SAG ES MIR

Här är originalet då om man inte hört det. "Ein Stühl in der Hölle" med Einstürzende från Haus der lüge. Som betyder Lögnens boning - om inte min gymnasietyska sviker mej.
De rytmiska slagen (som i Amanda Palmers version gjordes genom att publiken klappade takten) görs genom att en stor metallpåle stöts i golvet. Något som lär vara rätt tufft live.
Men detta är då studioversionen.

Einstürzende Neubauten och Bon Jon Jovi och Amanda Palmer

Ovan tolkar Amanda Palmer låten "Ein Stühl in der Hölle", en Einstürzende Neubauten-sång. Jag har skrivit mer om sången HÄR. Och om hur den folkballad den bygger på är en gemensam nämnare mellan Bob Dylan och Neubauten.

På klippet är bara de två första minuterna Neubauten-hitten. Sen följer en Jon Bon Jovi-cover. Neubauten och Jon Bon Jovi är förvisso en oväntad kombination. Men så driver de också mest med Jovi-låten (själv kan jag nog tycka att Palmer har mer germensamt med Jovi än med Neubauten)

10 bra tyska skivor

Med anledning av Tysklands nationaldag:

Blixa Bargeld - Auftragsmusik Film- und Theatermusiken
Skiva av Neubauten-sångare med musik till en uppsättning av en Bernard_marie Koltes-pjäs och en film. Bägge från 1994 (albumets engelska titel är Commissioned Music)
Bästa spår: "Somewhere over the rainbow" (eller snarare så vet jag inte vilka av de andra instrumentala spåren som är vilkq)

Einstürzende Neubauten - Fünf auf der oben offenen Richterskala
Neubautens fjärde album från 1987 är industriblues när den är som bäst.
Bästa spår: "Morning Dew"

Einstürzende Neubauten - Silence is sexy
Neubauten har fortsatt att hålla en hög kvalité genom åren. Den här kom år 2000. Albumets sista låt "Total Eclipse of the Sun" och Bonnie Tylers "Total eclipse of my heart" är en mash-up waiting to happen.
Med två Einstürzende på listan och en Blixa kanske det blir lite för mycket Neubauten men å andra sidan så lider de flesta listor av en viss Einstürzende Neubauten-brist.
Bästa spår: Musentango

Faust - The Faust Tapes
Bästa spår: Hela albumet är ett enda långt spår, viel avant-garde.

Die Haut - Headless body in a topless bar
Jag brukar bara spela halva den här. Den halvan jag inte brukar spela är instrumental. Men bra. Andra halvan har gästvokalisterna Nick Cave, Mick Harvey, Kid Congo Powers och Anita Lane.
Bästa spår: "Sad dark eyes" (med Harvey på sång)

Der Himmel über Berlin. Original Musik aus dem Wim Wenders Film
"DIE HELDEN MEINE GESCHICHTE SIND ENGEL. RICHTIG ENGEL! WARUM AUF NICHT?" (Hjältarna i min berättelse är änglar. Just det, änglar! Och varför inte?) - Wim Wenders i innerkonvolutet.
Soundtracket till Himmel över Berlin. Med instrumental musik av Jürgen Knieper. Samt tidigare utgivna poplåtar av Laurie Anderson, Nick Cave & The Bad Seeds och Crime & The City Solution. De två sistnämnda banden var berlinbaserade när filmen gjordes. I en scen i Himmel över Berlin så sjunger Solveig Dommartin, som spelar den kvinnliga huvudrollen, med i låten "The Carny" med Nick Cave & Dom men hennes nynnande är tyvärr inte med på skivan.
Bästa spår: "Lied vom Kindsein"

Kastrierte Philosophen - Between Shootings
Bästa spår: "One of these days"

Dagmar Krause - Supply & Demand
Bästa spår: "Supply & Demand (The trader's song)" ("Jag vet ej, vad en människa är,/bara priset jag vet." (övers. E. Leisner))

Gisela May - Gisela May singt Brecht
Den här får representera Östtyskland. Liksom Krauses skiva är det tolkningar av Brechtlåtar.
Bästa spår: "Zu Potsdam unter den Eichen"

Slapp Happy - Acnalbasac Noom
Spelades in 1973, från början med titeln Casablanca Moon. Skivbolaget sa nej till den versionen och den kom ut i en omproducerad variant med stråkar och sånt. Och som lät som mycket annan progressiv musik från den tiden. Några år senare släpptes den här ursprungsversionen - som har en mer omedelbar ljudbild och i en bättre värld hade varit en av de klassiska banbrytande rockskivorna.
Bästa spår: "A little something"

Tidigare års tysklandsfirande:
10 bra tyska romaner
10 bra tyska filmer

Trädgårdsdags

"In the garden" med Einstürzende Neubauten på albumet Ende Neu från 1996.

Mini-LP:ar, de tio bästa

Apropå Pete Seegers Goofing-Off Suite så kan en av anledningarna att den sällan förekommer på listor(förutom då att den är från 1954 och en banjoskiva)att den inte är en fullängdare utan en 10tummare eller en minilp om man får vara anakronistiskj.
Minilp (och vad det nu kallas på CD) glöms ofta bort. Men här i alla fall en lista med tio av de bästa kortlängdsalbumen.

Birthday Party- Mutiny
Utgiven på CD tillsammans med den nästan lika bra The Bad Seed.

Billy Bragg- Life´s a Riot with Spy vs Spy
Också kallad den orangea.

Butthole Surfers- Cream Corn From the Socket of David epn

Diamanda Galas- You must be certain of the Devil
Country när den är som bäst

Mudhoney- Superfuzz Bigmuff

Rymdimperiet- Rymdimperiet

Pete Seeger- Goofing-Off Suite
Blandar folkmusik med klassisk musik- utgiven på CD med en annan mindre experimentell tiotummare vid namn Darling Corey.

Triffids- Raining Pleasure
Innehåller bland annat den bästa St James Infirmary på den här sidan Betty Boops Snövit

Twa Toots- Peel Session

Younggods- Play Kurt Weill

(först publicerad den 8:e november 2007.
Under den här jubileumsveckan (som tar slut idag - jag lovar) har inlägg från 2009 dominerat. Vilket främst beror på att här finns nio inlägg från 2006, tjugoen från 2007, hundratjugofyra från 2008 och då sjuhundrasjuttiotvå från år 2009. Men denna sista dag hade jag tänkt mej repriser fyra olika år.

Inledningen på inlägget anspelar på det direkt föregående Instörtande banjo där jag nämner att Blixa Bargeld har listat Goofing-off Suite med Pete Seeger bland sina favoritalbum.
Det är brukligt med såna här listor att säja att man skulle välja annorlunda om man gjort den idag. Men det här är en helgjuten lista. Kunde inte valt bättre själv.)

35 år i album

Samma meme som filmerna fast med Lpar Underligt nog verkar det inte cirkulera samma variant fast med böcker.

1974 Clannad- Clannad 2
Clannad gav bara ut en bra skiva men den är desto bättre.

1975 Alan Stivell- e dulenn
En uppföljare till 1970 års Olympiaplatta. Idag kan man få för sej att man är alternativ när man lyssnar på Stivell men skivorna sålde i miljontals exemplar.

1976 Carin Kjellman Ulf Gruvberg- Folk och Rackare
Slår i ett par låtar låtar över i hemslöjdmode men när resten innehåller sånt som Ack hör du lille Erik så kan man stå ut med det.

1977 Perelaar- de Perelaar
Nyligen kom en samling kallad Rare Dutch Folk ut där ett spår med Perelaar ingår. Och Rare är väl minst sagt ordet. Troligtvis obskyraste albumet på denna lista men också ett av de bästa. Ut och köp.

1978 The Residents- Duck Stab
Residents behöver knappast någon presentation.

1979 The Specials
Är det bra är det väl ska.

1980 Slapp Happy- Acnalbasac noom (inspelad 73, släppt 1980)
Skivbolaget krävde en ominspelning av skivan efter att ha hört denna version. Den Casablanca Moon som släpptes är inte direkt dålig men låter som mycket annat.

1981 The Birthday Party- Prayers on fire
Den jämnaste av Birthday Partys plattor

1982 Dexy's Midnight Runners- "Too-Rye-Ay"
Kritiker tenderar ser ner på den här som kommersiell. Och snickarbyxig. Kritiker tenderar ha fel.

1983 Billy Bragg- Life's a riot with spy vs spy
Orange.

1984 Leonard Cohen- Various Positions
Cohens sista riktigt bra.

1985 Tom Waits- Rain Dogs

1986 The Triffids- Born Sandy Devotional
Väldigt många bra plattor kom 86 men är man uppe mot Born Sandy har man redan förlorat.

1987 Einstürzende Neubauten- Fünf auf nach oben offenen richterskala
Neubautens bästa. Morning Dew bästa covern någonsin.

1988 Nick Cave & The Bad Seeds- Tender Prey

1989 Agnes Buen Garnås & Jan Garbarek- Rosensfole
Medeltida jazzindustri - eller nåt.

1990 Nick Cave & The Bad Seeds- The Good Son
Visserligen första Cave som inte är bättre än föregångaren men då är ju föregångaren Tender

1991 Thåström- Xplodera mig 2000
Tommy Steele.

1992 Tom Waits- Bone Machine
Kanske lite överproduceradmen inte så farligt som senare skivor.

1993 Diamanda Galas- vena cava
Nästintill omöjlig att lyssna på. Ett mästerverk.

1994 Nick Cave & The Bad Seeds- Let Love in
Nick Caves comeback.

1995 Max Book- Istomen
Sveriges främste.

1996 Einstürzende Neubauten- Ende Neu
Neubauten har hållit en förvånansvärt stadig kvalité under åren.
If you want me you can find me in the garden

1997 Bob Dylan- Time Out of Mind
Vilket väl är mer än man kan säja om herr Bob.

1998 Cat Power- Moon Pix
Kanske inte den bästa catpowern men Say och Moonshiner kan mäta sej med de bästa.

1999 Magnetic Fields- 69 Love Songs
Some fall in love. I shatter.

2000 Einstürzende Neubauten- Silence is Sexy
Allt jag vill se är en total solförmörkelse.

2001 The White Stripes- White Blood Cells
På en "humor"sajt kallad Things white people like så står White Stripes med. Alla vita har nån gång tyckt att White Stripes är coola. Nåja.

2002 Adam Green
Adam Green har misslyckats med att leva upp till den här skivan såsom Sverige har misslyckats i Beijing.

2003 u. n. p. o. c. - fifth column

2004 Danger Mouse- Grey Album
Det är något visst med olaglig musik.

2005 Cocorosie- Noah's Ark
Det är Armagiddeon dags.

2006 The Knife- Silent Shout
I allt väsentligt en bluesplatta.

2007 Bonde do role- With lazers
Fler album skulle innehålla kazooer.

2008 Magnetic Fields- Distortion
Shitfaced they are all undressing.

(Först publicerad den 24:e augusti 2008.
Det meme (eller tankesmitta som det heter på svenska) som nämns i början av inlägget var ett där man skulle ta en film eller, som här, ett album från det år man vart född till detta år. Detta år då i detta fall 2008. Jag hade väl kunnat lägga till album för 2009 och 2010 och kanske lite bilder på omslag och sånt. Men inlägget får stå kvar som det var, med daterade sportreferenser och allt, som en bild av Butter tar ordet från en enklare tid.
Men jag har lagt till länkar till tre av albumen som jag senare skrivit lite mer utförligt om.)

Blixa Bargeld ÄR Dorothy Gale

Det tyska industrirockbandet och sverigefavoriterna Einstürzende Neubauten har visst fyllt 30. Jag har redan tidigare haft en lista med de tio bästa neubauten-sångerna (den skulle i och för sej kanske bli lite annorlunda om jag hade satt ihop den idag). Så istället, då det ju är Oz-vecka firar vi med einstürzendes sångare Blixa Bargelds cover på "Somewhere over the rainbow" (skriven av Harold Arlen (musik) och Yip Harburg (text)):


Från Blixa Bargelds soloskiva Commissioned Musik (eller på tyska Auftragsmusik Film- und Theatermusiken) - ett album med musik Bargeld gjort till teater och filmprojekt. Från 1994.

Om en tysk barnvisa där folk blir dödade genom att luras att äta giftorm och en sång av Einstürzende Neubauten

I interjuer har Blixa Bargeld sagt att sången "Ein Stuhl in der Hölle" (här i ett liveklipp från 90) från albumet Haus der Lüge (1989) bygger på en gammal barnvisa.

Sången är i dialogform. Vilket är vanligt i medeltidsballaden. Och handlar om en man som blivit förgiftad. Också vanligt i gamla ballader.

Då slutraderna ("Was wünscht du dir für deinen Vater?(Sag es mir)/Ich wünsch ihm einen Stühl in Himmel(Oh weh mir)//Was wünscht du dir für deinen Mütter(Sag es mir)/Ich wünsch ihr einen Stühl in Hölle(Oh weh mir)") påminner om slutraderna i balladen "The Three Knights" ("What would you give to your sister Anne?/'My gay gold ring, and my feathered fan'//What would you give to your brother John?/'A rope and gallows to hang him on'") har jag tidigare antagit att den och visan Bargeld utgick från ska ha varit besläktade på något sätt.

"The Three Knights" är en av variant av Child-balladen "The Cruel Brother", nummer 11 i Francis James Childs sammanställning av engelska och skotska ballader. Balladerna är ordnade i en slags tematisk ordning. Innan "The Three Knights" där en ung man blir mördad av sin syster finns "The Two Sisters" som inte heller handlar om syskonkärlek.
Efter "The Cruel Brother" kommer "Lord Randal".

I går bläddrade jag i Gustaf Fredéns Dans lek och fagra ord (för att se om han tar upp "The Laily Worm and the Macherel of the Sea"). I avsnittet "Herr Olof och älvorna" tar han på slutet upp "Lord Randal". Han diskuterar i kapitlet likheter mellan denna svenska ballad och engelska och skotska ballader och passager hos Dante. De flesta av dessa handlar om en man som ligger för döden därför att han har mött ett magiskt väsen i kvinnoform. Sjöjungfru eller älva. Lord Randal berättar dock för sin mor att han blivit förgiftad.

I de fyra sista verserna i versionen som citeras frågar modern vad han vill lämna åt sin mor, sin syster, sin bror och sin trolovade ("true-love"). Modern får hans mjölkkor, systern får hans guld och silver och brodern hans hus och land. Men åt sin trolovade: "I leave her hell and fire" (en ledtråd till vem som förgiftat honom).

Det här har vissa likheter med slutet på "Stuhl in der Hölle" och då jag hade för mej att det var en vida spridd ballad så kollade jag upp om det fanns en tysk variant. Och det finns det. Child nämner en "Schlangerköchin". Oftast kallad "Grossmutter's Schlangerköchin". Det finns, som alltid, flera textversioner. Men en del ligger mycket nära Neubautens text.

Vissa skillnader finns. I den tyska balladen har flickan blivit förgiftad av att hon ätit huggorm (vilket finns med även i många av de engelskspråkiga versionerna och drivs med i den komiska varianten "Green and Yeller" som Pete Seeger spelat in på en av sina barnskivor). Och omkvädet är något omvandlat.

Som många av de gräsligaste balladerna så blev också denna efter hand en barnvisa. Och Elster Silberflugs version finns på en skiva för barn med medeltida musik.

Släktskapet mellan "Lord Randal" och "Schlangerköchin" är mer komplicerat än att man kan säja den ena byggde på den andra. Melodimässigt verkar den tyska versionen (som nog är den äldre) ligga närmare både Child-ballad nummer 11 och 13. (13 är "Edward" som i den skandinaviska versionen heter "Svend i Rosengård")

Början av "Lord Randal" (O where ha' you been, Lord Randal my son?/And where ha' you been, my handsom young one?") säjs ofta ha påverkat Bob Dylans "A Hard Rain's A-Gonna Fall" ("Oh, where have you been, my blue-eyed son?/And where have you been my darling young one?")

Vilket gör att "Lord Randal" på sätt och vis är den felande länken mellan Bob Dylan och Einstürzende Neubauten.

Decenniets tio bästa skivor

Också decenniets bästa album har börjats listas här och där. NME hade en med 100 styckna som de kallade 00-talets bästa, Uncut hade en med de 150 bästa hittills på århundradet. På nätet dyker det upp allt fler. Jag vill också vara med och leka.

De här är snarare mina favoriter än att jag hävdar att just de här är de mest betydelsefulla. Att listor alltid till en del utgår från ens egen smak och kunskaper borde väl vara onödigt att säja men till exempel Uncut höjer upp denna svaghet till dygd när de kallar sin lista "unashamedly a specialist's list" och att den inte är eklektiskt. Uncuts lista är en lista med sån musik Uncut gillar (indie- och gubbrock). Vilket bland annat medför att den första svarta artisten på deras lista kommer in på plats 45.

Inte för att den här listan är bättre (förutom i det att den är kortare).

Bonde do Role - With Lazers
Brasiliansk grupp. Har på ett spår kazoo. Vilket omedelbart gör den bättre än alla album som inte har kazooer.

Bright Eyes - Fevers and mirrors
Riktiga kritiker verkar föredra den senare I'm wide awake it's morning. För att det är en mer mogen platta. Warren Ellis säjer om ett spår att det är första gången Connor Oberst låter som en man. Som om det är något att vara. På Fevers and mirrors låter Bright Eyes som Bright Eyes.

Nick Cave - Abattoir Blues/The Lyre of Orpheus

Cocorosie - Noah's ark
Till och med den tråkige Anthony utan the Johnsons låter bra på den här. Backlashen mot Cocorosie hindrar inte att de var ett band som faktisk lät som något nytt samtidigt som det också lät vackert. En ovanlig kombination.

Einstürzende Neubauten - Silence is sexy
Som för de flesta människor så lyssnar jag på ungefär samma saker som jag gjorde när jag var fjorton. Att ha med Neubauten och Cave på en sån här lista är kanske lite att vara som de som envisas med att Bruce Springsteen eller Bob Dylan eller Thåström har gjort årets bästa skiva varje år. Men detta album är, trots den fåniga titeln, bra nog att höra hit.

The Knife - Silent Shout

Mitchell Brothers - A breath of fresh attire
Jag föredrar Mitchell Brothers framför Streets som man annars brukar ha på såna här listor.

The Plan
Självbetitlad. Verkar lite ha glömts bort. Kanske för att den aldrig upmärksammades utomlands. Det är först när de gillar svenska artister utomlands som de blir bra.

U.n.p.o.c. - Fifth column
Lo-fis höjdpunkt. Vilket kanske inte säjer så mycket. Men den är bra.

White Stripes - White Blood Cells
Var nummer ett på Uncuts lista (här ligger den där den ligger av alfabetiska skäl) vilket borde diskvalificera den. Men Meg Whites band var riktigt bra några år och denna var deras bästa.

Åtta länkar en lördag

Alternative Artist Trading Card Series
En Flickr-sida med AdHouses samling av Samlarkort som han låtit ett stort antal alternativa serietecknare göra. Som filmisar med teckningar av serietecknare. Seth är på bilden ovan. Andra i samlingen är Chris Ware, Joe Matt, Jaime Hernandez, Max Andersson med flera)

Too Much Coffe Man
En av de många serietecknarna på den Flickr-sidan är Shannon Wheeler. Den här ensidan är Shannon Wheelers Too Much Coffe Man när den är som bäst.

Jag skriver ingen förintelse-litteratur, jag skriver romaner. Intervju med Imre Kertész
Från Die Welt. Översatt av Bodil Zalesky på hennes blogg Under pausträdet

Blixa Bargeld om Västberlin när muren fanns
En lite märkligt nostalgisk återblick på DDR-tiden av Einstürzende Neubautens sångare. Bargeld brukade säja att ett enat socialistiskt Tyskland hade varit bättre i intervjuer då när muren föll. Vilket jag då mest trodde var menat som en provokation. Men han håller fast vid denna syn i Expressens intervju.

Intervju med Rene Engström
I Östersundsposten. Den svensk-kanadensiska serietecknaren Rene Engström gör nätserien Anders loves Maria (första serien här). Den är inne på sin 279:e sida och närmar sej sitt slut.

The Believer 2009 Art Issue
Det amerikanmska litterära magasinet Believers har i sitt konstnummer i år mycket om tecknade serier. Med ett Seth vs Chris Ware-omslag tecknat av Charles Burns. Innehållsförteckning och korta utdrag finns på The Believers sida.

Åtta länkar en lördag

Sean T. Collins om Dark Knight Strikes Again
På The Savage Critics under temat favoriter skriver Collins om Frank Millers uppföljare till The Dark Knight Returns.

Alan Moore om V för Vendetta
Utdrag ur en intervju med Alan Moore för en BBC4-serie om tecknade serier.

The Dirtbombs - Leopardman at C&A
Det här är Alan Moore-låten som Dirtbombs gör. Till skillnad från vad jag påstod den femte så är bara texten, ursprungligen gjord åt Bauhaus, skriven av Alan Moore. Melodin är Dirtbombs egna. Låten är väl så där. The Dirtbombs har annars gjort en del bra - som "Ode to A Black Man" (här i en akustisk version).

Comics Critics Roundtable
Transkript av en paneldiskussion mellan seriekritiker på SPX 09.

Om Einstürzende Neubauten-gubben
Bloggen Band Logos - Brand upon the brain går igenom ursprunget till olika bands symboler. Har hittills avverkat 317 styckna. Neubautens symbol var den sjuttonde. Jag kan ha haft en tröja med denna gubbe på en gång i tiden. Det är möjlligt jag tyckte jag var väldigt tuff i min neubautentröja. Det var jag nog också. Också många av de andra symbolernas ursprung är roliga att läsa om även i de fall (vilket är alla) där banden inte är lika bra som Einstürzende Neubauten.

Rävandar - Den oanständiga version
Bokberget om gamla kinesiska pornografiska berättelser.

Warren Peace Sings the Blues om Inio Asanos What a Wonderful World!

Einstürzende Neubauten - de tio bästa sångerna

Som jag har nämnt tidigare lyssnade jag nyligen igenom Einstürzende Neubautens diskografi (minus de där som släppts på deras hemsida). En lista på de tio bästa hitsen från allas favoritindustrirockare verkar passande - kronologisk:

Armenia
Från Zeichnunges des Patienten O. T.. Filmklippet på länken är från filmen Halber Mensch av Sogo Ishii.

Trinklied
Kortaste och bästa låten från genombrottsalbumet Halber Mensch. (Klippet är från en livespelning 1990. Halber Mensch kom 85.)

Morning Dew
Från Fünf auf der oben offenen Richterskala - Neubautens bästa album. En cover på en låt av Butter tar ordet-favoriten Tim Rose

Ein Stühl in der Hölle
Plattan Haus der Lüge var lite av en besvikelse när de kom. Men hade åtminstone detta spår. En av Einstürzendes bästa sånger (länken är till en hyfsad livevesion).
I intervjuer har Blixa Bargeld sagt att låten är inspirerad av en gammal folkvisa. Men inte specifierat vilken. En carol som den uppvisar likheter med är "The Three Knights" som i två av de sista verserna (utan omkväde) går så här: "What would you give to your sister Anne?/'My gay gold ring, and my feathered fan'//What would you give to your brother John?/'A rope and gallows to hang him on'".

Stella Maris
Från Ende Neu. Duett med Meret Becker och en av de vackraste duetterna någonsin.

In the garden
Också från Ende Neu.

Sabrina
Från Silence is sexy. Videon är också bra.

Müsentango
Också från Silence is sexy. Utmärkt liveversion på länken.

Total eclipse of the sun
En tredje från Silence is sexy. Allt jag vill se är en total solförmörkelse.

Weil Weil Weil
Från Alles wieder offen, den senaste.

Einstürzende och Sand

Jag håller på och lyssnar igenom mina Neubauten. Kronologiskt. Och är framme vid 1984 års Halber Mensch. Egentligen är det albumet, trots att det är bra, inte bland mina favoriter. Man kan liksom höra varför alla syntarna gillade det (och ingen tycker om syntare). Men jag spelar också tolvan som släpptes till den. Där ena sidan på B-sidan är en cover på Lee Hazlewood/Nancy Sinatra-duetten "Sand".

Hazlewoods duetter var populära att covra bland depprockbanden. Det fanns en brytning mellan de två sånglägena som de brukade understryka. På Einstürzende Neubautens version av "Sand" sjunger Blixa bägge rollerna. Med Nancy-delen liksom väsande.

På youtube finns det en stor mängd Einstürzende. Då alla gillar Blixa. Bland annat dessa två live-versioner av "Sand" som är väldigt olika varandra, som de två rösterna i studioversionerna.

Här, i en lugn version från 1990 tysk tv:


, och här tidigare mer industri:


Men de är bägge lika vackra. Undrar om Lee Hazlewood någonsin hörde deras version av sången?

Du hittar mej i trädgården (ifall det inte öser ner)

Covers - de tio bästa

11. Steeleye Span - Blacksmith
Please to see the King-versionen.
Nummer elva(eller med asterisk) då det med folkband som Steeleye Span eller Perelaar som gör enbart traditionella låtar vore lite underligt att tala om covers. Vissa versioner kan man dock lätt höra vilken som främst påverkat. Den här skulle kunna ses som en cover på den från första plattan.

10.Thea Gilmore - Ever fallen in love
Videon är från nån Doktor Who-spin off, men går att ignorera. Buzzcocks gjorde originalet.

9.Mark Lanegan - Where did you sleep last night
Leadbellys version var en hit inom Sub Pop-kretsen. Men detta är bättre än Nirvanas rätt svaga versioner.

8.Yo la Tengo - Route 66
Rockstandarden "Route 66" är skriven av en masn vid namn Bobby Troup. Yo la Tengos version finns på deras Murdering the Classics. En ung dam ringde in till en radiostation och sjöng denna till Yo la Tengos komp.

7.Sugababes - I bet that you look good on the dancefloor
Ofta hör man coverversioner som man hatar. Men man ska betänka att många ogillar de tolkningar man tycker om. Alla ser inte geniet i den här tolkningen av Arctic Monkeys-låten. Möjligen har man själv på samma sätt avfärdat storverk såsom blasfemier.

6.Katrine Ottosen - The Lovecats
(Länken går till Kat Ottosens Myspace. Fjärde låten på spellistan.)
So wonderf'lly wonderf'lly wonderf'lly pretty. Coverlåtar är oftast bäst när de är nya. Denna hörde jag nyligen. Möjligen kan man tycka att den därför inte hör hemma här - inte har fått tåla tiden och dess tand. Men Pop ska vara ny. Från en Cure-tribut. Som soloartist kallar hon sej CALLmeKAT.

5.Turid - På väg
Trots ihärdiga efterforskningar (jag googlade) hittar jag inte vad den countrylåt som denna bygger på heter. Fransiska står som medförfattare. Originalet anspelas det även på i Billy Braggs "Wishing the Days away". Turids version hamnade på svensktoppen. Man får anta att kollegorna i musikrörelsen gladdes över hennes framgångar.

4.Nick Cave - Hammer Song
Inte att förväxla med den från Good Son. Denna version av Sensational Alex Harvey Bands låt ligger på Kicking Against the Pricks, coverplattan.

3.The Residents - Six more miles to the graveyard.
Hank Williams. Den var ju munter kommenterade en vän som jag spelade in låten till på gymnasiet. Den avslutade bandet.

2.Gun Club - Black Jack David
Utgår närmast från Carter Family-versionen. Nu gör ju The Carter Family också en låt någon annan skrivit men det att den i Gun Clubs vesion byter genre gör att den kvalificerar som cover (till skillnad från Blacksmith ovan).

1-Einstürzende Neubauten - Morning Dew
Senaste Wermelin gick igenom röran med Bonnie Dobsons original jämte Tim Roses version. Men det är utan tvivel Tim Rose Neubauten utgår från. Einstürzende är också annars ett starkt coverband med Hazlewoods "Sand" och... ja mest den kanske.

35 år i album

Samma meme som filmerna fast med Lpar Underligt nog verkar det inte cirkulera samma variant fast med böcker.

1974 Clannad- Clannad 2
Clannad gav bara ut en bra skiva men den är desto bättre.

1975 Alan Stivell- e dulenn
En uppföljare till 1970 års Olympiaplatta. Idag kan man få för sej att man är alternativ när man lyssnar på Stivell men skivorna sålde i miljontals exemplar.

1976 Carin Kjellman Ulf Gruvberg- Folk och Rackare
Slår i ett par låtar låtar över i hemslöjdmode men när resten innehåller sånt som Ack hör du lille Erik så kan man stå ut med det.

1977 Perelaar- de Perelaar
Nyligen kom en samling kallad Rare Dutch Folk ut där ett spår med Perelaar ingår. Och Rare är väl minst sagt ordet. Troligtvis obskyraste albumet på denna lista men också ett av de bästa. Ut och köp.

1978 The Residents- Duck Stab
Residents behöver knappast någon presentation.

1979 The Specials
Är det bra är det väl ska.

1980 Slapp Happy- Acnalbasac noom (inspelad 73, släppt 1980)
Skivbolaget krävde en ominspelning av skivan efter att ha hört denna version. Den Casablanca Moon som släpptes är inte direkt dålig men låter som mycket annat.

1981 The Birthday Party- Prayers on fire
Den jämnaste av Birthday Partys plattor

1982 Dexy's Midnight Runners- "Too-Rye-Ay"
Kritiker tenderar ser ner på den här som kommersiell. Och snickarbyxig. Kritiker tenderar ha fel.

1983 Billy Bragg- Life's a riot with spy vs spy
Orange.

1984 Leonard Cohen- Various Positions
Cohens sista riktigt bra.

1985 Tom Waits- Rain Dogs

1986 The Triffids- Born Sandy Devotional
Väldigt många bra plattor kom 86 men är man uppe mot Born Sandy har man redan förlorat.

1987 Einstürzende Neubauten- Fünf auf nach oben offenen richterskala
Neubautens bästa. Morning Dew bästa covern någonsin.

1988 Nick Cave & The Bad Seeds- Tender Prey

1989 Agnes Buen Garnås & Jan Garbarek- Rosensfole
Medeltida jazzindustri - eller nåt.

1990 Nick Cave & The Bad Seeds- The Good Son
Visserligen första Cave som inte är bättre än föregångaren men då är ju föregångaren Tender

1991 Thåström- Xplodera mig 2000
Tommy Steele.

1992 Tom Waits- Bone Machine
Kanske lite överproduceradmen inte så farligt som senare skivor.

1993 Diamanda Galas- vena cava
Nästintill omöjlig att lyssna på. Ett mästerverk.

1994 Nick Cave & The Bad Seeds- Let Love in
Nick Caves comeback.

1995 Max Book- Istomen
Sveriges främste.

1996 Einstürzende Neubauten- Ende Neu
Neubauten har hållit en förvånansvärt stadig kvalité under åren.
If you want me you can find me in the garden

1997 Bob Dylan- Time Out of Mind
Vilket väl är mer än man kan säja om herr Bob.

1998 Cat Power- Moon Pix
Kanske inte den bästa catpowern men Say och Moonshiner kan mäta sej med de bästa.

1999 Magnetic Fields- 69 Love Songs
Some fall in love. I shatter.

2000 Einstürzende Neubauten- Silence is Sexy
Allt jag vill se är en total solförmörkelse.

2001 The White Stripes- White Blood Cells
På en "humor"sajt kallad Things white people like så står White Stripes med. Alla vita har nån gång tyckt att White Stripes är coola. Nåja.

2002 Adam Green
Adam Green har misslyckats med att leva upp till den här skivan såsom Sverige har misslyckats i Beijing.

2003 u. n. p. o. c. - fifth column

2004 Danger Mouse- Grey Album
Det är något visst med olaglig musik.

2005 Cocorosie- Noah's Ark
Det är Armagiddeon dags.

2006 The Knife- Silent Shout
I allt väsentligt en bluesplatta.

2007 Bonde do role- With lazers
Fler album skulle innehålla kazooer.

2008 Magnetic Fields- Distortion
Shitfaced they are all undressing.

Instörtande banjo

På den nya neubauten spelar Alexander Hacke banjo på ett av spåren.
Vilket påminner mej om att Blixa en gång nämnde banjoklassikern Pete Seegers "Goofing->Off Suite" bland sina 10 favoritskivor.