Åtta länkar en lördag

Simon säger om Fridas resor
Simon säger om Frida Ulvegrens seriealbum Fridas resor

Jean Paul Sartres kokbok
"Spoke with Camus today about my cookbook. Though he has never actually eaten, he gave me much encouragement."
Novell av Marty Smith.

You wouldn't like Jonathan Franzen when he's angry
"Every woman must decide how not to sleep with Jonathan Franzen in her own way. I learned from my grandmother, a wise woman who lived in the forest and only very rarely slept with Jonathan Franzen."
Mallory Ortberg gör sej lustig över Jonathan Franzens text om Karl Kraus i The Guardian (Kraus hade säkert också gjort sej lustig över Franzen om Kraus hade levt i dag).

B. Olsen löper livet ut
TV-film baserad på Jan Myrdals pjäs. Regisserad av Per Berglund. Med Anders Nyström i huvudrollen. Marie Göranzon har en mindre roll. Jag kommer nog att skriva lite mer om den här nästa vecka.

Jan Myrdals hjärtoperation
När Jan Myrdal opererades sändes det i TV. "Jag tyckte vissa saker var festliga. Som när den lilla lungan åker in och ut" säjer Myrdal till Hagström om operationsfilmen i en intervju i början av klippet.
Myrdal skriver Hagströms program i Inför nedräkningen: "Programmet om hur en hjärtoperation går till var egentligen inte ett program om mig. Det var ett folkbildande program"
Anton Honkanen har digitaliserat och lagt upp bägge Myrdal-programmen på youtube.

Mossmark av Seamus Heaney tolkad av Eva Ström
Straff av Seamus Heaney tolkad av Eva Ström
Eva Ström (som i veckan fick Pär Lagerkvists litteraturpris) tolkar två mossdikter av Seamus Heaney.

Fiktiviteters Stephen King-helg
En temablogghelg om Stephen King som inleddes i dag. Flera bloggar deltar, schema på länken. Fiktiviteter som tidigare anordnat en liknande blogghelg om Joss Whedon.

10 bra österrikiska böcker

Det är Österrikes nationaldag. Vilket firas med fyrverkerier och en 10 bra...-lista. Österrike har historiskt sett haft lite svårt att bestämma sej för hur deras gränser ska se ut. Vilket kan göra det krångligt att avgöra vilka författare som är österrikiska. Men jag tror de flesta på listan har hamnat rätt.

Thomas Bernhard - Självbiografierna
Bernhards fem böcker långa självbiografiska svit är det bästa han skrivit. Har nyligen getts ut i en volym.

Hermann Broch - Sömngångaren
En trilogi som är betydligt lättsammare än den Vergilii Död som man annars brukar förknippa Broch med.

Sigmund Freud - Leonardo da Vinci ett barndomsminne
Freud drar de mest långsökta slutsatser om da Vincis inre med minsta möjliga belägg. Vilket man som läsare är tacksam över.

Erich Fried - Dikter utan fosterland
Frieds poesi är ofta bitsk och aforismliknande som den korta dikten "Svar" (som inte är tagen från den här volymen som är sammanställd och översatt av Lars Bjurman).

Peter Handke - Frånvaron. en saga
Om Frånvaron har jag skrivit tidigare: "I hans Frånvaron. en saga möts fyra personer i en järnvagnskupé. Genast börjar de berätta långa berättelser för varandra. "Det är kvinnan, som självklart riktar sig till de tre andra och säger:" (tre sidor följer). De fortsätter att följas åt. En dag är en av de försvunnen.
Jag älskar Frånvaron. Du kommer säkert att hata den. Läs den."

Marlen Haushofer - Väggen
Österrikisk postapokalyps när den är som bäst.

Karl Kraus - I denna stora tid
Texter ur Kraus enmannatidning Facklan. "De flesta författare har ingen annan kvalité än läsaren: smak. Men denne visar bättre smak, eftersom han inte skriver, och den allra bästa om han inte läser."(övers. L. Bjurman, som också står för urvalet)

Gustav Meyrink - Golem
Det judiska skräckfilmsmonsterhoppet har kanske mindre plats i boken än vi Golem-fans skulle önska. Golemsägnen står i bakgrunden för Pragskildringen.

Robert Musil - Mannen utan egenskaper
Mer varierad och läsvänlig än de flesta böcker av det slag som folk läser för att skryta om att de läst dem.

Christine Nöstlinger - Vi struntar i gurkkungen : roman för barn : Wolfgang Hogelmann berättar sanningen utan att avstå från dispositionen
Fler barnböcker borde ha såna titlar. En tidig bok av barnboksförfattaren Nöstlinger.

(Repris från 2009. Jag har bytt ut en av böckerna (försök att gissa vilken - kommer du på rätt svar så kan du belöna dej själv genom att tillaga en österrikisk måltid) och Bernhards pentalogi representerades av den första boken i sviten.

Andra österikisknationaldagsinlägg:
5 bra Haneke-filmer)

Stormcentrum - modern tysk prosa

Stormcentrum. Modern tysk prosa är en antologi redigerad av Stig Jonasson och Carl-Henning Wijkmark från 1964. Så modern är den kanske inte längre. Och texterna i den var inte så nya när den kom heller. Flera av de är från mellankrigstiden. Till skillnad från de flesta såna här urval är det fler romanutdrag än noveller.

Här finns Max Frisch och Klaus Mann (third most famous Mann!); Gottfried Benn och Ernst Jünger. De två senare har fått lite av en renässans i Sverige på senare tid. Att Jünger (och i mindre mån Benn) inte översattes brukar förklaras med författarens radikalkonservativa politiska läggning (och som Göran Greiders artikel i Aftonbladet visar så är Jünger fortfarande kontroversiell). Men de flesta av de tio författarna i Stormcentrum är dåligt representerade på svenska. Inte bara de som vart ultrahöger.
Förordet beklagar att bara ett fåtal tyska namn rönt intresse i Sverige. Vid den här tiden så hade det anglosachsiska tagit över den roll det tyska tidigare haft.

De två höjdpunkterna i boken är "Antigone" av Alfred Döblin och "Generalen talar" av Karl Kraus.
"Antigone" ett kapitel ur Döblins romantrilogi November 1918 omredigerat till novell. Den skildrar en diskussion i en skolklass om det antika dramat. De olika politiska fraktionerna i klassen har sina tolkningar av pjäsen.
"Generalen talar" är ett kort utdrag ur Kraus pjäs Die letzten Tage der Menschheit. En pjäs som den österrikiske Kraus (tysk prosa betyder här tyskspråkig) själv ansåg bara kunde sättas upp på planeten Mars och som brukar kallas för oöversättlig. Men dramat har satts upp på Jorden och den finns numera på engelska så man skulle ju önska att någon kunde ta och ge ut den också på svenska.

Stormcentrum gavs ut i en häftad volym av Prisma. De gav ut flera liknande antologier. Den bör gå att få tag i begagnat.

österrikiskt

Envist O har kommit till Österrike i sin bokgeografi. Det finns många kända österrikiska författare. Som Marlen Haushofer, Adolf Hitler och Thomas Bernhard. Och de tre nedan:

en österrikisk bok
Peter Handke - Frånvaron. en saga
Om denna korta roman från 1987 har jag tidigare skrivit så här: "I hans Frånvaron. en saga möts fyra personer i en järnvagnskupé. Genast börjar de berätta långa berättelser för varandra. "Det är kvinnan, som självklart riktar sig till de tre andra och säger:" (tre sidor följer). De fortsätter att följas åt. En dag är en av de försvunnen.

Jag älskar Frånvaron. Du kommer säkert att hata den. Läs den."
Handke är kanske annars mest känd för att han varit med och skrivit manus till Wim Wenders-filmen Himmel över Berlin.
en österrikisk författare

Karl Kraus
Karl Kraus gav ut tidningen Facklan i början av 1900-talet. Där han bland annat lät publicera sina aforismer.
Bland Kraus viktigaste arbeten brukar räknas Mänsklighetens sista dagar - en pjäs om första världskriget som Kraus själv sa endast kunde sättas upp på planeten Mars. Många har betecknat det långa dramat som oöversättligt - med dess flitiga användande av österrikisk dialekt och lek med ord. Kraus var något av en språkpedant. Jag tror ändå att pjäsen numera både satts upp och översatts. Men tyvärr inte i Sverige och till svenska.
Ett kort utdrag ur Mänsklighetens sista dagar finns i Satirikon. De elaka böckernas bok (red. Bengt Holmqvist - det är överhuvudtaget en läsvärd antologi)
Det finns ett urval ur Facklan på svenska kallat I denna stora tid. Där finns bland annat denna aforism: "De flesta författare har ingen annan kvalité än läsaren: smak. Men denne visar bättre smak, eftersom han inte skriver, och den allra bästa om han inte läser."(övers. L. Bjurman, som också står för urvalet)

en österrikisk bok som jag ännu inte läst
Ingeborg Bachmann - Malina
En modern österrikisk klassiker (från 1971). Som kom på svenska för ett par år sen. Den vart mycket hyllad. Men verkar lite dyster. Filmatiseringen säjs också vara bra.

Tre olästa

I Lyrans tematrio så ska man berätta om tre klassiker som man inte läst, men funderar på att läsa.

Jane Austen - Persuasion
Jag har inte läst vare sej Austen eller de två systrarna Brontë eller Joan Eyre och då jag sett delar och bitar av filmer och tv-serier som bygger på deras verk så är de i mitt huvud lite hopblandade till en enda lång tråkig roman.
Min brorsdotter önskade sej den här i julklapp. Att hon önskade sej en klassiker som jag inte läst tog jag som en lätt förolämpning och gav henne således inga gåvor.
Ur ren allmänbildningssynpunkt så borde man väl läsa nån av de hära.

Karl Kraus - Die letzten Tage der Menschheit: Tragödie in fünf Akten mit Vorspiel und Epilog
Eller Mänsklighetens sista dagar som verket skulle hetat om det fanns på svenska. Det gör det inte. Det finns inte ens på engelska utom starkt förkortat. Detta är huvudanledningen till att jag inte läst lässkådespelet i fråga.
Kraus menade själv att den 800-sidiga pjäsen inte kunde sättas upp här på jorden utan är avsett för en teater på Mars. Det är en satirisk skildring av Tyskland och Österrike-Ungern under första världskriget. Kortare utdrag finns på svenska i diverse antologier. Bland annat i den av Bengt Holmqvist sammanställda antologin Satiricon där jag först stötte på författaren.
Kraus tyska är nog för svår för mej. Men jag har länge planerat att se hur pass förkortade de engelska översttningarna är.

Cormac McCarthy - Blood Meridian, Or the Evening Redness in the West
Nyare klassiker är jag ibland dålig på att läsa. Som den här vildavästernromanen från 80-talet. Den brukar av amerikanska kritier nämnas som en av de bästa 1900-talsromanerna. Det lär också vara mycket våld i. Jag gillar våld.

10 bra österrikiska böcker

Det är Österrikes nationaldag. Vilket firas med fyrverkerier och en 10 bra...-lista. Österrike har haft lite svårt att bestämma sej för hur deras gränser ska se ut. Vilket kan göra det lite krångligt att bestämma vilka författare som är österrikiska. Men jag tror de flesta på listan har hamnat rätt.

Thomas Bernhard - Orsaken
Första boken i Bernhards fem böcker långa självbiografiska svit. Som är, objektivt sett, det bästa Bernhard skrivit.

Hermann Broch - Sömngångaren
En trilogi som är betydligt lättsammare än den Vergilii Död som man annars brukar förknippa Broch med.

Sigmund Freud - Leonardo da Vinci ett barndomsminne
Freud drar de mest långsökta slutsatser om da Vincis inre med minsta möjliga belägg. Vilket man som läsare är tacksam över.

Erich Fried - Dikter utan fosterland
Frieds poesi är ofta bitsk och aforismliknande som den korta dikten "Svar". (Som inte är tagen från den här volymen som är sammanställd och översatt av Lars Bjurman).

Peter Handke - Frånvaron. en saga
Om Frånvaron har jag skrivit tidigare: "I hans Frånvaron. en saga möts fyra personer i en järnvagnskupé. Genast börjar de berätta långa berättelser för varandra. "Det är kvinnan, som självklart riktar sig till de tre andra och säger:" (tre sidor följer). De fortsätter att följas åt. En dag är en av de försvunnen.

Jag älskar Frånvaron. Du kommer säkert att hata den. Läs den."

Peter Handke - Tankar om Jukeboxen
En av två korta böcker som tillhör Handkes mest populära. Om jukeboxar.

Karl Kraus - I denna stora tid
Texter ur Kraus enmannatidning Facklan. "De flesta författare har ingen annan kvalité än läsaren: smak. Men denne visar bättre smak, eftersom han inte skriver, och den allra bästa om han inte läser."(övers. L. Bjurman, som också står för urvalet)Gustav Meyrink - Golem
Det judiska skräckfilmsmonsterhoppet har kanske mindre plats i boken än dess fans skulle önska. Golemsägnen står i bakgrunden för Pragskildringen.

Robert Musil - Mannen utan egenskaper
Mer varierad och läsvänlig än de flesta böcker av det slag som folk läser för att skryta om att de läst dem (med en engelsk term fuck-off-novels).

Christine Nöstlinger - Vi struntar i gurkkungen : roman för barn : Wolfgang Hogelmann berättar sanningen utan att avstå från dispositionen
En tidig bok av barnboksförfattaren Nöstlinger.

Det går vidare

Det går vidare. Det är det enda som går vidare.

Karl Kraus
(övers Lars Bjurman)