En av vännerna får med posten en flaska med en dryck som när han dricker den gör att han blir blond, får blåa ögon och bättre resultat på proven i skolan. Novellen är skriven i en stil som påminner om språket i en del av Irvine Welshs (han med Trainspotting) bästa noveller. Fast istället för skotsk dialekt så berättar huvudpersonen på invandrarsvenska.

Det är en direkt fängslande historia som då när jag först läste den kändes väldigt ny. Den nyhetens kvalité har den lite förlorat med åren. Men det är fortfarande en väldigt bra novell.

Kortfilmen lyckas inte riktigt föra över originalets frenetiska energi. Och där novellen "Elixir" hade rätt starka skräckelement för att stärka den burleska effekten så betonar Najafi den komiska sidan av berättelsen. Vilket bryter udden av satiren.
Filmspråket här är inte alls lika starkt som Leiva Wengers prosa. Något som inte döljs av greppet att låta filmen ha en berättarröst.

Det är ändå en rätt rolig film. Den rätt billiga svennesminkningen av skådespelarna fungerar bra. Och den har ett lyckligt slut på en sidohistoria där en av våra hjältar bevisar sin kärlek genom att leende slå ner ett mindre barn.
Najafi har nyligen långfilmsdebuterat. Men Leiva Wenger verkar inte ha gett ut några fler böcker sen den korta debutsamlingen Till vår ära. Han lär syssla mest med dramatik nuförtiden.

Till vår ära kom ut i pocket. Så den ska väl gå att hitta på antikvariat. Annars finns ju bibliotek fortfarande. Kortfilmen Elixir finns på DVDn Memfis Shorts.