Tio bra skräckfilmer

Jag försökte inleda det här inlägget med ett skämt om att amerikaniseringen ökar och att detta är skrämmande. Men det blev inge bra.

 

Bennys video
Visst är det irriterande när det är filmer som inte riktigt är skräckfilmer med på såna här listor? 

Michael Hanekes film handlar om en pojke som gillar skräckfilm.

The Brood

På mellanstadiet berättade en av mina klasskamrater som hade sett filmen handlingen på en lunchrast. Hennes redogörelse skrämde mej mer än när jag sen såg själva filmen flera år senare.
David Cronenberg.

Ginger snaps
Kanadensisk varulvsfilm när den är som bäst.

Invasion of the bodysnatchers
Jack Finneys rätt oansenliga roman The Body Snatchers har gått och blivit filmstiserad hela fyra gånger. Men det är den här från 1978 som är den man måste se. För scenen med hunden om inget annat.

Ravenous
Film i vilda västern-miljö om män som blir starkare av att äta människokött.

Sanningen i fallet Valdemar
George A. Romeros version av Edgar Allan Poes noveller. Zombier är med.

The Stuff
Film av Larry Cohen om ond yoghurt.

Suspiria
Den obligatoriska Dario Argento-filmen. Reklamen för filmen sa att det enda som är mer skrämmande än de sista fem minuterna är resten av filmen. Vilket är riktigt då slutet är rätt så fånigt.

Thesis
Ibland kallad Snuff-Movie. Såg om denna spanska film nyligen. Den håller bra.

Törst
EllerThirst som den också heter ibland. Chan-Wook Park. Sydkoreansk vampyrfilm när den är som bäst.

Andra skräcklistor:
10 bra skräckromaner
10 bra skräcknoveller
De tio bästa skräckfilmerna
Här var det då de tio bästa och inte bara tio bra.
De tio bästa skräcksångerna

De 10 bästa vampyrfilmerna

Filmen har gett oss flera slags vampyrer från den filosofidoktorerande sorten i Addiction till vampyrvalparna i slutet av Zoltan- Dracula's hund. Det är inte så ofta som de här vampyrskildringarna blir särskilt bra. "It's not that vampires don't photograph, it's just that they don't photograph well".
Här är i alla fall tio av de bästa vampyrfilmerna (av de jag sett):

10. Bram Stoker's Dracula
Coppolas filmatisering är ofta direkt löjlig med skådespelare som spelar över och ett underligt reinkarnationstillägg till historien. Men den är också väldigt snygg.

9. Låt den rätte komma in

8. Fright Night
Bland de många amerikanska vampyrfilmer som blandat skräck och komedi är det här den bästa (ungdomsfilmen Monster Squad från ungefär samma tid är också rätt bra, kanske bättre än denna - men snarare en film med filmmonster än en vampyrfilm). Med en queer undertext och groteska over-the-top-effekter.
(Kommentar 2013: Det är alltså originalet som menas. Jag såg av nån dum anledning remaken. Den gjorde allt fel som förlagan gjorde rätt.)

7. Near Dark
Natten har sitt pris heter ibland den här filmen av Katheryn Bigelow från 1987. Kom samtidigt som den mer kitschiga The Lost Boys som hade en liknande handling. Även om Near Dark är den bättre av filmerna så finns det enskildheter där The Lost Boys är starkare. Som slutet. Egentligen i stort samma lyckliga slut i bägge filmerna, men det passar bättre i The Lost Boys.

6. Vampyrernas natt
Polanskis vampyrkomedi håller en komisk ton filmen igenom men utnyttjar det suggestiva bildspråket på ett bättre sätt än de Hammer Horror-filmer den parodierar.

5.Törst
Eller Thirst som den här koreanska filmen av Chan-wook Park från 2009 underligt nog egentligen heter på svenska. Park hade med en vampyrscen i en film-i-filmen i sin del av Three Extremes som var på en gång extremt campig och väldigt snygg. Den här är oftare snygg än campig, även om bägge delarna finns med. Som i flera av hans filmer finns det avsnitt med olika ton. Här kommer de efter varandra snarare än att som i Lady Vengeance blandas. Vilket gör att det blir lite tydligare att de inte alla är lika bra. I konflikten mellan en vampyr som omfamnar vampyrskapet och hjälten, en katolsk präst (det finns en novell där det visar sej att alla katolska präster egentligen är vampyrer), som har en mer asketisk syn på sin nya roll.

4. Martin
George A. Romeros bästa film.

3. Vampyr
Film av T. H. Dreyer. Ljudfilm men gjord i samma stuk som hans tidigare stumfilmer. Inte allt av filmen finns bevarat, men det som finns tillhör det vackraste Dreyer har filmat. Löst baserad på Sheridan Le Fanus Carmilla, en kortroman som filmatiserats flera gånger. Bland annat av Roger Vadim med Blod och Rosor, en film jag inte sett men som står högt på min skulle-vilja-se-lista.
(Kommentar 2013: Jag har fortfarande inte sett Blod och rosor. En rätt bra Carmilla-filmatisering är The Vampire Lovers från Hammer Horror.)

2. Nosferatu
Werner Herzogs remake av Nosferatu utgår från de delar där den äldre filmen skiljer sej från Bram Stokers roman. Den gamla Nosferatu är också en rätt bra film.

1. Dracula. Pages from a virgin's diary
Guy Maddins filmatisering av en kanadensisk balett byggd på Stokers roman är filmad i svart-vitt med enstaka inslag av färg. Rött blod, gröna pengar, gyllene guld. Utan dialog är filmen delvis en pastisch på den expressionitiska stumfilmen. Men också med en nypa Eisenstein. Den bästa skräckbalettfilmen någonsin.

(Först publicerad den 11 augusti 2010. Några andra vampyrfilmer tas upp i kommentarerna som du kan se om du klickar på länken. Jag skulle nog gjort en aningens annorlunda lista i dag. Men jag låter den vara som den är. Citatet om att vampyrer inte blir bra på film säjs av Cordelia från Buffy the vampire slayer.
Jag såg om Thirst och Near Dark nyligen. De håller.)

5 bra sydkoreanska filmer

Det är Sydkoreas nationaldag. De firar att japanerna åkte därifrån.

Birdcage Inn
Tidig Kim-Ki Duuk. Om en prostituerad som flyttar in i ett familjeägt hotell (eller hur man nu översätter Inn, vandrarhem?). Familjen känner till hennes yrke och tar en andel av hennes inkomst - men ser samtidigt ner på henne. En lite långsam men efter hand rätt så drabbande film.

The Host

Koreansk monsterfilm när den är som bäst.

Lady Vengeance
Tredje delen i Chan-Wook Parks Hämnd-trilogi. Om en ung kvinna som sitter i fängelse i mer än ett decennium. I fängelset kallas hon för helgon av de andra fångarna på grund av sin godhet. Hon planerar att hämnas. En obehaglig men fängslande film, av och till nästan munter. Revenge exploitation möter Den goda människan i Sezuan.

Tale of two sisters
Det kom en våg koreanska spökfilmer ett tag, efter den japanska dito. Av de få såna filmer jag har sett tyckte jag den här var den bästa. Även om den ibland är mer förvirrande än skrämmande (jag hade svårt att skilja på de två systrarna, nu blir jag ju ändå inte rädd när jag ser såna här filmer då jag är man).

Thirst
Också en Park. Nummer fem på min lista över de tio bästa vampyrfilmerna.
Där jag skrev: "Park hade med en vampyrscen i en film-i-filmen i sin del av Three Extremes som var på en gång extremt campig och väldigt snygg. Den här är oftare snygg än campig, även om bägge delarna finns med. Som i flera av hans filmer finns det avsnitt med olika ton. Här kommer de efter varandra snarare än att som i Lady Vengeance blandas. Vilket gör att det blir lite tydligare att de inte alla är lika bra. Om konflikten mellan en vampyr som omfamnar vampyrskapet och hjälten, en katolsk präst[...]som har en mer asketisk syn på sin nya roll."

Årets bästa ditt, årets bästa datt

Det är brukligt med årsbästalistor i slutet av året. Nu har jag egentligen inte läst, sett eller hört tillräckligt från år 2010 för att kunna avgöra om dessa nedan är de bästa eller inte. Men i alla fall:

Årets bästa roman: Lark & Termite av Jayne Anne Phillips
"Lark & Termite är berättad på ett klart vackert språk med en säker hand. Som får de flesta andra romaner att framstå som klumpiga i jämförelse."

Årets bästa diktsamling: Samlade Skrifter. Del IV av Willy Granqvist
Återutgivning av Natten och två till av Granqvists sista diktsamlingar.

Årets bästa film: Scott Pilgrim vs The World
"Det är en av de äldsta historierna. Pojke möter flicka. Pojke måste slåss mot och besegra flickans onda före detta pojkvänner."

Den bästa filmen från förra året som jag såg först i år: Delad förstaplats går till Inglourious basterds av Tarantino och Det vita bandet av Haneke. Två filmer som passar bra tillsammans.

Årets bästa nyutgivning av gammal film på DVD: I afton dans av Ettore Scola.
Ska du bara se en film utan dialog med slap-stick-artade scener från ett och samma dansställe under flera olika år så är det denna.

Årets bästa vampyrfilm (som nog också är från förra året om jag tänker efter): Thirst av Chan-wook Park.
Park hade med en vampyrscen i en film-i-filmen i sin del av Three Extremes som var på en gång extremt campig och väldigt snygg. Den här är oftare snygg än campig, även om bägge delarna finns med.

Årets bästa sång: "When my baby comes" med Grinderman
Ett av Grinderman 2s mer omedelbara spår där stegrande stråkar står mot Nick Caves desperata upprepande av frasen "just how long you gonna be my baby".

Årets bästa album: Grey Oceans med CocoRosie
"Texterna är fulla av snygga fraser ('baby pit bull butterfly'). Medan sångerna är trallvänliga och märkligt cocorosiegt vackra - 'how they glimmer, how they shimmer'."

Årets bästa debutalbum: Treats med Sleigh Bells
Slamrigt och bra. Hörde de här först på Gossip Girl - som har tappat en hel del i kvalité, inte ens kläderna är särskilt snygga längre.

Årets bästa sit-com: Flight of the conchords, säsong 2

Årets bästa avsnitt av en TV-serie: "It's a black president, Huey Freeman"
Första avsnittet av den tredje säsongen av The Boondocks. Där Werner Herzog spelar sej själv (fast tecknad) och står för berättarrösten.

Årets bästa seriealbum: love and rockets. new stories 3
Höjdpunkten är Jaime Hernandezs två sammanflätade serier, men också brodern Gilbert Hernandez har med en rätt bra serie i numret.

Det bästa seriealbumet från förra året som jag läste först i år: Driven by lemons av Joshua W. Cotter

De tio bästa vampyrfilmerna

Filmen har gett oss flera slags vampyrer från den filosofidoktorerande sorten i Addiction till vampyrvalparna i slutet av Zoltan- Dracula's hund. Det är inte så ofta som de här vampyrskildringarna blir särskilt bra. "It's not that vampires don't photograph, it's just that they don't photograph well".
Här är i alla fall tio av de bästa vampyrfilmerna (av de jag sett):

10. Bram Stoker's Dracula
Coppolas filmatisering är ofta direkt löjlig med skådespelare som spelar över och ett underligt reinkarnationstillägg till historien. Men den är också väldigt snygg.

9. Låt den rätte komma in

8. Fright Night
Bland de många amerikanska vampyrfilmer som blandat skräck och komedi är det här den bästa (ungdomsfilmen Monster Squad från ungefär samma tid är också rätt bra, kanske bättre än denna - men snarare en film med filmmonster än en vampyrfilm). Med en queer undertext och groteska over-the-top-effekter.

7. Near Dark
Natten har sitt pris heter ibland den här filmen av Katheryn Bigelow från 1987. Kom samtidigt som den mer kitschiga The Lost Boys som hade en liknande handling. Även om Near Dark är den bättre av filmerna så finns det enskildheter där The Lost Boys är starkare. Som slutet. Egentligen i stort samma lyckliga slut i bägge filmerna, men det passar bättre i The Lost Boys.

6. Vampyrernas natt
Polanskis vampyrkomedi håller en komisk ton filmen igenom men utnyttjar det suggestiva bildspråket på ett bättre sätt än de Hammer Horror-filmer den parodierar.

5.Törst
Eller Thirst som den här koreanska filmen av Chan-wook Park från 2009 underligt nog egentligen heter på svenska. Park hade med en vampyrscen i en film-i-filmen i sin del av Three Extremes som var på en gång extremt campig och väldigt snygg. Den här är oftare snygg än campig, även om bägge delarna finns med. Som i flera av hans filmer finns det avsnitt med olika ton. Här kommer de efter varandra snarare än att som i Lady Vengeance blandas. Vilket gör att det blir lite tydligare att de inte alla är lika bra. I konflikten mellan en vampyr som omfamnar vampyrskapet och hjälten, en katolsk präst (det finns en novell där det visar sej att alla katolska präster egentligen är vampyrer), som har en mer asketisk syn på sin nya roll.

4. Martin
George A. Romeros bästa film.
3. Vampyr
Film av T. H. Dreyer. Ljudfilm men gjord i samma stuk som hans tidigare stumfilmer. Inte allt av filmen finns bevarat, men det som finns tillhör det vackraste Dreyer har filmat. Löst baserad på Sheridan Le Fanus Carmilla, en kortroman som filmatiserats flera gånger. Bland annat av Roger Vadim med Blod och Rosor, en film jag inte sett men som står högt på min skulle-vilja-se-lista.

2. Nosferatu
Werner Herzogs remake av Nosferatu utgår från de delar där den äldre filmen skiljer sej från Bram Stokers roman. Den gamla Nosferatu är också en rätt bra film.

1. Dracula. Pages from a virgin's diary
Guy Maddins filmatisering av en kanadensisk balett byggd på Stokers roman är filmad i svart-vitt med enstaka inslag av färg. Rött blod, gröna pengar, gyllene guld. Utan dialog är filmen delvis en pastisch på den expressionitiska stumfilmen. Men också med en nypa Eisenstein. Den bästa skräckbalettfilmen någonsin.

De tio bästa filmerna byggda på tecknade serier

Den kommande Scott Pilgrim vs the world, Edgar Wrights filmatisering av Bryan Lee O'Malleys tecknade serie (som Chris Sims har sett en förhandsvisning av) är bara ett av flera exempel på att filmmakare allt oftare söker sej till serierna för att hitta idéer. Filmen och den tecknade serien är bägge visuella konstarter. Vilket gör att en filmatisering av ett seriealbum har delvis andra förutsättningar än en romanfilmatisering.
De flesta filmer byggda på tecknade serier är inte förvånande rätt dåliga. Men en del bra har gjorts. Som dessa:

10. Barbarella
Roger Vadims filmatisering från 1968 av det franska seriealbumet är ibland lite väl episodiskt (vilket serien också är - men det fungerar bättre där) men är allt som allt en underhållande film.

9. Ichi the killer
När man pratar om serietidningsfilmer så brukar genast de senaste Läderlappen-filmerna (som jag inte sett emedan jag är vuxen) föras på tal. En intressantare variant av Läderlappen- och Joker-arketyperna ges i den här filmen av Takashi Miike. Mangan den bygger på är en aning våldsammare än filmen.

8. The Crow
När senare filmer brukar säjas ha en serietidningskänsla så märks ofta påverkan från den här.

7. Watchmen

6. Mördarkondomen
Filmatisering av de två Ralf König-seriealbumen om en kondom med huggtänder som utspelar sej i New Yorks gayvärld (fast alla pratar tyska.

5. Old Boy
I Japan är det vanligt att filmer bygger på tecknade serier. Jag visste inte att denna Chan-wook Park film baserade sej på en manga första gången jag såg den. Men när jag fick reda på det så förklarade det en del av filmens egenheter.

4. A history of violence
David Cronenbergs övergång från en genre (skräck/sf) till en annan (thriller) tog sin början i denna filmatisering av ett Vertigo-album.

3. Persepolis
Tecknade versioner av seriealbum kan ibland riskera bli för lika sin förlaga. Och detta är väl mer som en rörlig, något komprimerad version av albumen. Men det är bra serier och musiken lägger till en del i vissa scener.

2. V för vendetta
Färre nyanser än David Lloyds och Alan Moores original. Främst i diskussionerna om frihet och motstånd. Men filmen lyckas vara ett självständigt verk med egna poänger.

1. American SplendorShari Springer Bermans och Robert Pulcinis film om Harvey Pekar utgår inte direkt från hans självbiografiska serier om sej själv. Men utnyttjar dess serietidningskällor på ett sätt som borde ha påverkat fler filmskapare.