"Jag observerade honom första gången på ett arbetarmöte, då han yttrade sig i rösträttsfrågan och bemötte den liberale rösträttskandidatens oförsiktiga fråga till ytterlighetspartiet, bestående huvudsakligen av grovarbetare, >>om herrarna ansåge att idioter även skulle ha rösträtt?>> med att plötsligt skjuta upp ur åhörarkretsen kring talarstolen, sträcka ut sin magra hals och klippa med ögonlocken, i det han replikerade:
- Ja, den ena idioten såväl som den andra, herr redaktör! Och med hänsyn till det beståendes trygghet vill jag bara säga, var inte rädd för konsekvenserna, ty idioter skall rösta på idioter!
Därpå satte han sig plötsligt igen.[...]publiken applåderade ursinnigt"
ur "Jönsson" (1889) av Axel Danielsson, i Hädisk munk
"Enligt den korta text som beledsagade teckningen var smaragden en aphanipteridisk parasit på kaledonisk vintergröna, en växt från de skotska högländerna; nattetid kunde den ibland framkalla ett blinkande fosforescerande ljus i form av ett slags grön halo som svävade parallellt över insektskroppen. Insekten var vit i sitt naturliga tillstånd, men så länge ljusfenomenet varade blev den genom reflexerna från ljusringen kraftigt smaragdgrön, vilket förklarade namnet."
ur Locus solus (1914) av Raymond Roussel, övers. Torsten Ekbom
söndag 3 februari 2013
Citerat från veckans läsning
Etiketter:
axel danielsson,
citeraturveckan,
raymond roussel,
torsten ekbom
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar