I april i år så var det 100 år sen Lars Ahlin föddes. Det var lite artiklar och så men jubileumet fick inte så stor uppmärksamhet. Ahlin är inte längre så läst som han en gång var.
Det är naturligtvis ett öde som drabbar de flesta författare. Också sä inflytelserika författare som Ahlin.
Själv har jag försökt läsa honom flera gånger. Och tagit mej igenom en handfull av hans böcker utan att riktigt fastna för författarskapet. Men den tidiga novellsamlingen Inga ögon väntar mig läser jag i ibland.
(Det här inlägget ingår i en serie där jag skriver om böckerna i min boksamling, en i taget i alfabetisk ordning.)
Spirou-skandal? Jajamensan!
4 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar