tisdag 19 juli 2016

Den illustrerade mannen av Ray Bradbury


"George Hadley stood on the African grassland alone. The lions looked up from their feeding, watching him. The only flaw to the illusion was the open door through which he could see his wife, far down the dark hall, like a framed picture, eating her dinner abstractedly.
  'Go away,' he said to the lions.
  They did not go."
ur "The Veldt"

Invasion på Mars är en så kallad fix-up novel där tidigare publicerade noveller binds samman till en helhet av nyskrivna vinjetter.
Inom SF-genren är fixupböcker rätt så vanliga. Men de finns även i andra genrer. Alice Munro ska ha gjort en. Ray Bradburys Den illustrerade mannen som kom ut 1951 är också en samling noveller sammanbindna av en ramhistoria. Men sambandet mellan novellerna är här svagare.

Ramhandlingen består av att en man har tatueringar som kan visa framtiden. Dessa tatueringar är novellerna. Men framtiderna i samlingen utesluter varandra.

Det finns som med Invasion på Mars lite olika utgåvor av boken och alla har inte samma noveller. Men åtminstone i originalversionen så är det en stark samling.

Novellen "The Other Foot" kan ses som en tematisk uppföljare till Invasion på Mars "Upp genom luften". Här har afroamerikaner kolonialiserat Mars. En dag landar ett skepp med vita på planeten. Denna måste ha varit radikal för sin tid.

Boken sträcker sej från skräck till satir.  en behandlas solipsism, i en annan går världen lugnt och stilla och melankoliskt under, i en tredje visar sej den nya leken alla barn leker vara på dödligt allvar.

Den unge Bradbury hade ofta barnet i monstrets roll. Barn var främmande, grymma varelser. Som i samlingens bästa novell "Savannen" ("The Veldt") Medan den äldre hade en mer sentimental syn på barn och barndom. Bradbury gjorde senare en pjäsversion av "Savannen". Där händelserna ses mer ur barnens perspektiv. Det blir till en slags syntes mellan den tidige och den sene Bradburys barnskildringar.
Det finns en svensk tv-pjäs baserad på pjäsversionen från början av 80-talet. Börje Ahlstedt var med i den. Han var med i alla svenska program på den tiden. Jag såg tv-pjäsen senast när den var ny och jag var då nio år. Men den gjorde ett starkt intryck på mej då. Jag minns jag tyckte lejonen var läskiga.

Och nu när jag läser om novellen tycker jag fortfarande att lejonen är läskiga.




Inga kommentarer: