Visar inlägg med etikett oe. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett oe. Visa alla inlägg

måndag 11 februari 2013

10 bra japanska böcker


Vi firar Japans nationaldag (som säjs vara idag, många tror att det är den 23:e december - men då är det istället kejsarens födelsedag, och nej jag tycker inte heller det är särskilt intressant att veta) med en lista:

Den förstörda kartan av Kobo Abe

Friends av Kobo Abe
Pjäs där en familj oombedd flyttar in i en ung mans lägenhet.

Kvinnan i sanden av Kobo Abe
En man blir bortförd till ett samhälle där man bor i gropar i sanden. Han hålls fånge hos en kvinna. Hennes man har just dött och han har kidnappats för att ta hans plats. Dagarna går åt till att skyffla bort sand. Sanden riskerar hela tiden att ta över. Allt är täckt av sandkorn. En av de stora 1900-talsromanerna.

Gåvan av Shinichi Hoshi
En samling sf-noveller. Lyriska eller skämtsamma, alltid korta. Sf-haiku har en del kallat hans novellistik pågrund av dess längd, men också dess ton.

Citronen av Motojiro Kajii
Det här är då inte egentligen en bok. Men borde vara det. Eller snarare så borde den novellsamling från 20-talet som den finns i naturligtvis finnas på svenska. Nu får vi nöja oss med att denna klassiker finns översatt i det litterära magasinet Halifax 10/96 (novellen finns, på utrikiska, utgiven i egen volym - så man kan säja att det är en bok, någon annanstans, långt härifrån).
Huvudpersonen driver mållöst omkring i en stad. Han låtsas att han är någon annanstans, långt därifrån. Oftast pank strövar han längs bakgatorna. En dag har en av butikerna fått in citroner.
"Citroner... det är något jag verkligen tycker om. Både den anspråkslösa färgen, lik en klick man pressar ur en färgtub citrongult, och den hopträngda spolformen. Hur som helst beslöt jag mig för att köpa en citron. Därefter strövade jag länge genom stan. Vart jag gick eller hur jag kom dit, kan jag inte säga. I samma ögonblick som jag höll citronen i min hand, började den illavarslande klumpen som ständigt tryckte mot mitt hjärta långsamt lösas upp. Jag skred fram genom stan i ett lyckorus."

Japan sjunker av Sakyo Komatsu
Hela Japan börjar att sjunka. Ska man lämna landet eller gå ner med skutan? Romanen ägnar sej mer åt att skildra hur människor reagerar inför undergången än orsakerna till att landet börjat att sjunka. En vemodig katastrofroman.

Kafka på stranden av Haruki Murakami

M/T och berättelsen om skogens under av Kenzaburo Oe
Varvar realistiska kapitel med sägner från den by där huvudpersonen växte upp.

Mardrömmen av Kenzaburo Oe
"Kunde hon ha rätt? undrade Fågel sömnigt. Hade en annan Fågel stannat kvar som lik någonstans varje sådant kritiskt ögonblick? Låg det på så vis en hel serie döda Fåglar i ett otal andra universa, en klen och skygg skolpojke, en student med en enkel själ men mycket starkare kropp än hans nuvarande? Vilken av alla dessa var den mest önskvärde Fågel? En sak var säker: inte var det han, inte den Fågel som fanns i detta universum." (översatt, från engelskan barbariskt nog, av Thomas Warburton)

Death Note 3 av Tsugumi Ohba och Takeshi Obata
Det finns nog betydligt intressantare japanska tecknade serier än den här. Men jag är inte så inläst i genren. Och den här har en stor charm. En pojkmanga (som, säjs det, också har drag av flickmanga) om en ung man som kommer över en anteckningsbok där alla vars namn man skriver i boken dör. Han beslutar sej genast för att döda alla brottslingar och därmed skapa en bättre värld. Men serien handlar mer om hur polisen försöker komma på vem som står bakom morden och om hur vår hjälte massmördaren hela tiden ligger steget för dem. I denna den tredje volymen så möter huvudpersonen han som leder sökandet efter honom - i en tennismatch.

(Repris från 2011.
Sakyo Komatsu dog några månader efter det här inlägget. Jag citerade då ett stycke ur Japan sjunker. Det börjar: "Förvånad, tittade Tadokoro spänt ner på den gamle mannen och väntade på att han skulle fortsätta. Men det skulle inte komma några fler ord." (övers. Stigbjörn Lestander)
Annan japan-lista:
10 bra japanska filmer)

fredag 11 februari 2011

10 bra japanska böcker

Vi firar Japans nationaldag (som säjs vara idag, många tror att det är den 23:e december - men då är det istället kejsarens födelsedag, och nej jag tycker inte heller det är särskilt intressant att veta) med en lista:
Den förstörda kartan av Kobo Abe

Friends av Kobo Abe
Pjäs där en familj oombedda flyttar in i en ung mans lägenhet.

Kvinnan i sanden av Kobo Abe
En man blir bortförd till ett samhälle där man bor i gropar i sanden. Han hålls fånge hos en kvinna. Hennes man har just dött och han ska ersätta henne. Dagarna går åt till att skyffla bort sand. Sanden riskerar hela tiden att ta över. Allt är täckt av sandkorn. En av de stora 1900-talsromanerna.

Gåvan av Shinichi Hoshi
En samling sf-noveller. Lyriska eller skämtsamma, alltid korta. Sf-haiku har en del kallat hans novellistik pågrund av dess längd, men också dess ton.

Citronen av Motojiro Kajii
Det här är då inte egentligen en bok. Men borde vara det. Eller snarare så borde den novellsamling från 20-talet som den finns i naturligtvis finnas på svenska. Nu får vi nöja oss med att denna klassiker finns översatt i det litterära magasinet Halifax 10/96 (novellen finns, på utrikiska, utgiven i egen volym - så man kan säja att det är en bok, någon annanstans, långt härifrån).
Huvudpersonen driver mållöst omkring i en stad. Han låtsas att han är någon annanstans, långt därifrån. Oftast pank strövar han längs bakgatorna. En dag har en av butikerna fått in citroner.
"Citroner... det är något jag verkligen tycker om. Både den anspråkslösa färgen, lik en klick man pressar ur en färgtub citrongult, och den hopträngda spolformen. Hur som helst beslöt jag mig för att köpa en citron. Därefter strövade jag länge genom stan. Vart jag gick eller hur jag kom dit, kan jag inte säga. I samma ögonblick som jag höll citronen i min hand, började den illavarslande klumpen som ständigt tryckte mot mitt hjärta långsamt lösas upp. Jag skred fram genom stan i ett lyckorus."

Japan sjunker av Sakyo Komatsu
Hela Japan börjar att sjunka. Ska man lämna landet eller gå ner med skutan? En vemodig katastrofroman.

Kafka på stranden av Haruki Murakami

M/T och berättelsen om skogens under av Kenzaburo Oe
Varvar en realistiska kapitel med sägner från den by där huvudpersonen växte upp.

Mardrömmen av Kenzaburo Oe
"Kunde hon ha rätt? undrade Fågel sömnigt. Hade en annan Fågel stannat kvar som lik någonstans varje sådant kritiskt ögonblick? Låg det på så vis en hel serie döda Fåglar i ett otal andra universa, en klen och skygg skolpojke, en student med en enkel själ men mycket starkare kropp än hans nuvarande? Vilken av alla dessa var den mest önskvärde Fågel? En sak var säker: inte var det han, inte den Fågel som fanns i detta universum." (översatt, från engelskan barbariskt nog, av Thomas Warburton)

Death Note 3 av Tsugumi Ohba och Takeshi Obata
Det finns nog betydligt intressantare japanska tecknade serier än den här. Men jag är inte så inläst i genren. Och den här har en stor charm. En pojkmanga (som, säjs det, också har drag av flickmanga) om en ung man som kommer över en anteckningsbok där alla vars namn man skriver i boken dör. Han beslutar sej genast för att döda alla brottslingar och därmed skapa en bättre värld. Men serien handlar mer om hur polisen försöker komma på vem som står bakom morden och om hur vår hjälte massmördaren hela tiden ligger steget för dem. I denna den tredje volymen så möter huvudpersonen han som leder sökandet efter honom - i en tennismatch.

söndag 29 november 2009

Två på K


Lyran har så här sent i november kommit till bokstaven K i sitt nobellfapet.

Kenzaburo Oe

Man brukar säja att det finns två sorters människor. Kobo Abé-människor och Kenzaburo Oe-människor. Själv betraktar jag mej som en Abé-människa (just nu läser jag Abés Den förstörda kartan).

Men de Oe jag har läst är också bra. Den bästa Oe är en som inte brukar nämnas lika ofta som hans andra romaner på svenska. M/T och berättelsen om skogens under. I den får huvudpersonen som liten en massa av en bys myter berättade för sej. Dessa sägner förväntas han lära sej och själv förmedla vidare. Senare i romanen bryts en realistisk handling av vanlig Oe-typ med dessa sagor som utgör huvuddelen av romanen.

Men det är berättelserna från byn som är det mest spännande med boken. En muntlig tradition överförs här till skriftlig utan att förlora sin kraft - vilket är ovanligt. Myterna utgår från liknande från Oes egen by men omvandlade till text snarare än bara överförda.

Sarah Kirsch

Kirsch är en tysk poet. Från början från Östtyskland men flyttade till väst 1977. Hennes dikter är vackra med ett direkt tilltal. Hon använder sej ofta av ett bildspråk med oväntade kombinationer utan att det blir surrealism av det hela. Hennes dikter handlar ofta om Tysklands historia som i "Legenden om Lilja" om ett koncentrationsläger "att hon var vacker kan inte garanteras i synnerhet som/de överlevande lägerfångarnas utsagor/är motsägande till och med hårfärgen/sägs vara olika i kartoteket" börjar dikten, "tydligen hade sägner uppstått" heter det mot slutet av dikten.
Den här mytiska aspekten finns i stora delar av hennes dikter. Eller i de jag läst.

Vilket i stort sett är de i samlingen Glashussplitter, ett urval från hennes dikter från perioden 1967-1984 tolkade av Lasse Söderberg och Irmgard Pingel. Det är så vitt jag kan bedömma ett bra urval men det skulle vara trevligt med fler av hennes dikter på svenska. Kanske till och med hela diktsamlingar. Om hon fick nobelpriset så kanske mer Kirsch skulle komma ut. Fast så mycket Oe har inte kommit på svenska sen han fick priset. En novellsamling.

I alla fall- en kort dikt från den senare delen av Glashussplitter får avsluta:

ALDRIG AVFLYTTADE

Min bror
Har rufsigt hår, vi bor
Djupt bland skogklädda berg
Strax före trettioåriga kriget säger
Våra munnar de klokaste saker

(övers. Lasse Söderberg och Irmgard Pingel)