Citerat från veckans läsning

"Det hände att han berättade sagor för dottersonen, sagor blandade med bilder ur hans eget liv och händelser som lånats ur det som redan fanns skrivet. Helst ville pojken då höra honom berätta om det märkliga skeppet och dess besättning. Piratkaptenen som förlorat ett öga i strid med handelsmän och i det riktiga ögats ställe satt in en kula av mångfärgat glas.[...]
Sagorna var deras gemensamma egendom."
ur Hösten lång av Karl Rune Nordkvist










ur Weathercraft av Jim Woodring

"Färska tyrannosaurieägg till frukost."
ur "Sauropodernas heliga jungfru" i Det brokiga cocktailpartyt av Robert Silverberg, övers. Erik Andersson

5 bra norska skivor

Dagen till ära.

Bel Canto -Birds of Passage
Det vore kanske synd att säja att hela det här albumet från 1989 har överlevt tidens tand. Men när det begav sej var jag rätt så förtjust i den här blandningen av depprock och new age-kitsch (deppnewagerock). Och de få spår som har hållit känns desto modärnare. Jag får lite Knife-känsla när jag lyssnar på dem idag.
Bästa spår: "Look 3"

Ane Brun - A temporary dive
Bästa spår: "Rubber and soul"

Agnes Buen Garnås och Jan Garbarek - Rosensfole
Norsk folkjazzindustrimusik när den är som bäst.

(Mer om albumet på länken.)
Bästa spår: "Lillebroer og storebroer

Folque - Vardøger
Folkrock från 70-talet. Ett av de bästa banden i den genren. Här på tredje plattan har de kommit loss lite från att försöka vara så lika Steeleye Span som möjligt fast på norska. Good shit.
Bästa spår: Varulv

Erlend Øye - Unrest
Att blanda indiepop av den mer anemiska sorten med dansmusik borde ju inte gå så där jättebra. Men på nåt sätt funkar det.
Bästa spår: The Athlete

Tidigare års norgelistor:
10 bra norska romaner
5 bra norska filmer
10 bra norska böcker

Both rosy-faced lasses and strapping young men

"Copshawholme fair" är en sång om en så kqallad "hiring fair" dit folk förr gick för att försöka få anställning på jordbruk. Som en arbetsförmedling. Fast med dans och uppträdanden och sång och "jugglers and tumblers and folks with no arms". Marknaden i Copshawholme hölls antingen andra frdagen i april eller fredagen innan den 17:e maj. (Om 17:e maj inföll på en fredag höll de den nog då. Så imorgon är alltså Copshawholme Fair-dagen.)

Tim Hart och Maddy Prior sjöng in den på Folk Songs of Old England volume 2. De spelade också in den i en elektrisk version med sitt band Steeleye Span. Men den versionen är inte alls lika bra.

Anno Dracula 1923: Vampire Romance

No matter how boring the Vampyrrhic Chronicles got, Lydia had to buy each novel to keep the set complete.

År 1923 samlas en grupp vampyrer i ett hus i England för att utse en ny vampyrledare. När ljuset slocknar blir en av vampyrerna mördad. Vem har utfört dådet och hur hänger det samman med vad som hände med en vampyr vid namn Carmilla?

Anno Dracula är en roman av Kim Newman från 1992 där Dracula gifter sej med drottning Victoria och tar makten i England (Jag har skrivit mer om den HÄR). Newman har skrivit flera böcker i samma värld. De har  kommit ut i nyutgåvor i väntan på att den sista avslutande romanen ska komma ut senare i år.

Jag tyckte den andra boken i serien Anno Dracula: The Bloody Red Baron blev lite tröttsam. Den romanen var lika mycket en mash-up av berättelser om första världskriget som av vampyrhistorier. Och jag är inte lika road av Biggles som av Dracula.

Men nyutgåvorna har extramaterial. The Bloody Red Baron har en hel nyskriven kortroman.
Där The Bloody Red Baron trots en del komiska inslag (Snobben är med i ett kapitel) är en allvarlig bok om krig och politik och sånt så är Vampire Romance en komedi. Huset som berättelsen utspelar sej i ägs av Bertie Woosters faster.

En av romanfigurerna är den tonåriga skolflickan Lydia som är en flitig läsare av romantiska berättelser om vampyrer. Hon träffar en japansk vampyrflicka som i sin tur slukar engelska flickskoleböcker.
Böckerna Lydia läser är misstänkt lika True Blood och Twilight-serien (Otterbourne's Nitelite Saga novels had so much swooning Lydia wondered if the authoress was prone to fits. Her hero glittered like a Christmas tree and her heroine was unconscious for at least seven chapters in each book, even though she was supposed to be telling the story.").

Vampire Romance är en bagatell. Men en roande bagatell. Och den gör mej lite sugen på att läsa Dracula Cha-cha-cha, den tredje boken i sviten som nu kommit i nyutgåva och utspelar sej i Rom 1959. Den ska innehålla personnager från Fellinis filmer och Patricia Highsmiths böcker. 

Citerat från veckans läsning

"Hur skulle jag kunna transformera dig /till bild, till språk, när vintern/har varit så lång och hela havet/brusar nu i min öronsnäcka?"
ur "Hur skulle jag kunna transformera dig" i Tallört av Tua Forsström

"All the birds had flown away, save only the great, grotesque penguins."
ur At the Mountains of Madness av H. P. Lovecraft

"'Darling,' she says; and I never, never correct her,/Although my name is not darling, but Kenneth."
ur "Crazy Jane" av Kenneth Koch

En blå bok 2 av August Strindberg

En blå bok II av August Strindberg kom ut 1908 och var uppföljaren till En blå bok som kommit nåt år tidigare. En blå bok var något förvånande en försäljningsframgång.
De blå böckerna innehåller texter av den äldre Strindberg i allehanda ämnen. Ofta rätt egensinniga sådana. Han hävdar att all astronomi är humbug i början av En blå bok II. Uppsatserna är lite längre i uppföljaren. Men annars följer den i tonen denna. 
Förutom astronomin så får historieskrivningen och ornitologin och sina kängor av Strindberg. Men boken innehåller inte enbart uppgörelser med vetenskapen utan även porträtt av och berättelser om människor Strindberg känt.
De senare avdelningarna är väl de som har hållit sej bäst. Men de vetenskapliga delarna är väldigt underhållande. Som hans kamp med (mot) den assyriska kilskriften ("Ungdom! Läs icke assyriska, ty det är intet språk, det är hackelse!") 
Vetenskapliga kanske är fel ord. Strindbergs teorier kan få en att tänka att det var synd att han aldrig fick uppleva möjligheten att förneka månlandningen. 
Men nånstans uppskattar jag ändå Strindbergs motstånd mot de vetenskapliga auktoriteterna här (och ibland har han rätt - som när han kritiserar föreställningen om etern).
Jag har läst den i Nationalupplagan. Det här bandet har en utförlig kommentardel. Med uppsatser av experter i de olika ämnena där det förklaras hur och var Strindberg hade fel. Och det kan ju vara praktiskt. 
Men nog hade det varit lite roligare med ett fanatiskt försvar av Strindbergs uppfattningar mot senare tiders irrläror.

Ur Kung Midas av Ray Harryhausen (1920-2013)

Konstalmanackan av Bengt Lagerkvist 1926-2013

Ett avsnitt från 1986.

Citerat från veckans läsning

"Så snart en människa fördjupar sig i böcker, så får hon svarta naglar och manschetter, glömmer tvätta, kamma och raka sig. Hon försummar sina plikter mot liv, samhälle och människor, förlorar 
själsförmögenheter, blir disträ, närsynt (glasögon) och stoppar snus i näsan för att hålla sig vaken. Kan icke 
följa ett samtal, icke intressera sig för andras intressen, ser icke landskapet på dagen, icke stjärnorna på natten."

ur "Lärdomens följder." i En blå bok II av August Strindberg

"poeten talar om sig själv han tycker om/att se sig själv på teve/poeten talar i teve/och tittar på sig själv han/sitter hemma hos sig själv i soffan/och lyssnar på vad han säger/på teve Han ler/mot sig själv den andre"

ur "Autistisk dikt" i Relief av Tadeusz Rózewicz, övers. Anders Bodegård 

Fantom-författare

Ni vet hur i Fantomen alla fantomenarna skrev ner sina äventyr? Ibland funderar jag på vilken Fantomen som var den bäste stilisten.
Om den fjärde Fantomen skrev ner sina tankar om livets fåfänglighet och naturen och Gud. 
Ägnade den fjortonde Fantomen flera volymer Fantomenkrönikor åt sina katter?
Påminde den sjunde Fantomens krönikor om Samuel Pepys dagbok? 
Och var den 19:e Fantomen påverkad av de nya modernistiska författarna så att hans äventyr blev nedskrivna i en djärvt formförnyande men tyvärr också svårbegriplig stil?
Detta är ett område som fantomenförfattarna ägnat sej alldeles för lite åt.

10 bra röda böcker

Det dånar uti och allt det där.

Evigt gröna träd av Gunnar Adolfsson
Jag har haft en lista med arbetarlitteratur en tidigare första maj. Där fanns givetvis Gunnar Adolfsson med. Det här är noveller som publicerades i kommunistisk press på 20- och 30-talet. Adolfsson blev sen tidningsredaktör och riksdagsman.

Lyckliga i alla sina dagar av Nina Björk
Björk läser bland Kapitalet av den äldre Karl Marx med den yngre Marx i tankarna.

Sånger mellan krigen av Bertolt Brecht
"Den unge Alexander erövrade Indien.
      Han ensam?
Ceasar slog gallerna.
Hade han inte åtminsone en kock med sig?"
ur "En läsande arbetares frågor", övers. Erwin Leiser

Hädisk munk av Axel Danielsson
Artiklar och noveller av den socialdemokratiske ledaren.

Dagbok från fängelset av Ho Chi Minh

Korta beskrivningar av livet i fängelset. Vemodiga och vackra. "Klockan två. Cellen är öppen. De vädrar./Man ser en bit av himlen. Vi tittar alla uppåt./Jag vet att också ni längtar efter den fria himlen./Men anar ni varför jag är tankfull?" ("Eftermiddag" övers. Jan Kunicki)

Samtal i Hanoi av Sara Lidman
I detta resereportage från 1965 så tolkar Lidman ett par av Hos fängelsedikter (hennes tolkningar är bättre än Kunickis). Innehåller samtal med vietnameser och reflektioner kring kriget.

Jag var, jag är, jag blir av Rosa Luxemburg
I detta urval artiklar och brev (breven är de som hållit sej bäst - det finns två urval av Luxemburgs fängelsebrev på svenska förutom det här) finns en artikel om förstamajfirandets uppkomst. "Den första maj förkunnar åttatimmarsdagens paroll. Men inte heller när man uppnått detta mål slutar man fira dagen. Så länge arbetarnas kamp mot bourgeoisi och regering varar, så länge det finns krav kvar, som måste uppfyllas, kommer förstamajfirandet att årligen ge uttryck åt dessa krav." 1894, övers. Birgitta Sandberg

Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson
Sen Martinson tvångsinskrevs i litteraturkanon så har hennes politiska sida tonats ner. Men hon var rätt så röd. Det här är en bra roman.

Söndagsmorgon av Jan Myrdal
Myrdal hade på 60-talet en krönika i Stockholms-Tidningen på söndagen. Den här boken samlar de bästa av dessa. Myrdal när han är som mest underhållande.

Jaget och världen av Birgitta Trotzig

Tidigare Förstamajlistor:
10 bra arbetarromaner
10 bra röda skivor
10 bra röda filmer

Ibland himmel, ibland helvete och ibland svårt veta vad som är vad

"Heaven or hell" med Willie Nelson.


Willie Nelson fyller åttio år idag. Vilket vi firar med denna veckans sång.
Från albumet Phases and stages (1974). Sången spelades samma år in av Waylon Jennings. Nelson sjunger på den inspelningen, han kommer in på slutet. Den versionen är med på outlaw country-samlingen Wanted! The Outlaws. Det var där jag först hörde låten.