tisdag 24 februari 2009

Hess av P. O. Enquist


P. O. Enquist skrev i sin ungdom en C-uppsats om en novell av Arne Sand. För att nu göra en melodiradioövergång. (Novellen diskuteras i förordet till en samling av Arne Sands noveller: Världen där ingen behöver simma, men finns inte med bland urvalet).

Man kan se ett inflytande från Sand i delar av Hess en experimentell roman som P. O. Enquist gav ut 1966.

Två år innan Hess kom det ut en roman vid namn Bröderna Casey av pseudonymen Peter Husberg. Bakom det namnet fanns tre unga svenska författare, Torsten Ekbom, Leif Nylén och P. O. Enquist.

Bröderna Casey var en collageroman, inte en bildcollageroman utan en textcollageroman med disparata texter blandade. Den påminde mest om de från readymaden utvecklade romaner Torsten Ekbom skrev vid denna tid. Som den underhållande Spelmatriser för Operation Albatross från samma år som Hess.

Men att "Peter Husberg" påverkat Hess står klart. Romanen är historien om en man som ska skriva en uppsats om Hess. Men fler texter bryter in som antitexter. Också de två huvudspåren ringlar iväg.

Det är en bok väldigt mycket i sin tid. Och alls inte så banbrytande och originell som det lätt får heta att den är när det skrivs om den idag. Det är en experimentroman men experimenten har gjorts tidigare. När blå vätska blandas i röd blir det rök. Men det finns stycken som lyser till. Det är ingen dålig bok.

För en gångs skull brukar den fantastiska sidan av romanen skrivas upp. Det heter till och med ibland att den är påverkad av Tolkien. Det kanske den är- jag har aldrig orkat läsa Tolkien.
Det fantastiska i Hess tar ofta sitt avstamp från historiska personer såsom Madame Blavatsky och Paracelsus och, ja på sätt och vis Hess. Men snarare än de ytliga icke-realistiska dragen är det själva sammanställningen av de krockande narrativa stråken som gör att boken inte ser ut att stå fel bredvid de andra böckerna i vår fantastika-vecka.

Inga kommentarer: