måndag 8 augusti 2011

I ordning


Jag läser efterordet i Stig Larssons Artiklar 1975 - 2004. Där skriver han om en intervju med Majken Johansson i Stridsropet, Frälsningsarméns tidning (Johansson är mest känd för att hon, mellan andra och tredje diktsamlingen, gick och blev frälsningssoldat) "där hon poängterade hur underligt hon tyckte att det var att de som läste hennes diktsamlingar ibland inte läste dem från pärm till pärm, snarare lite hipp som happ" (citatet är då av Larsson, inte Johansson).

Vilket ger mej lite dåligt samvete. Eftersom jag är rätt säker på att jag nog läst Johanssons dikter i oordning (hon är bra - det finns en samlingsvolym, Dikter, som kom för en tio år sen). Liksom de flesta dikt- och novellsamlingar.

Samtidigt som jag lånade Artiklar 1975 - 2004 (som stod i en av de ödsligare delarna av biblioteket) lånade jag också "The Lottery and other stories" av Shirley Jackson. Nu läser jag först den första novellen i samlingen - "The Intoxicated". En novell om en man på en fest som går ut i köket för att nyktra till och hamnar i samtal med värdens sjuttonåriga dotter (hon rättar honom när han kallar henne sextonåring "'I'm seventeen".' She looked up and smiled at him again. 'There's a terrible difference,' she said.) Hon för in samtalet på världens nära undergång.

Och naturligtvis är denna novell den perfekta att inleda med.

Jag läser i presentationen av Jackson i början av boken att hon dog idag för 46 år sen.

söndag 7 augusti 2011

Citerat från veckans läsning

"om en karl av den bättre klassen, en hederlig man, som, alla nöjen små och stora sammanräknade, kanske icke njuter mer än 996 sådana om året, om - säga vi - en sådan, bland andra divertissementer, förleder några flickor ur arbetarklassen, ett dussin om året, eller ett halvt, allt som det faller sig, så är han lika hederlig, lika väl sedd, lika god för det. Ty det osedliga, som visserligen här sker, angår icke honom, utan drabbar de förförda"
Carl Jonas Love Almqvist, ur "Om folknöjen" i Det går en åska genom tidevarvet

"A warm matron sat at the desk in the foyer, devouring the latest Marie Corelli, Thelma. Beauregard understood that since her turning, the celebrated authoress's prose had further deteriorated. Vampires were rarely creative, all energies diverted into the simple prolonging of life."
Kim Newman, ur Anno Dracula

lördag 6 augusti 2011

Åtta länkar en lördag


International Best Comics Poll på Hooded Utilitarian
Amerikanska serietidningskritiker har röstat om de bästa tecknade serierna. Med artiklar om de på topp tio. Internationell är kanske att ta i. Den första icke-engelskspråkiga serien på listan är Tintin på plats 15.

Sean T. Collins om Love and rockets. New stories 4
Jaime Hernandez' Locas-serier är bland de översta tio på listan. Medan Gilbert Hernandez' Palomar-serier får nöja sej med plats 21. Collins ovan har läst det kommande numret av brödernas gemensamma tidning. Han är positiv.

Intervju med Alan Moore
I tidningen The Guardian. Bland annat om den nya delen av League of extraordinary gentlemen. Century. Som ligger och väntar på mej på posten (eller i en näraffär eftersom postkontoren på nåt underligt vis har försvunnit).

Dipsolitteraten intervjuar Tor Åge Bringsværd
Bloggen Dipsolitteraten har haft en en serie intervjuer med bloggare och författare om böcker och läsning. Senast med den norske sf-författaren Tor Åge Bringsværd. Han rekommenderar Gene Wolfe.

Leif Zern om Gertrude Stein Gertrude Stein Gertrude Stein
Om en uppsättning av Marty Martins pjäs om Stein.
Leif Zern om Den fjärde rosen
I början av den föregående recensionen nämner Zern den här uppsättningen som han skrev om för några veckor sen. En pjäs av Gunilla Linn Persson som också handlar om Stein. Så Stein är inne. Även om ingen läser henne.


Intervju med Michael Witkowski
I DN. Witkowskis roman Lubiewo fanns med på vår lista över gay-böcker. Och han är i Sverige och besöker Pride. Nu ska han visst börja skriva deckare. Polska deckare. Och uttalar sej om svenska sådana. "Wallander är väldigt normal på alla sätt och vis. Och tråkig. Samtidigt representerar han en väldigt protestantisk värld med mycket arbete, där han inte finner så mycket glädje i något. Det är svårt att tänka sig Wallander köpa en ny sportbil och åka runt och glassa i Ystad. Han skulle aldrig njuta av livet." Ystad är annars en stad som gjord för att glassa i.

Pia Bergström on Effekter av Lars Jakobson
Om en ny samling med texter av Jakobson, noveller, artiklar och essäer. Om Sven Christer Swahn och Jorge Luis Borges. Och så en om världens tråkigaste författare P. O. Sundman. Men den kan man väl alltid hoppa över.

fredag 5 augusti 2011

För att dricka en stor skål med svart sömn ända till sista droppen

Ur Med Ljuset släckt av Paul Eluard

En morgon av fläder
Blev hon kvar på denna äng
[...]
*

Hennes händer är livliga
En renserskas sanna händer
Invävda med svärd
Spruckna efter att så ofta ha mött arbetets ständigt lika
... tidiga och avskyvärda morgontimma
Händer som skapta för att hålla en bukett röda rosor utan
... törnen

Och denna galopp av vildoxar
Mina fyra viljor
Denna kvinna i solen
Denna skog som exploderar
Denna panna som utslätas
Denna uppenbarelse med vrakspillror broderade på blusen
Tusende vrakspillror på vågorna av damm
Tusende stumma fåglar i ett träds natt
[...]

*

En korg med tvättkläder på flykt lugnar sig ömsint
Dess vita blomkalk böjer sig mot de brustna knäna
Ingen färgens ofrälse har fått övertag över den
Och genom revan i spetsverket
Försvinner den
På en våg av kött
För att dricka
En stor skål med svart sömn
Ända till sista droppen

Paul Eluard
tolkad av Artur Lundkvist och Åsa Scherdin-Lambert

Vill man läsa hela dikten så finns den i Vithåriga revolvrar. fem franska surrealister.
Utgiven i fibs lyrikklubb 1966 (de andra fyra franska är André Breton, Tristan Tzara, Benjamin Péret och René Char)

Kingdom Come av J. G. Ballard


I want to tear down the old world and build a new order, something like the one we're building together inside the Metro-Centre. I know I'm right , I know we can bring a new world to life. It's started here inside the Metro-Centre, but it's spreading all over the real England. If you can smell the motorway you're in the real England. You can feel it, can't you, Cathy? Deep inside you. No not there Sheila. Come and see me later and we'll find it. Yes, I'm lonely, I don't sleep well, part of me, frankly, is a little bonkers. But I'm right. I've seen the future and I believe. I want to do things even I can't mention.

Som i flera av J. G. Ballards föregående böcker så sätts handlingen i hans sista roman Kingdom Come i gång av ett våldsdåd. Det är huvudpersonen Richard Pearsons far som blir skjuten i ett köpcentrum. Pearson flyttar in i sin fars lägenhet och börjar nysta i fallet. Han märker efter ett tag inte bara att det är något skumt med faderns död utan att själva köpcentret är center för något otäckt. En new fascism i konsumismens tecken.

Ballard började som sf-författare och blev sen experimentell sf-författare för att slutligen hyllas också utanför genren. Men det finns ingen stark gräns mellan hans genrearbeten och de andra (möjligen med undantag för hans två självbiografiska romaner).

Kingdom Come kan säjas föregå i en så pass nära framtid att vi kan lukta den. Som huvudpersonen kan känna lukten av motorvägen från det Metro-Centre som romanen handlar om.
Snarare än att vara science fiction av sorten framtiden-var-i går så påminner den om en av Evelyn Waughs satiriska romaner (då den utgåva jag har läst är en sån där med extramaterial finns där med en lista på Ballards tio favoritböcker. Den käre bortgångne av Waugh ingår bland dem.) En tillspetsad beskrivning av ett slags samhälle som redan finns. Med shoppingkanaler och sportklubbar. Och asiatiska butiker med krossade rutor.

I Waughs romaner brukar finnas ett kapitel där, antingen den hittills rätt passiva huvudpersonen eller en plötsligt anländande ny karaktär, tar tag i saker och sätter i gång skeendena.

Pearson är en från början rätt typisk icke-handlande modern romanfigur. En reklamman som blir illa berörd av indicier att hans far kanske var involverad i rasistiska grupper. Men i slutet av första delen börjar han bli mer aktiv. Han föreslår en ny reklamstrategi i ett samtal med köpcentrets talesman.
En reklam med lite vansinne, lite förelämpningar. Detta kommer att få långtgående konsekvenser för samhället kring köpcentret.

Det finns en självklarhet i hur den nya rörelsen växer fram i romanen. Som förstärks av hur huvudpersonen får en ledande roll i det hela utan att han tycks ändra karaktär. Det finns mitt i det hela något lockande med de vansinnesyttringar som Ballard beskriver.

Boken, tyvärr inte översatt till svenska, har en säker prosa som flyter fram väl med ständigt återkommande träffsäkra beskrivningar.

(inlägget vart först publicerat den 1:a september 2009)

torsdag 4 augusti 2011

SF och Fantasy-favoriter


Radiobloggen NPR har en lista där man kan rösta på sina favoritböcker inom Science fiction- och fantasygenren (via SF-bokhendeln (Malmö)s blogg). Man får välja tio stycken av några hundra förslag. Dessa valde jag:

Alfred Bester - Tigermannen

Philip K. Dick - Ubik
Flera Dickar fanns på NPRs långa shortlist. Bland andra Blade Runner, Valis och Mannen i det höga slottet. Den sistnämnda är väl egentligen bättre än Ubik men ibland är man på Gnostic Noir-humör. En Dick jag hade valt om den funnits på listan är Flöda min gråt, sa polismannen.

Stanislaw Lem - Solaris

China Mieville - Perdido Street Station

Thomas Pynchon - Gravitationens regnbåge
Det går väl att diskutera om den här är SF. Men den vart nominerad till ett av de större SF-prisena när den kom (den förlorade mot Möte med Rama av Arthur C. Clarke)

Joanna Russ - Honmänniskan

Kilgore Trout - Stjärnsnäckan

Gene Wolfe - Den nya solens bok

Kurt Vonnegut - Sirenerna på Titan
Flera Vonnegut finns på NPR-listan. Bland andra Slakthus 5. Som är hans bästa. Men den här är mer entydigt SF (i en essäsamling om Vonnegut var en av författarna i och för sej upprörd över att man kallade Sirens of Titan för SF då den är en satir och kritik av genren - eller nåt sånt)

John Wyndham - Triffidernas uppror

Några böcker som inte fanns med på listan: Rapport om sannolikhet A av Brian W. Aldiss,
Garments of Caean av Barrington J. Bayley,
Berättelsen om Manuel av James Branch Cabell,
Appleseed av John Clute (Clute satt emellertid i den jury som valde ut NPRs short list),
Neverÿona-sviten av Samuel R. Delany (NPRs hade istället författarens Dhalgren),
Carmen Dog av Carol Emshwiller,
Mumin-böckerna av Tove Jansson,
The reefs of earth av R. A. Lafferty,
Trollkarlens övärld av Ursula K. LeGuin (flera av hennes SF-böcker fanns på listan men inte denna ungdomsfantasyklassiker),
och Roderick av John Sladek,

onsdag 3 augusti 2011

Om en bunte intressanta böcker jag läst nyligen som jag inte skrivit om och som jag därför skriver något kort om - del 2


Barrington J. Bayley - Soul of a robot
Jag har läst en hel hög Barrington J. Bayley senaste året. Den bästa av dem, Garments of Caean - om tänkande kläder som styr sina bärare, tänker jag skriva något längre om. Den här var också bra. Som de flesta robotromaner handlar den om vad en människa är. En science fiction-version av Pinocchio där the science är filosofi. Jag har inte riktigt bestämt mej för om slutet är löjligt eller lysande. Lite av båda, antar jag.

Kristian Lundberg - Yarden
Mina anteckningar när jag läste den här lyder: jämför Lundberg sidorna 40-41 och 53 med Död mans hand av Folke Fridell sidorna 46ff.

Erik Beckman - Alla är vi stora romaner
Ett tag tänkte jag göra ett inlägg om den här med rubriken Alla är vi stora romaner utom de av oss som är medelmåttiga artikelsamlingar. Vilket hade vart orättvist mot boken. Som då samlar dagskritik av Beckman åren 1965-1995. Här finns en hel del bra texter. Men de recensioner jag läst av boken har fått den att framstå som en den svenska kritikens Graal. Medan det är en rätt normal bok med artiklar av en författare som inte såg dessa som en särskilt viktig del av sitt skrivande. Boken är otympligt sammanställd av redaktören Malte Persson vars kommentarer tar onödigt stor plats ("De experimenterande inriktningarna inom sextiotalslitteraturen trängdes efterhand undan av ett alltmer politiserat litterärt klimat" - håhåjaja).
Persson är medlem i Erik Beckman-sällskapet. Alla är vi stora romaner är väl närmast en årsbok från föreningen.

tisdag 2 augusti 2011

Om en bunte intressanta böcker jag läst nyligen som jag inte skrivit om och som jag därför skriver något kort om - del 1


Det händer - inte minst under sommaren - att de böcker man tänkt skriva om staplas på hög och blir ett hinder för nya skrividéer. Så därför denna sommarstädning:

Tim Hensley - The Umpteenth Millionaire
Detta seriealbum från förra året kan först se ut som en parodi på 60-talets amerikanska tonårsserietidningar. En genre som aldrig var särskilt stor i Sverige. Men historien om den ofantligt rike tonåringen Wally Gropius står bra på egna ben. Skämten är liksom bilderna som om de liksom hängde snett.

Jeanette Winterson - Sexing the cherry
Första Winterson jag har läst. Jag tyckte bra om många av historierna - som de omgjorda sagorna om de tolv dansande prinsessorna och om staden där kärlek förbjuds.
Boken handlar om en fantastiskt fet kvinna i ett medeltida England. Ordet rabelaisk används i romanen. Men det är lika ofta lyriskt som groteskt.
Som romanbygge håller det inte riktigt hela boken ut. Men jag ska nog läsa mer Winterson.
(Den svenska översättningen heter Skapelsens kön

Honoré de Balzac - Byprästen och Byprästen
Byprästen gick först som följetong i en tidning. Romanversionen var kraftigt omvandlad. Kapitel och stycken har ändrat följd.
I slutet av utgåvan jag har av boken (som är den senare romanversionen) finns förtecknat i vilken ordning styckena fanns i följetongsversionen. Så jag har numrerat och slått och försökt läsa den versionen och sen läst om den senare versionen (om jag höll reda på hur många böcker jag läste så hade jag kunnat räkna detta som två böcker, minst).
Det råder delade meningar om vilken av versionerna som är bäst. Själv kan jag inte fälla något omdöme. Det var ett tag sen jag läste boken (alltså den senare romanversionen) sist. Men jag råkade läsa om baksidan. Som, för att prata i moderna termer, är en stor Spoiler för följetongsversionen. Medan den bara är en mindre spoiler för den senare versionen.
Och där är väl också skillnaden mellan de två versionerna. Den första är en spänningsroman. Medan den senare brytit sönder händelseförloppet så att det handlar om något annat än vad som händer sen.
Det här sättet att läsa Byprästen, version 1, gör inte boken rättvisa. Men det var intressant att uppleva hur Balzac ändrat berättelsen.

Sing if you're happy that way

Tom Robinson - "Glad to be gay":

"The British Police are the best in the world/I don’t believe one of these stories I’ve heard/‘Bout them raiding gay bars for no reason at all/Lining the customers up by the wall/Picking out people, knocking them down/Resisting arrest as they’re kicked on the ground/Searching their houses and calling them queer/I don’t believe that sort of thing happens here"

"Glad to be gay" var en låt Tom Robinson gjorde med sitt band Tom Robinson Band. Den första utgivna versionen finns på EPn Rising free med livelåtar från 1978. Senare utgiven på en samlingsplatta kallad enbart Tom Robinson Band

Versionen på klippet är enbart med Tom Robinson. Han spelar på en välgörenhetskoncert för Amnesty 1979.
"Amnesty had ruled that gays did not count as political prisoners and therefore they didn’t support gay prisoners. That’s why I was singing it and that’s why I was so angry, because I was singing it to an Amnesty audience. Hence the venom." (Robinson om versionen i en intervju på en hemsida tillägnad "Glad to be gay"). Amnesty har ändrat sej i frågan sen dess.
Den här versionen har en vers som inte är med i Rising Free-versionen.

måndag 1 augusti 2011

10 bra böcker om homosexuella


Idag inleds Pride-festivalen. Vilket vi uppmärksammar med denna lista (det var lite svårt att komma på nån bra rubrik - 10 bra mer eller mindre gay böcker hade jag först)

Howard Cruse - Stuck Rubber Baby
Klassiskt självbiografiskt seriealbum om en ung man som växer upp på 60-talet i den amerikanska södern.

Samuel R. Delany - Tales of Nevèrÿon
Denna novellsamling inleder Delanys Nevèrÿon-svit. En queer postmodern Conan Barbaren.

Jean Genet - Tjuvens dagbok
Vackert skriven roman om en småkriminell i Europa på 30-talet. Väckte en viss uppmärksamhet när den först kom ut i slutet på 40-talet.

Juan Goytisolo - Förbjudet område
Första delen av en självbiografisk svit av den hyllade spanske författaren.

Lotta Lundberg - Låta sig hända
Svensk roman från slutet av 90-talet där en tyskalärarinna inleder ett förhållande med en elev.

Petronius - Satyricon
Äldsta boken på listan.

Marcel Proust - På spaning efter den tid som flytt
Det finns många romaner där det inte direkt berättas om homosexualitet men där ämnet ligger under texten - Prousts korta roman har en intressant spänning mellan det som berättas och det som inte berättas.

Joanna Russ - Honmänniskan
"Prisad vare Gud, vars avbild vi ställde upp på torget för att få elvaåringaringarna att skratta. Hon har tagit mig hem." (övers. Y. Spångberg)

Oscar Wilde - De profundis
"Jag kommer ihåg att jag satt på de anklagades bänk under den sista rättegången mot mig och lyssnade till Lockwoods fruktansvärda anklagelser mot mig - det lät som om det var taget från Tacitus eller från Dante eller från Savonarolas hotfulla ord mot påvarna i Rom - och samtidigt som jag slogs av fasa över vad jag hörde, föll det mig in: Hur strålande skulle det inte vara, om det var jag själv som sade allt detta om mig." (övers. S-O Sundborg)

Michal Witkowski - Lubiewo
Polsk roman från 2005 där två homosexuella män, Patricia och Lukrecia, berättar historier från tiden innan järnridån försvann. Av böckerna på listan skildrar den med god marginal flest homosexuella akter. En rolig bok.

Barnsliga historier


Jag har historien från en man, som berättar historier. Jag har sagt honom flera gånger att jag inte tror på hans historia.
"Ni ljuger", har jag sagt, "ni luras, ni fantiserar, ni skojar."
Det gjorde inget intryck på honom. Han berättade lugnt vidare, och när jag ropade: "Ni lögnare, ni skojare, ni fantast, ni bedragare!" då såg han länge på mig, skakade på huvudet, log sorgset och sade sedan så tyst, att jag nästan skämdes: "Amerika finns inte."

Peter Bichsels novellsamling Barnsliga historier från 1969 innehåller sju berättelser. Dessa är riktade till barn och ungdom. Men de påminner i tema och också språk om Bichsels vuxenböcker. Boken kan läsas av både barn och vuxna. Och historierna "Jag kan hälsa från Jodok" och "Jorden är rund" har rätt sorgsna slut som nog framstår som mörkare för den vuxne läsaren.


I "Jorden är rund" tänker en gammal man över allt han vet "och han visste samma saker som vi". När han kommer till att han vet att jorden är rund så inser han att han vet att jorden är rund. Men han tror inte att jorden är rund. Så han måste pröva om jorden är rund. Genom att gå rakt fram åt ett och samma håll tills han kommer tillbaka till samma plats igen.

"Ett bord är ett bord" handlar om en annan man som börjar att ifrågasätta varför saker och ting heter en sak och inte en annan.

Höjdpunkten i samlingen är "Amerika finns inte". I den blir pojken Colombin hovnarr åt den spanske kungen. Han säjer att han ska upptäcka ett land. Hela hovet skrattar åt honom. Han gömmer sej i skogen i veckor och påstår sen att han upptäckt en kontinent.
En annan sjöfarare, Amerigo Vespucci, åker ut för att hitta landet. Också han påstår, med en blinkning åt Colombin, att kontinenten finns. "Och när två berättar för varandra om Amerika, blinkar de än idag till varandra(...)och alla berättar om sådant som de kände till redan före resan; och det verkar ju mycket misstänkt."

Novellerna kan ibland påminna om Borges men enklare och med mer värme. Som svensk tänker man också på Slas.

Bichsel är så vitt jag förstår en populär författare i sitt hemland Schweiz. Men på svenska finns förutom Barnsliga historier bara två böcker till varav den ena är en föreläsningsserie om litteratur. Samt den korta artikeln "Engagemang" i Skeptisk Antologi, red G. Antonsson & E. Fylkesson. Just "Engagemang" är väldigt bra, allt jag läst av Bichsel är bra.

(Idag är den schweiziska nationaldagen. Jag kommer bara på en schweizisk film - Johan som blir 25 år 2000 (den är i och för sej bäst) & en schweiziskt musikgrupp - Younggods.
Och jag har redan haft en lista med 5 bra schweiziska böcker.
Så för att fira dagen så får det bli en favorit i repris om en av mina schweiziska favoritböcker. Tidigare publicerad här den 26:e juli 2009 - fast då utan bilden på det rosa omslaget.
Jag fick ett mail om inlägget som undrade om Barnsliga historier verkligen var riktad till barn. Han som mailade det hade uppfattat det mer som om det bara var en titel. Men Bichsel fick åtminstone ett barnbokspris för samlingen.)

söndag 31 juli 2011

Citerat från veckans läsning

"'Böcker, böcker! Alltid böcker, farfar! När skall du förstå, att när allt kommer omkring så är det världen som vi lever i som intresserar oss; den värld som vi är en del av, och som vi aldrig kan älska för mycket? Se!' sade hon och öppnade fönstret ännu mer och pekade på det vita, ljusa skimret mellan de svarta skuggorna ute i den månbelysta trädgården: sommarnattens vind sände en stilla krusning. 'Se! Det här är våra böcker i dessa dagar"
ur Nytt från en ny värld av William Morris, övers. Jan Stolpe

"Mina herrar, jag frågar er - är det den sortens land vi vill leva i?'
'Så fan heller!'
Männen runt Danny började röra oroligt på sig.
'Skulle ni helst av allt i detta ögonblick vilja gå ut bakvägen och lämna över det här landet till en hord revolutionärer och be dem att snälla, snälla, ni kan väl komma ihåg att släcka ljuset när det är dags att gå och lägga sig?'
'Så fan heller!'[...]
'Eller', skrek McKenna, 'skulle ni hellre vilja återerövra det här landet?'
Männen hade blivit så vana vid att skrika 'Så fan heller!' att flera gjorde det nu också.
McKenna höjde ett ögonbryn mot dem."
ur Ett land i gryningen av Dennis Lehane, övers. Ulf Gyllenhak