fredag 5 augusti 2011

Kingdom Come av J. G. Ballard


I want to tear down the old world and build a new order, something like the one we're building together inside the Metro-Centre. I know I'm right , I know we can bring a new world to life. It's started here inside the Metro-Centre, but it's spreading all over the real England. If you can smell the motorway you're in the real England. You can feel it, can't you, Cathy? Deep inside you. No not there Sheila. Come and see me later and we'll find it. Yes, I'm lonely, I don't sleep well, part of me, frankly, is a little bonkers. But I'm right. I've seen the future and I believe. I want to do things even I can't mention.

Som i flera av J. G. Ballards föregående böcker så sätts handlingen i hans sista roman Kingdom Come i gång av ett våldsdåd. Det är huvudpersonen Richard Pearsons far som blir skjuten i ett köpcentrum. Pearson flyttar in i sin fars lägenhet och börjar nysta i fallet. Han märker efter ett tag inte bara att det är något skumt med faderns död utan att själva köpcentret är center för något otäckt. En new fascism i konsumismens tecken.

Ballard började som sf-författare och blev sen experimentell sf-författare för att slutligen hyllas också utanför genren. Men det finns ingen stark gräns mellan hans genrearbeten och de andra (möjligen med undantag för hans två självbiografiska romaner).

Kingdom Come kan säjas föregå i en så pass nära framtid att vi kan lukta den. Som huvudpersonen kan känna lukten av motorvägen från det Metro-Centre som romanen handlar om.
Snarare än att vara science fiction av sorten framtiden-var-i går så påminner den om en av Evelyn Waughs satiriska romaner (då den utgåva jag har läst är en sån där med extramaterial finns där med en lista på Ballards tio favoritböcker. Den käre bortgångne av Waugh ingår bland dem.) En tillspetsad beskrivning av ett slags samhälle som redan finns. Med shoppingkanaler och sportklubbar. Och asiatiska butiker med krossade rutor.

I Waughs romaner brukar finnas ett kapitel där, antingen den hittills rätt passiva huvudpersonen eller en plötsligt anländande ny karaktär, tar tag i saker och sätter i gång skeendena.

Pearson är en från början rätt typisk icke-handlande modern romanfigur. En reklamman som blir illa berörd av indicier att hans far kanske var involverad i rasistiska grupper. Men i slutet av första delen börjar han bli mer aktiv. Han föreslår en ny reklamstrategi i ett samtal med köpcentrets talesman.
En reklam med lite vansinne, lite förelämpningar. Detta kommer att få långtgående konsekvenser för samhället kring köpcentret.

Det finns en självklarhet i hur den nya rörelsen växer fram i romanen. Som förstärks av hur huvudpersonen får en ledande roll i det hela utan att han tycks ändra karaktär. Det finns mitt i det hela något lockande med de vansinnesyttringar som Ballard beskriver.

Boken, tyvärr inte översatt till svenska, har en säker prosa som flyter fram väl med ständigt återkommande träffsäkra beskrivningar.

(inlägget vart först publicerat den 1:a september 2009)

Inga kommentarer: