söndag 19 december 2010

Citerat från veckans läsning

"So there she sat in the wheelchair and there he stood at the admitting desk yawning over the same old tedious forms. She gathered together all the loathing she could muster and aimed it at the indentation just beneath his skull and in the centre of his shaved neck. To her amusement he brought his left hand up and scratched that very spot, just as he might have had an insect land there."
Jane Urquhart, ur "Five wheelchairs" i Storm Glass

"När jag senast hälsade på honom gick vi på disco på Park Plaza där jag hjälpte en flicka i ålskinn att hitta sin ena kontaktlins.
- Visste du att Spinoza var linsslipare?
- Är du riktigt riktig?
[...]
-En lins, fortsatte jag, är egentligen en ärta. En baljväxt.
Hennes rygg var en outgrundlig grön fåra i det ultravioletta strobeljuset.
- Visste du att Yonge Street är världens längsta gata?
- Det kan jag inte påstå.
Jo, den börjar hundra mil norrut och slutar precis här."
Paul Muldoon, övers. Lars-Håkan Svensson, ur "Ontario" i Att möta britterna (vad jag har läst är egentligen Meeting the British på engelska. Men då dikten nu finns översatt - för jämförelse: "- A lens I went on is really a lentil. A pulse.
Her back was an imponderable green furrow in the ultraviolet strobe."

Inga kommentarer: