"Staffan var en stalledräng.
Han vakta sina fålar fem.
En fåle hette Godhet.
En fåle hette Trohet.
En fåle hette Tålamod.
En fåle skyggade för blod.
En fåle hette Makt och slogs.
Han drev de andra snart till skogs.
Där bröto de båd' hals och ben.
Men Makt, han satte av i sken
och fradgan stod om mulen
som sockervadd om julen.
[...]
Men Staffan går i skogen än
och letar efter fålar fem.
Han visslar efter Godhet.
Han lockar efter Trohet.
Han viskar ofta rätt försagt:
Var är du, Makt?"
ur "Staffan var en stalledräng" av Lars Forssell
Dikten inleder samlingen
Jack Uppskäraren och andra visor tryckta i år. Och är en av dem Cornelis Vreeswijk sjöng in på
Visor svarta och röda. Du kan höra den
HÄR.
3 kommentarer:
Tack för den påminnelsen om en stor poet!
Man kan behöva bli påmind om honom ibland. Det är för sällan hans poesi tas upp nuförtiden.
Skicka en kommentar