måndag 21 mars 2011

10 bra diktsamlingar


Idag är det Världspoesidagen. Jag hånade denna dag förra året ("För oss andra påminner orden om poesins värde på världpoesidagen mer om gravtal. Lots of fun at Ekelöfs wake. Jag kommer att läsa en del lyrik idag. Det gör jag de flesta dagar. Den tjugoförsta november är världstelevisionsdagen. Då lär jag nog se på TV.").
I år firar jag den med en lista.
Jag är en sammansatt och mångsidig människa på det sättet.

John Ashbery - En våg
En långdikt. "Inte något särskilt underligt, men att verka alldaglig/Är ju också konstigt. Bara sättet vi känner på inför alltsammans,/Och inte känslan som sådan, är konstigt, konstigt för oss, som lever/Och vill fortsätta leva under samma närsynta stjärnor, som vi känt/Sedan barndomen då vi tittade ut genom ett fönster, såg dem/Och genast tyckte om dem" (övers. R. Strömberg) - fast dikten i fråga är rätt märklig

Erik Blomberg - Nattens ögon
Beredskapspoesi när den är som bäst.
"Härinne, dit en stråle/knappast tränger,/skall ljuset födas/som vårt mörker spränger.//Härinne,/då du intet mer kan mista,/skall rymden öppnas,/alla murar brista."

Emil Diktonius - Hårda sånger
Dikter som lever upp till bokens namn. "Havet vet:/om det ville/kunde det dränka världen." Finlandssvensk 20-talspoesi när den är som bäst.

Tua Forsström - Marianergraven
"Jag var ett älskligt barn,/en fjäril på trädgårdsgången/bland kjortelfållar och fågelsången//Jag lekte med Far,/jag tröstade Mor/Så snäll jag var!/Så vacker jag var!/De sade att måtte jag/aldrig bli stor" Egentligen ett oratorium. Vad nu det är. Finlandssvensk 90-talspoesi när den är som bäst.

Katarina Frostenson - Joner
En del författare har vänligheten att ha skrivit en bok som är mycket bättre än deras andra. Det gör det enklare att rekommendera böcker av dem. Nu är Joner inte bara bättre än Frontensons övriga utan bättre än de flesta diktsamlingar. "Jag ligger på kullen och mottager solen/jag drömmer om klara ting, "

Stefán Hörður Grímsson - Bilder utan vägg
"O i sommar tänker vi simma i den blåaste sjön på Island/och vi kommer att låta solen torka oss/och jag skall se på dig/men du skall se på vattnet" (översättning, som ofta när det gäller isländsk litteratur, Inge Knutsson).

Eugène Guillevic - Bröd och stenar
"Det finns monster som är mycket goda,/Som sätter sig mittemot er med ögon,/slutna av ömhet/Och på ert bröst/sätter de sina pälsmjuka tassar." (övers. L. Gustafsson). Det kom en till Eugène Guillevic på svenska för något år sen. Jag anar en Guillevic-våg "när klipporna återtar sina vilda banor,//Då skall de vakna."

Ann Jäderlund - Rundkyrka och sjukhuslängor vid vattnet himlen är förgylld av solens sista strålar
Det där är vad poesikännarna brukar kalla för en lång boktitel.
"Växternas rötter suger upp det sparsamma vattnet/Vi måste drömma mycket och tänka stort"

Sarah Kirsch - Glashussplitter
"Min bror/Har rufsigt hår, vi bor/Djupt bland skogklädda berg/Strax före trettioåriga kriget säger/Våra munnar de klokaste saker"(övers. Lasse Söderberg och Irmgard Pingel)
Östtysk poet. Samlingen är ett urval.

Federico Garcia Lorca - Sånger
"Mamma./Ge mig en kropp av silver.//Mitt barn,/du kommer att frysa så.//Mamma.Ge mig en kropp av vatten.//Mitt barn,/du kommer att frysa så.//Mamma./Brodera mig på din kudde.//Ja visst!/Nu meddetsamma!" (övers. Anders Cullhed och Marika Gedin) Diktsamlingen Sånger från början av 1920-talet finns i Lorca-urvalet Närmare blodet än bläcket. Fast inte den som vi här citerar: "Den dumma sången". Som istället finns i Lorca-urvalet På Sirius finns barn. Lite förvirrande - men så är det ju också poesi det handlar om.

8 kommentarer:

Konungen sa...

sällan vi är överens om böcker, o det är vi inte nu heller, men nästan-.
Även jag väntar på den stundande ystra guillevic-boomen

Petter sa...

Det börjar bli dags.

Bernur sa...

Bra idé! Och vilken fin lista: Joner är absolut en stor favorit, inte bara för att när den kom så betydde den oerhört mycket för mig och hur jag läste lyrik, att den förändrade mig från grunden. Så den skulle definitivt finnas med om jag orkade göra en sådan lista.
Av Öijer skulle jag nog säga att Det Förlorade Ordet är en sådan diktsamling, bättre än alla hans övriga.
Sedan är Lindegrens mannen utan väg en bok som har betytt mycket också.

Petter Malmberg sa...

"Joner" är väldigt bra.
De andra två du nämner är också bra.
Jag tycker i och för sej Öijer varit hyfsad jämn från och med "Medan giftet verkar". Men jag lutar också åt att "Det förlorade ordet" är den bästa - den har ett lite mer nedtonat sound jämfört med de andra.

Vixxtoria sa...

Det här är ju helt otroligt. Jag håller faktiskt på att läsa en av de diktsamlingar du nämner. Vilket betyder att åtminstone en av dem finns i sinnevärlden. (I fall nån annan också undrar.)

Petter sa...

Jag sätter en tia på att det är Guillevic du läser.
Guillevic-trenden är på inmarsch.

Vixxtoria sa...

Jag vill ju inte helt skinna dig på dina besparingar, men nej.

Eskil Malmberg sa...

Jag tycker nog fortfarande att Frostensons lilla, tunna Stränderna är hennes bästa, men det kan bero på att jag läste den tidigt på morgnarna i det lilla huset i Dol-de-Bretagne. Sådant påverkar.

"Hus. Liten kulle. Tall. Dunge. Vita väggar, inne som ute. Blå luckor, rök ur skorstenen: dag efter dag, det är avsikten. ..."